Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening

Anno 1684 then 9:de Februarij höltz Ordinarie laga wintertingh, uthi Järresta häradh, nerwarandhes cronones befaleningsmann, welbe:de Zacharias Stobaeus, medh then tilförordnadhe härradznämbdh, och thå passerade som fölgier

För Rätten framkom Lars Pärson i Järresta, och i Rättn lagde en Citation hwaruthinnan hann inciterat fiärdingzmannen Jöns Anderson uthi Järresta, saakgifwandhes honom för 9 skp:r korn, som han honom länth, och när begge Parterne kommo för Rätten, blefvu the förligthe, att fiärdingzmannen Jöns Anderson skall gifwa Lars Pärson 7 skep:r korn, nu förstkommandhe söndagh, som ähr then 20 Februarij och för Rätten gofwo hvarandra theres händher.

Den 11 Februarij

För Rätten framkom Borgaren och skreddaren af Ystadh Chortt Blom och i Rätten insinueradhe ehn Citation på Bonnen Pär Matzon i Combsta, ther efter indlagde Chort Blom ehn procese, som tilförn wijdh Järresta härradztingh, undher härradz domaren Marhus Willumson agerat och till datum, in rem judicatation icke gången ähr, hwarföre hann ödmiucht af then loflige Rätten wahr begiärandhes decession, efter hvilcken process, Rätten tilfrågadhe bondhen, Pär Matzon i Komsta, hvem hann hafde til hemmul för thett stycke klädhe, hann tiltales af Chort Blom att wara Chort Blom ifrånstulit? Hvartil Pär Matzon swaradhe att hann thet kiöbt af Nils Bråddeson i Cimbrishafn. Rätten tilfrågadhe Pär Matzon, huru lenge hann fulgdhe snaphanerna?

Hvar til Pär Matzon swaradhe, thett hann fulgde medh them uthi femb wäckur. Then omtwistadhe hufwan seger Pär Madzon sigh hafwa fådht af snaphanerna. Noc i Rätte lagdhe Chort Blom ehn skriftlig attest, af Pedher Nilson i Ystadh fiskare, uthgifwen och underskrifven, thess indhåldh, att hann talt medh Pär Matzon wedh Ystadh samma natt, thå Chort Bloms godz blef borthstulen af twänne männ til witterligheet underskrifwen, nembl: Ole Hindrickson och Erlandh Nilson. Endh i Rätten producerandhe fyra af Rätten uthnämbde mäns, theras förrättningh, beståendhe af 7 puncter, the 4:ra männ som hafwa afsagdth theras förretningh, ähr Nils Larson i Borrebym Thor Olson ibm, Pär Hansson i Tulstorp, och Swendh Anderson ibm, ytterligare i Rätten insinueradhe ehn Specification och verdi, på thet honom ifrånstulne godz, som bedrager sig til summa 178 D:r 8 öre silf:m. Sidst i Rätta lagdhe sitt skriftlige Indleeg, dat: Ystadh, then 7 febr: Anno 1684 hvad the fyra mändhz förretningh angår, agroscerar(?) hann godt uthi sompt, men största dhelen ähr hann intet nögdh medh. Pär Matzon beropar sigh på, förskafa hemmul, för the Påster, hann blifver beskyldh, nembl: Nils Bråddeson af Cimbrishafn, at hemuhle klädhett, och beropar sigh på att skaffa witne, hvar hann bekom huwan nembl: Chresten Chrestenson i Stiby, Oluf Jönson i Kombsta, och Jöns Häger(?) i Stiby. Then 22 februarij efter then föreeleggelse i går skiedde af Rätten til Pär Matzon af Komsta att han skulle skaffa hemmul för sigh, för thett fiollbrunne klädet, som han af skreddaren Chort Blom i Ydstadh sickthatt blifver Pär Matzon för. Rätten framförde Nils Bråddason hvilcken han sigh beropadhe skola wara hemmul för thett fiollbrunna klädhet: Nils Bråddeson swarade? Att Pär Matzon kiöbte ehn gångh 7 Qwarter brunt klädhe men thett fiollbruna klädhet som Pär Matzon ähr sicktatt före, hemublar han honom intet. Såsom Nils Bråddeson gick aldeeles ifrån, och honom thett eij hemubla wille, blef Pär Matzon tilfrågatt, hwem hann hafde till hemmul för thett fiollbrunna klädet: Swaradhe sigh ingen hafwa, uthan sigh sielf dhe twenne männ, them hann beropadhe sigh til witnes hafwa , huru hann ähr tilkommen then skuxen(?) fodhers hufwa som skrädaren Kort Blom honom för sickthar. Och framstälte Ola Jonson af Komsta, och Jöns Pärson i Stijby, hvilcka för Rätten bekiändhe att snaphanerne ledde Pär Matzon uthaf möllan och togh hatten af honom, och satte ehn fohrat hufwa på honom, men om thett war then samma skuqen fodrat hufwan weeth the inttet. Pär Matzon tilfrågadhe Cort Blom, om hann torde giöra sin eedh, at thettklädhe som hann söckier honom före, war af samma stycke som then tröija och hynne, som för Rätten blef framwijst i Ysatdh, samptoch then tröijan hann framwiste wedh Järresta härradz tingh, hwartil Chort Blom swaradhe, och frijwilligen för Rätten giordhe sin eede, thett att wahra af samme stycke klädhe, och af ehn mann hitt til landet kom: Nembl: Christian Simenson som nu boer i Kiöpenhafn. Parherne begiärthe ödmiugst af Rätten dilation til nest hållandhen session, och emedlertijdh lofwadhe Pär Matzon tagha twenne Erlige männ med sigh til Ydstadh och ställa skreddaren Cort Blom tilfredz och honom betahla och thett innan 14 dagars förlop, efter han så mycket hadhe att beställa, och kräfwa up roothepenningar, hwar efter Rätten resolweared, efter Parthernes begiäran, blef af Rätten consenterat dilation til försthållandhe Ordinarie session, dehls att the kunna komme till liqvidation, som och Peder Matzon skaffa bättre hemmul till öfwannämbde tidh, sampt och förelagdes Pär Matzon taga 2:ne erlige männ medh sig til Ydstadh och ther ställa skräddaren Korth Blom tilfredz, efter Peder Matzons /: för Rätten giordhe löfte, senast om 14 dagar, skier thett icke, så saaken stå öpen, och partherne uthan wijdare Citation comparera, til försthållandhe session, som mählt ähr.

