Sjömannen Johan Lindberg från Gislövshammar har skrivit en dikt till sin by:

"Jag stått i kvällen på uddens spets, sen tystnat har måsarnas skrik, och blickat från Bornholm till Sandhammaren och därifrån till Brantevik Och vågor ha plaskat tätt intill min fot, från bukten känns doften av tång, det var, som jag stått på skeppats stam därute bland seglare mång, tills sakta jag vänt niig onikring och sett den steniga, låga strand och hussiluetter mot purprande sky och förstått, jag befann mig på land, sidan av övre delen av vägen. En allé bör återskapas. Den skyddande trädridån i gränsen mellan betesmark och odlingsmark är ett viktigt inslag i landskapsbilden. Sydost om byn, mellan bebyggelsen och havet, finns inom ett område omgärdat av stenmurar, ett relativt stort antal stora träd. Detta trädbestånd är betydelsefullt för upplevelsen av byn och landskapet, både nära och flärran."


Ett fiskarorginal från byn, ca 1930-talet

Enskifet

Gislövshammar är ett fiskeläge vars karaktär är än idag bevarad. När enskiftet genomfördes mellan åren 1807 - 1811 för Gislöfs by kan man utläsa ur bl a "I finns husesyn daterad Gislöf den 6te Juli 1808. För nr 23 f'öljande text: No 23 112 Mantal Skatte Rusthåll äges av Rusthållare Mårten Jönsson. Åbyggnaden består utaf 4ra Längor de 3ne väl bygde och i godt stånd, 3ne skorstenar, Bakugn och Maltkölna, jemte Spis och öfiiget tillhör samt 2ne stugor. Västra Längan någorlunda bärgeligt - gårdsrummet vidlyftigt, öfver södra delen väl stenlagde, en Brun, ett i wäxt stående fluktbärande träd på gården i och utom hagarne 16 stiicken frukte trän och 70 stiicken vilda. Concept Charta öfver Gislöfs Bys Ägor belägne uti Christianstads Län Järresta Härad och Nöbbelöfs Sockn afinätta åren 1800 och 1801 av Conuffisions Landtmätaren Haquin Anders Pilo visar Gislöfs by med ägor före enskiftet och indelning skiftade ägor - Enskiftade till nummer 17 År 18 I 0 Öfvriga Ägorne till Gislöfs by Enskiftade År I 8 I 5 af Commisions Landtmätaren Th. Jönsson. I Charte Beskrifning öfver Enskiftade Ägorne till Gislöfs By listas till No 23 bl a följande ägor: Hannabjers Akrarne, Wahlshögs Aharne, Öhlkanne Akrarne, Snäckedraget, Sandåkrarne och Hammaren. Gislöv nr 23 - gården Hammarlunda - utbröts med en areal av 66,4495 hektar. Protokollet avslutas med - Sedan Ägorne sålunda blifvit på Chartan fördelte, blefvo de den Sde Maj IS IS på Marken Utstakade och Delnings Linierne med Stenar utmärkte, samt hveuj e jordägare utvist hvad honom tillkomma bör. Enskiftesdelningen för Gislöfs bys ägor fastställdes den 17 februari 1816. Lantmäteribandlingar gällande avsöndringar och avstyckningar innehåller information Om fastigheterna i Gislövshammar. Enligt Lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, egostyckning och jordafsöndring, avsöndrades från Gislöv 23:1 år I 88 I Gislöv 23:2, 0,4222 hektar och år 1904 Gislöv 23:4, 0,054 hektar. Gällande avstyckningar år 1938 beskriver utdrag ur förrättningsprotokoll följande: Gislöv 23:9, 0,0968 hektar - Boningshus av gråsten och tegel under tak av halm och spån, två rum och kök, upprört för cirka 100 år sedan enligt vad som kunde utrönas. (Uppfört under 1830-1840-talet.) Uthus av sten. Boningshus värderas till 800:-. Gislöv 23:17, 0,0905 hektar - Boningshus av råsten och gråsten, brädbeklätt och under tak av spån, tre rum och kök, uppfört för cirka 100 år sedan. Värderas till 1.200:-. Gislöv 23:19, 0.0928 hektar - Boningshus av råsten och gråsten under tak av halm och papp, tre rum och kök, uppfört I 8 I 0. Uthus. Boningshus värderas till 700: -. Bebyggelse Skånska Rekognosceringskartan, uppmätt av Fältmätnings-brigaden 1812 och 1815-20, visar den utskiftade gården Hammarlunda samt ett par byggnader ute på Hammaren.


