Purpurgran Abies amabilis Dougl. ex Forb. British Columbia till
Oregon. 1830. 32 x 4 m.
Purpurgranen är ett av de vackraste barrträden överhuvud taget och borde användas
mycket mer. Härdig i zon 1-4 i Sverige,
Bark. Purpuraktigt grå. Jämna horisontella kådblåsor tills den är gammal,
då den blir mattgrå och korkartad, men fortfarande behåller kådblåsorna på sina
ställen.
Krona. Smalt konisk, ibland bredare. Välformad, tät. De lägre grenarna
lutar först nedåt och är sedan uppåtböjda.
Barrverk. Skott blekt grönaktigt bruna eller grå och mer eller mindre
tätt vitludna, saknas ofta på unga träd. Fjolårsskott gråbruna. Knoppar kulformiga,
snart vita av kåda. Barr upp till 30 x 2 mm på livskraftiga träd. De på sidan
av skottet sticker ut mjuka och böjda, medan de i mitten är raka och riktade
framåt för att sprida sig solfjädersformigt nära skottet. Nya barr är ofta grådaggiga,
andra året är de blanka och djupt mörkgröna med en fåra på ovansidan och två
breda silvervite band på undersidan. Sidorna är parallella till den tvära, vanligtvis
urnupna spetsen. Luktar citrusolja när de krossas.
Blommor och kotte. Hanblommor rikligt förekommande som ganska stora kulor
på skottets undersida. Honblommorna påträffas sällan, de sitter nära trädets
topp och är röda. Kotte utsträckt äggformig, mycket jämn, purpurfärgad, som
mogen brun, 10-15 cm lång.
Tillväxt. Mycket variabel, delvis beroende på fröets ursprung. Efter
en mycket långsam start under några är börjar en del träd i västra och nordvästra
England producera ledskott på nästan 1 m med sidoskott som ligger längs med
mitten. De får snabbt en mycket kraftig stam och stora lummiga kronor. I de
södra och östra delarna fortsätter många att växa dåligt och långsamt. Ledskotten
växer från början av maj till början av juli.
Liknande arter. A. mariesii medför ofta förväxling. A. nordmanniana och
A. veitchii skiljer sig genom sina knoppar och smalare kvistar med hårdare barr
som inte ligger så tätt utefter skottet. Dessa har också annorlunda bark och
lukt.
(text: Träd i Nordeuropa av Alan Mitchell) (Foto. Virginia Tech.)
För mer information prova någon av följande länkar!
http://www.treeguide.com/silvics/abamab1.htm
http://www.fs.fed.us/database/feis/plants/tree/abiama/
http://www.neartica.com/trees/conifer/abies/Aamab.htm
http://www.pennine.demon.co.uk/Arboretum/Abam.htm
http://www.msue.msu.edu/imp/modzz/00002354.html
http://www.botanik.uni-bonn.de/conifers/pi/ab/amabilis.htm
http://www.fw.vt.edu/dendro/dendrology/syllabus/aamabilis.htm
http://www.ups.edu/faculty/kirkpatrick/field_botany/family_pages/Pinaceae/abies_amabilis.htm
http://www.bcforestryinfo.com/forestry/trees/amabilis.htm
http://www.winternet.com/~chuckg/dictionary/dictionary.21.html
http://www.science.ubc.ca/~frst111/cgi-bin/db_gallery/species_search.cgi?gen=Abies&spec=amabilis
http://gardenbed.com/A/4.cfm
http://www.treeguide.com/silvics/abamab1.htm
http://forestry.about.com/science/forestry/library/tree/blpsil.htm