GINKGOFAMILJEN Ginkoaceae (namnet härlett från ett japanskt namn för trädet, "silverplommon", syftande på frukten) Ginkgoträden dominerade vegetationen för ca 200 miljoner år sedan, innan barrträden och de lövträd som vi känner i dag hade utvecklats Många ginkgoarter är kända som fossil. Endast en art har överlevt in i vår tid. Förökning sker genom frö, som alltid importerats, mera sällan genom ympning.
Ginkgo Ginkgo biloba (tvåflikigt blad) påträffades av européer
först i Japan, men är ursprunglig endast i Kina. Det första ginkgoträden i England
var det gamla exemplaret i Kew, planterat 1761 och ännu i dag vid god hälsa.
Stora träd i odling är omkring 30 m höga men från Asien finns uppgifter om mycket
stora exemplar Det sannolikt största, kända exemplaret växer nära berget Yongmun,
några mil öster Sydkoreas huvudstad Söul Det är 61 m högt och har en omkrets
av 14 m. I Sverige växer ginkgo bäst i zon 1 även om arten kan härda ut i varmare
lägen även i zon 2 Landets högsta exemplar fanns i Lövegrenska trädgården i
Lund och var tvåstammigt och nära 25 m men halverades under en höststorm 1982
Ett träd i DBW:s trädgård i Visby är över 15 m. Ett träd i Lunds botaniska trädgård
är ca 17 m. Flerstädes i Malmö finns ganska stora träd i god växt. På Nygatan
i Trelleborg finns ginkgo som gatuträd. De 68 exemplaren är ca 6-10 m höga och
befinner sig i god växt. Ginkgo är mycket tåligt och nästan det enda träd som
kan växa bra i de konstlade kanjonbildningarna mellan de amerikanska skyskraporna.
Frukterna på honträden är illaluktande när de blir övermogna. 5-9-28 m. (text:
Träd i Nordeuropa av Alan Mitchell)
Det har spekulerats en hel del om detta träds namn och historia - det skulle
ha dött ut om inte buddhistmunkarna hade planterat det i sina tempelträdgårdar;
mongolerna förde det söderut från Nordkina; trädet lär växa vilt någonstans
i Japan osv. Så mycket är i varje fall klart att vi här har att göra med ett
träd som redan tidigt räddades från att gå sin undergång till mötes just av
människan och som är omsvept av allehanda mysterier.
Sanningen kom i dagen först när den kinesisk-amerikanske botanikern Hui-li
introducerade den gammalkinesiska litteraturen i ämnet i Västerlandet. Hui-li
tog itu med att undersöka alla de gamla sägnerna och dikterna ur botanisk synvinkel
och lyckades därmed få fram många nya uppgifter om gamla kinesiska växter. Därmed
klarade han också i ett enda stort svep upp ginkgons mysterium.
I den äldsta kinesiska litteraturen finner man inga notiser om ginkgon, men
sedan den kinesiska kulturen på 1000-talet e.Kr. trängt söderut ner till ginkgons
domäner börjar notiserna komma om detta träd, ibland så klara att man kan slå
fast exakt när och hur trädet började odlas. Det finns till exempel en historia
om hur ett exemplar av yah chio (ordagrant `ankfot', på grund av bladens
form) hämtades från skogen och överlämnades till kejsaren. De första frön som
alstrades av detta träd (3 eller 4. stycken) överlämnades under stora ceremonier
till kejsaren i en kopp av guld (omkr. 1060 e.Kr.). Senare samlades massor av
frön in ute i skogarna och trädet blev en vanlig syn i denna del av Kina och
spred sig så småningom över hela landet. Träden planterades inte bara som som
prydnadsträd utan också för frönas skull; dessa rostades och åts. Namnet ändrades
snart till yin hsing, `silveraprikos', detta på grund av fröhöljets silverglans.
Ginkgon finns avbildad också på kinesiska teckningar och målningar från denna
period. .
Trädet kan bli
mycket gammalt och gamla exemplar är ofta föremål för dyrkan, inte därför att
de är ginkgoträd utan helt enkelt därför att de är så gamla. Kinesisk och japansk
folktro hävdar att ginkgoträden kan använda eld, en tro som stärktes ytterligare
efter den svåra jordbävning som år 1923 ödelade Tokyo. Den gången förstördes
massor av byggnader av en väldig eldsvåda, men ett viktigt tempel, som omgavs
av mängder av ginkgoträd, överlevde oskatt. Det sägs att grenarna och bladen
avsöndrar fuktighet när de hotas av eld. Påståendet verkar tvivelaktigt, men
faktum är att ginkgo-träd planteras i stor skala i Östasien just av detta speciella
skäl.
Japanerna importerade tidigt ginkgon från Kina, så tidigt att man finner mycket
gamla exemplar där. Den förste västerlänning som såg en ginkgo var den tyske
botanikern Kaempfer, som påträffade ett odlat träd i närheten av ett
japanskt tempel. Han döpte trädet till 'gingko'. Namnet godtogs av Linné,
som lade till det triviala `biloba', och det namnet har trädet fått behålla.
Länge visste ingen människa vad detta `ginkgo' egentligen betydde, eftersom
ordet var okänt i samtliga österländska språk. Forskningar har emellertid givit
vid handen att de olika sätt varpå de kinesiska ideogrammen uttalas, plus det
faktum att man på den tiden använde flera olika system för att transkribera
kinesiskan, har lett till ordet ginkgo som en förvrängning av yin hsing (se
ovan).
Numera vet man att trädet förekommer också i vilt tillstånd. År 1916 rapporterade
den amerikanske forskningsresanden F. Meyer att han stött på trädet i en dal
i Östkina söder om Yangtsikiang, men den gången vägrade man att tro honom. Senare
har emellertid kinesiska botanister kunnat bekräfta att trädet förekommer också
i vilt tillstånd, och det är glädjande att tänka sig att trädet alltså fortfarande
inte är utdött som vildform.
Hur det kom att införas till Europa är inte helt klarlagt. Det äldsta exemplaret
här är sannolikt det som står i botaniska trädgården i Utrecht i Holland och
som fördes dit från Japan år 1730. (text: Trädens Rike av B.K. Boom &
H. Kleijn)
(bilder Cor Kwant )
För mer information prova någon av följande länkar!
http://www.science.ubc.ca/~frst111/cgi-bin/db_gallery/species_search.cgi?gen=Ginkgo&spec=biloba
http://www.dipbot.unict.it/sistematica/Ginkgo1.html
http://bluehen.ags.udel.edu/gopher-data2/.trees/.descriptions/g_biloba.html
http://www.bonsaiweb.com/care/faq/ginkgo.html
http://www.planetpets.simplenet.com/treegink.htm
http://www.msue.msu.edu/imp/mod03/01700435.html
http://www.xs4all.nl/~kwanten/
http://www.hcs.ohio-state.edu/hcs/TMI/Plantlist/gi_iloba.html
http://www.boldweb.com/greenweb/2977.htm
http://www.mpelectric.com/treebook/fact35.html
http://members.tripod.com/~Hatch_L/ginkgo.html
http://www.huis.hiroshima-u.ac.jp/~nomura/I/ichou.html
http://www.guiaverde.com/arboles/Ginkgobiloba.htm