En fiskare sitter och "bödar" sitt garn vid stranden

Gislövshammar växte fram under 1800-talet.

Byn var under lång tid isolerad p g a av sin avsides belägenhet. Idag finns här 17 bostadshus, längor och vinkelbyggnader, samt uthus.

Vägen ner från kustvägen avslutas med platsbildningen i byns sydvästra del. De smala gatorna går i nordostlig riktning parallellt ned mot stranden, viker av och möts där bebyggelsen slutar.

Bebyggelsestrukturen är kvartersindelad och bostadshusen ligger längs med eller med gaveln mot gatorna. Nästan samtliga byggnader har putsade, vita fasader förutom några uthus som har flisväggar.

Näringar

De boende sin inkomst främst från fisket, arbete inom sjöfarten, lantbruksarbete och kalkstensbrytning.

Fiske

Östersjön har gett upphov till ett betydande fiske, som bedrivits här alltsedan stenåldern. De maritimt baserade näringsfångsten har till övervägande del varit av avgörande betydelse för miljöerna i längs Hanöbuktens kustbyar.

Under 1800-talet utvecklades Brantevik, Skillinge samtidigt som Gislövshammar växte fram vilket var en följd av befolkningsexplosionen och det ökade antalet obesuttna.

Hamnen

Hamnen byggdes på 1870-talet innanför haninen.

Stenhantering

Vid kusten går berggrunden i dagen på flera ställe och vid Gislövshammar har den i strandlinjen renspolade, skiktade Komstadkalken varit lätt åtkomlig för brytning. En mängd cirkelrunda fördjupningar vittnar om kvamstensbrytning på platsen. Stenarna beställdes och gjordes efter mått och såldes både uppåt nordskåne och neråt slättbygderna. Stenblocken drogs först på trärullar upp från brottstället till farbar väg och forslades efter häst till beställningsorten. Förutom kvarnstenar, högg man trappsten, fötter till sättugnar, brunnskar och bordskivor m m. Brytningen pågick här åtminstone fram till 1870-talet.

I anslutning till brotten har ofta kalkbränning ägt rum och Gislövshammar hade en egen kalkproduktion. På stranden strax intill kalkbrottet fanns en kalkugn, vilken lär ha raserats vid den hårda novemberstormen 1872 samtidigt som flera av husen i läget förstördes. Flisbrytningens arbetsmoment är törst att bryta loss ett flisblock genom att med en spetsig mejsel och en liten slägga hugga en ränna runt stycket som därefter stöts upp med ett järnspett. Sedan klyvs råstenen och därefter bearbetas arbetsstycket med mejslar och träklubba. Flisen hade ett stort användningsområde. Ju närmare en ort med ett eget flisbrott man kommer, desto tydligare vittnar den äldre bebyggelsen om dess varierande användningsområden. Mest påtagligt är kanske detta förhållande i bebyggelsen kring Komstad eller vid Gislövshammar.

Praktiskt taget varje fastighet av äldre datum har detaljer av flis. Murar, grindstolpar och trappor m m. Korsvirkeshus med "flistavlor" i de nedre facken har varit ett vanligt och mycket säreget inslag i sydöstra Skånes byggnadskultur.

Förhistoria

Kustlandet har redan under mesolitisk tid bebyggs, vilket vittnar alla de fornlämmingarna som finns I området. De utgörs av gravfält med högar och stensättningar, hälmstor, resta stenar och gravhögar. Ett fornlämningsområde med ett tiotal runda stensättningar finns i betesmarken väster om Gislövshammar. Gravfynd på fyndplatser inom Gislöv nr 23 är bl a näbbfibula av brons och sländtrissa i sandsten funna tillsammans med benfragment i stenkista från sten- eller bronsålder. Ytterligare gravfynd i en stenkista är fragment av järnkniv och brynsten i skiffer samt en armring av tunt bronsband (Professor Märta Strömberg, Lund har utfört många utgrävningar I området och givit ut många skrifter som kan köpas I bokhandeln eller på antikvariat).