Härradz skrifwaren welact: Lars Giertzon, som seenaste tingh ingaf sin saack medh böndherne Hyldhebråndh Bertelson och Lasse Jönson uthi Carleby, begiärte af Rätten måtte få sin saack fram och exeminerad och ther hoos begiäran, medh seenaste tingh pårörandhe, att böndherna måtte förklara sigh, eller bethala d 28 D:r silf:m som hans drängh them lefwereradhe, efter begiäran, och hans Attester wijdhare förclaring, som thå blef i Rätte lagth.
Ther emoth frambstodh Lasse Jonson af Carleby, och förregaf, att Hyldhebråndh Berthelson ligger hemma siuck, och har bruthit sitt been ithu, thett thels af nämbdemännerne är bewijst, och i Rätte lagde ehn resolution, af hans högha Excell: hr kongl: Rådhett fältmarchalcken och Gen: Govern: uthgifwen thes indhåldh, att alla the witnen som angick then saaken skole wijdh tings Rätten comparera och theras sanningh wedstå, samma resolution, ähr för wedherbörandhe förkunnat, testerar Malte Welladzon och Berthil Hyldebråndzon. Och thå för Rätte framstodh Tröls Mårtensson af Norra Köpinghe och Ingelsta härradh och aflagde sin liflige Eedh, medh hann å boock, och seijer sigh hafwa lefwereratt til Lars Giertzon i Ydstadh af the penningar som Lars Giertzon sökier Lars Jonson och Hyldebråndh Berthilson före, Nembl: 10 D:r silf:m och efter Lars Giertz egen bekiännelse, fiådth af samma penningar i Lundh 8 D:r slif:m föruthan 10 D.r hann bekommit i Ydstadh. Dherefter framblagde Lasse Jonson Attest, af Metta S:l Anders Nils uthi Mellem Grefvie att hon betalt Rothepenningar til Lars Giertzon eller thess uthskickadhe thiänare som hennes s:l mannbordht uthgifwa. Noc ehn Attest af Lars Nilson i Nörra Hårdslöf och Skydz härradh, thett hann lefvereradhe sielf Rothepenningar 3 D:r til Lars Giertzon i Lundh. Eend ehn Attest af Lars Erikson i Trälleborgh, then tijdh booth i Hårslöf thett hann lefvereradhe til Lars Giärtzon 3 D:r silf:m Rothepenningar. Partherna blefwo tilfrågadhe om the hafde något wijdare i thenne saack att föra?
Hwartil dhe swaradhe Neij, sigh intet wijdhare hafwa i thenna saaken att föra uthan Lars Giertzon sagde heela summan wahra betalt så när som 2 D:r silf:m föruthan påwåghade omkostnadth. Lasse Jonson på sin och Hyldhebråndh Bertilsons wägnar praetenderar och billige förorsackadhe omkostnadt, sampt begiärer domb.
Resolution
Emillan härradz skrifwaren Lars Giertzon, och böndherne Lasse Jonson och Hyldhebråndh Bertilson i Carleby. Såsom ex actis förnimmes, att härradz skrifwaren Lars Giertzon af Wemmenlöf och dito härrad hafwer påkastadh bönderne Lasse Jonson och Hyldebråndh Berthilson i Carleby och Järresta häradh, ehn onödwändigh thrätta och bekostnadt i thett han fodrat 28 D:r silf:m hwilckia hann och thess fulmäctige af Rothen upburith på ehn D:r silf:m nähr, som böndherna Lars Giertzon för Rätten öfwerbewijst, och sägha böndherna att Lars Giertzon dhen eller thess fulmäctige och bekommit. Hwarföre blef resolverat, att böndherne för Lars Giertz wijdhare tiltal bör frij att wara och Lars Giertzon, them restituera all bewijslige och billigh omkostnadh som på thenne trätten andwändth ähr Dat:

