Manchurisk valnöt, Juglans mandshurica Maxiras
Manchuriet och norra Kina. 1859.
Bark blekt gråskär med breda mattgula sprickor.
Skott och bladskaft bär klibbiga hår. Bladet kan bli upp till 70 cm, med 15
småblad. Uddbladet har ett 3 cm långt skaft, de andra har bara ett mycket kort
skaft. De har en sned bladbas och är avlångt lansettlika. På undersidan av bladfästena
sitter vit ull. De ärt spetsiga och matt gulgröna på ovansidan. På undersidan
är bladnerverna rödaktiga. Bladen är endast undantagsvis svagt tandade.
Den manchuriska valnöten är mycket härdig och vacker. Ibland skadas det nyutslagna
bladverket av sena vårfroster.
Ett 60-årigt solitärträd med flat krona och långa, utbredda grenar utgör ett
mycket tilltalande blickfång i den centrala delen av Göteborgs botaniska trädgård,
(text: Nordeuropas Träd av Alan Mitchell)
Om du vill se var i arboretiet trädet står klicka på kartan!
För mer information prova någon av följande länkar!
http://www.ngb.se/Databases/HCN/hcn.intro.php?taxnam=Juglans+mandshurica
http://www.fegi.ru/prim/plant/koj_13.htm
http://www.yoriki.jp/arbor/juglandaceae.html#ƒIƒjƒOƒ‹ƒ~
http://www.tytyga.com/nuts/walnuts.html