För Rätten framkom Måns Olson af Cimbris på Borgmästaren Wel:de Hindrich Johanson af Cimbrishafn, och Arrendatoren wel:de Anders Anderson Ebeltoftz wägnar, och i Rättn insinueradhe ehn Citation, hwaruthinnan inciterar wälborne Hr Måns RosenCrandz medh wijdhare thes indhåldh; Och ther Jämpte i Rättn Lagde Borgmästaren Hindrich Johans försätt Dat: Cimbrishafn then 11 februa: An: 1684 thess indhåldh, angåendhe ehn skuldhfodran, på sl: Johan Hindrichzons barns wägnar, om 10 par oxar, som Hr RosenCrandz af thwn s:l mann har kiöbt, medh wijdhare dess indhåldh, deremoth mötte welborne Hr Måns RosenCrantz, och bödh sigh efter Anders Anderssons uthstädde Citation, att willia gå i Rätta, eftersom för:m Arrendator ährkiäner sigh för hufwudh mann i saaken, efter som hann ährnan sigh medh första öfver på andra seedhan till Wiburgs seexstingh(?), ther sitt omslagh att ehrleggia. Och begiärar Hr härradzhöfdingens sensuz heruthinnan, om icke Actor som icke comparerar, och har Citerat, bör plicta efter lagh. Anlangandhe Borgmestarens skrift: som hann medh Måns Olson uthan honom meddelte fullmact, har låtit insinuera, bör som ogijltig att wahra, emedhan Ingen fullmectig som fullmact war meddelt, then i Rätte Lagdt hafver, och begiärer end nu, som förr, om Actor ähr tilstädhes att willia gå i Rätta, och hvis icke, thå böör hans Citation wahra macteslös och stämbne på nytt, om hann ährnar thenna saack wijdhare att agera.
Resol:
Emillan kiärandhen och Arrendatoren Anders Anderson Ebeltoft på Öhrup och swarandhen wälborne Hr Måns RosenCrantz på Glemminge [Glimminge], ähr således af rätten resolverat. Emedhan såsom Actor i thenne saak Arrendatoren Anders Anderson Ebeltoft på Öhrup icke comparerat blifver thenne saak med wäl:n Hr Måns RosenCrantz dilationerat til försthållandhe Ordinarie session, och imedlertijdh, imponeras Actori taga å Nyo Citation efter lagh och uthgångne resolutioner, på sin wedherdheelomann, then, skrift som Borgmästaren uthi Cimbrishafn wel:de Hindrich Johanson uthan förregåendhe och lagha citation i Rätten lätt Incinuera igiönom Måns Olson i Cimbris gifa aldz intett widzordh, emedhan then henne indlagde, ingen fullmact hade att Agera eller framthe, Ehrkienner Rätten then aldheles kraftlöös. Dat: ut supra.

Wälborne Hr Måns RosenCrandz Insinueradhe ehn Citation, ehn bondhe wedh nampn Jon Nilson i Tommerup, angåendhe någhon Jordh hann bruukat uthan wälborne herrens consens, så emedhan samme bonde ligger siuckl. ….dh(?) för dödhen, differeras thenna saak til nästa session, om bonnen kann emedlertijdh blifwa wedh lifwet och helsan.

Noc. i Rätte Lagde ehn upsadz på the drängiar som nu findz på wälb: Hr Måns RosenCrandzes godz i Järresta härradh, som ähro behåldne och kann thaga emott bruuk, Nembl: Walby sockn och by, Lasse Gunnarsons styfzon Nils Swänson, Tröls Bengtzons sohn Thue Trölson, Anders Håckans drängh Sadzer Håckenson, Glifwerup, Oluf Koockz sohn Anders Koock, Sahlarup, Staffan Gunnars sohn Pär Staffanson, Bolsöe sockn, Glimminge by, Nils Clemedzons sohn Erich Nilson, Nils Matzons stifson Erich Trölson, Westenbeeck, Thycke Olsons sohn Oluf Thykeson, Håkan Nilsons drängh Oluf Thueson, samma upsadz daterat Glimminge then 9 Febru: 1684 efter Specificationens wijdhare indhåldh.

För Rätten framkom Nils Pandzerson i Tiustorp och i Rätte insinueradhe ehn Citation, hvar uthinnan han har inciterat låthit Jörran Nilson i Grödstorp, saakgifwandhe honom för ehn purr obligation samma Obligations innehåldh på 3 D:r silf:m och 2 skep:r lähnt biugh, samme Obligations innehåldh af Jörran Nilson medh håndh och karemercke underskrifwitth; the thida(?) skep:r biughlandh har hann bekommit Obligationer. Partherne blefwo om thenna saack förligte.

Hospitals Lähnsmannen Erich Larson af Carleby på Borgemästaren och Hospitals förståndarens Johan Petrei wägnar af Christianstadh i Rätte lefwereradhe en Citation, hwaruthinnan hann inciterat Nils Pederson i Thommerup: saakgifwandhe honom för ehn oductigh qwarn steehn, han til Hospitals Myllan kiöpt, om hann icke then bör betala? Swarandhen, Nils Pärson i Thommerup mötte och tilbiudher sigh willia skaffa ehn dugligh qwarn steehn, om then samma icke ähr godh allenast begiärthe af Rätten, att twänne Möllere måtte imponeras besictiga then samma, som hann kiöpt hafver, på thett han antingen af steenhuggaren, efter accordh, kann få ehn annan, eller behålla then samma til Möllan, om hann findz ducktigh. Rätten consenteradhe thenne hans begiären. Och inponerade å Rättens wägnar Möllaren Nils Månson i Tommarpe Mölla och Mårten Matzon i Komsta Mölla, att the geenast begifwa sigh dijth, som steenen ähr, på Nils Pärsons bekostnatt, och besictigha samma qwarnsteen om hann ducktigh ähr, eller oducktigh, och thett widh fall som laghen dicterar

Noc i Rätte lagde sitt skriftlige indleegh; och begiärer för then skyll dilation, till nästa tingh, han thå kann få wijdhare skiäll i saacken

Klagandhen Matz Jönson af Hammenhög för Rätten framkom och insinueradhe ehn Citation, hwaruthinnan hann inciterat Swendh Chrestenson i Wrannarp, saakgifwandhes honom för dhels barnegodz, som hans hustru arfweligen tilfallen, som bedrager sigh til summa, Nembl: Tiugu Otta D:r silf:m Noc i Rätte lagde sielfwa skiftebrefwet. Partherne blefwe förligte att Swendh Chrestenson i Wrannarp skall gifwa erfwingarne fiorthon D:r silf:m och thett i wahror och penningar för fäd:ne barnegodz, och war Swend Chrestenson i Wrannarp afkalld af för:e Erfwingar begiärandhes.
Och ther uppå framkom Pär Mårthenson af Hammenhög och Matz Jönson ibm och giordhe och gaf Swendh Chrestenson i Wranerup ett fuldt, fast, och äreyggelig af kalldh, för alt hans arf them, Nembl: Pär Mårtenson sitt fädherne och mödherne arf, sampt och arfwelothen efter sin s:l farmodher; Och Matz Jönson i lijka måtto sitt hustru, så fädherne som mödherne, och fadhermodher tilfallen arfwepart, efter thes föräldrar, Nembl: S:l Mårthen Giöngh, s:l hustru Ingeborgh Månsdoter och farmodheren s:l Signe Swendzdotter och tackadhe honom för thwänne Erfwingar, för godh och nöijactig betalningh i alla måtto, så ther på nu intet mehr resterade, men gaf honom qwitt och krafwelös för sigh och sine erfwinghar, hwar på the här för Rätten gåfwo hwarandre theras händher.

Thernest för Rätten framkom kyrckiowerdhen Nils Hanson af Öhrebärga och Gladsax sochn och war af Rätten begiärandhes, thett honom ting Attestatum motte meddeelas, om thess ödesmåll i Gladsax sockn för Anno 1682 och 1683. Efterskrefne hemman: Jon Kiällares gårdh stådt ödhe och icke har warit huus på pladzen i 50 åhr, 2 skep Rogh, 5 skep:r korn, 2(?) skep hafre, Långeröds Torp stådt ödhe och obesådt i sex åhr, 3 skep: Rogh, 3 skep: korn åhrligen, Claus Pärsons gård i Gladsax halfparten stådth ödhe inwarandhe åhr 1683 ½ skep Rogh 3½ skep: korn 1½ skep: hafre, och för Rätten framhafde twänne Ehrlige männ, Nembl: Clemedh Mårtenson i Gladsax och Åke Pärson ibm hwilckia giordhe theras liflige eedh att så i sanningh wahr att ofwennämdhe ödhehemman stådth de så intet til kyrckian ähr uthlagdt eller kyrkiowerderne kunnat bekomma, hwar efter hann af Rätten tingz Attest wahr begiärandhes.

d 12 Februarij

För Rätten framkom Rasmus Jepson af Wiarp och Matz Jepson i Cimbris som för krigzåhren, Nembl: 1676, 1677 och 78 wahrit kyrkiowerdar för Cimbritse kyrckia, och wahr af Rätten begiärandhes thett them om tingz Attestatum motte meddeelas, angåendhe thett ödes måhl för öfwannämbde krigzåhren, Nembl Jöns Pijpare i Cimbris 1 ¼ skep: Rogh, 3 skep: korn, 2 skep: kafre, och så mycket åhrlig i 3 åhr, Hindrick Swendson Lycka så mycket som Jöns Pijpare, Jöns Håckanson efwen så mycket som Jöns Pipare, Unghe Jöns Nilson och stådh ödhe uthi öfwannämbde krigzåhren, Lasse Ödhegårdh ståeth månghe åhr ödhe, Lars Chrestens gårdh i Wiarp samma 3 krigzåhren ståedz ödhe. Well wyrdige och wellärde Hr Steen Matzon i Cimbris Pastor loci attesterade, och för Rätten framhafde thwenne Ehrlige männ, Nembl: Jep Månson i Cimbris, Rasmus Bondeson ibm och Mårten Rasmuson i Wiarp hwilckia giordhe theras liflige eedh thett thesse öfwannämbdhe böndher wahr ödhe, och Jordhen intet blef besådth i för:e threnne krigzåhren nembl: 1676, 77 och 78 och kyrckioInspectoren them påförtt, antingen medh tingz Attest bewijse eller betahla.

Tillbaka till Domböcker