Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening

Först Blef Publicerat kongl: maij:tz Rådhz och samptl:e ständers Besluuth, Daterat Stockholm d: 9: Novembris 1686.

Publicerades dereffter hans kongl: Maij:ttz förbudh att ingen hädaneffter må taga frij skiutz eller giestningh weedh 100 dahl:r Smtz Bööther Daterat Stockholm d: 23 Novembris Anno 1686:

Publicerades hans kongl: maij:tz förordningh hurules förhållas skall medh verderingar Daterat Stockholm d: 25 octobris Anno 1686:

Publicerades hans kongl: Maij:tz Resolution och förklaringh uppå Rijksens allmogen allmenne beswär Daterat Stockholm d: 11 November 1686.

Publicerades hans kongl: Maij:tz nådige Resolution på Ridderskapetz och adelens underdånigste inkombne swar, Daterat Stockholm d: 22 Octobris 1686.

Framkom Pastoren Hr Holger Månsson Arreskow i Cimbrishambn som Instämbdt Ryttaren i Tummerup som medh gewalt bebodt hans huus der sammastädhz.
Dereffter Insinuerade Hr Holger sitt Inlägh Daterat Cimbris d: 9 Februarij 1687.
Deriempte Inlades i Rätten een skrifft af Hr Holger Rosencrans underskrefwen Daterat Glimminge d: 17 Maij 1684.
Insinuerade i Rätten dernäst dhet som Passerade för Rätten i Borby Anno 1684 d: 13 Novembris,
Dereffter framlades 4 mäns granskningh och swahr som Ryttaren gifwett ifrån sigh d: 16 Novembris 1684.
Ryttaren Swän Swänsson för Rätten mötte föregifwer Hr Måns Rosencrantz satt honom i huusett, och säijer ingen annan beskeedh hafwa derpå än af sin herre dijthsatt.
Hr Holger i Cimbrishambn begierar sitt huus igien medh Bekostnadh och skadeståndh som han imedlertijdh lijdit, som och Begiärar å Nyo laga syhn på dess Bröstfälligheet.
Effter Reu inständiga Begiäran upsattes denne saak till i morgon.

Proubsten sahl: Hr Pers Enka i Mehlby och Ahlbo häradh förlijktz medh Hr Hans i Borby och Jerestadh häradh skullfordran angående.

Sahl: Peers Enka i Mehlby instämbt Trägårdhzmästaren Peer Hinrichsson i Wästenbeck skullfordran angående 4 dahl:r 16 öre Sm:tt
Trägårdzmästaren mötte wedhgår alldehles skuldfordran och begiärar Dilation till förstkommande S:te Michaelj dagh.
Enkans sohn Mons:r Sören Peersson, begiärar domb i denna saak.
Parterne blefwo förente för Rätten således att Pehr Hinrichsson i Wästanbeck betahlar till sahl: Hr Pehrs Enka halfwa fordran till förstkommande påska, och den andra halfdehlen till förste S:te Johannis tijdh, medh Contant penningar, sampt Expenser 1 dahl:r Smtt skier det icke, då plichta medh Execution af det bästa han i Boskapz wahror äger och i Boet finnes.

Hr Holger Rosencrans till Glimminge, gienom des fullmechtige wäll:tt Markus Willumsson i Walby bewiste medh Citataion Instämbdt Wäll:tt Hans Karup i Tummerup angående een obligation på 230 RD:r i danskt myntt.
Först Inlade wäll:tt Markus Willumsson een fullmacht af Hr Holger Rosencrans underskrefwen daterat Glimminge d: 9 Februarij 1687.
Der Jempte Insinuerade Wäll:tt Markus Willumsson ett Inlägh daterat Glimminge d: 9 Februarij 1687.
Dereffter Publicerades Mons:r Karupz obligation in originalj, daterat Helsingborg d: 3 maij 1670:
Publicerades dereffter ett bref af Mons:r Karup underskrefwet, till wälborne nu sahl: Jungfru Margretha Rosencrantz, daterat Helsingborgh d: 3 Maij 1670.
Wäll:tt Hans Karup mötte för Rätten och Insinuerade sitt Inlägh daterat Tummerup d: 8 Febr: 1687.
Wijdare för Rätten Proponerade Mons:r Karup att den wälborna jungfru Margretha Rosencrantz hafwer en gångh fått sin betahlningh således hon hållet sigh meer weedh pantet än hans person, i det hoon det taget i Betahlningh, och låtet det på Skåninge landztingh Inprotocollera, d: 4 octobris 1670 och förmehnar således giordt sigh och sin uthgifne obligation angeelöös alldehles frij, för wijdare tilltahl och kraf.
Resolutio Interlocutoria
Markus Willumson begierte Dilation till nästhållande ordinarie tingh dett Rätten consenterade medh den åthwarningh då, parterne framlägga alla skiähl som nödia ära till denna saakz uplysningh, eller den skullden hafwer plichta effter lagh medh Tingz Expenser.

Mons:r Hans Karup i Tummerup bewiste medh en Citation hafwa instämbdt Hr Holger Rosencrans på Glimminge saakgifwandes honom för det han fordrar 230 RD:r för 23 par oxar dhem Mons:r Karup säger sigh inttett bekommet dereffter Inlade Mons:r Karup ett Inlägh Daterat Tummerup d: 9 Februarij 1687.
Resolutio Interlocutoria
Hr Holger Rosencrans igienom dess fullmechtig Wäll:tt Marcus Willumson Begiärte i denna saak Dilation till försthållande ordinarie tingh, och som saaken är af Deliberation Consenterade Rätten upskof som ofwan begiärt är, och den tijden förelägges Parterne framwijsa alla de skiähl som lända Rätten och denna saak till upliusningh, eller undergå det mult som lagen säger, förutan förorsakade tingz Expenser.

Skomakaren Mårten Wijborgh i Tummerup bewiste medh en Citation instämbt Prästesohnen i Borby, Mons:r Johan Jönsson saakgifwandes honom för han förredit een häst hwilken af den orsaak dödh blefwen.
Dereffter framkallades dhe Inciterade wittnen Nembl:n Per Nillsson i Borby och Bror Truedsson i Tullstrup hwilka för Rätten Comparerade.
Pehr Nilsson i Borby framstodh för Rätten aflade sin Eedh och wittnade som föllier, att han alldeles intet weeth om dehn sakens beskaffenheet.
Bror Truedsson i Tulstrup framstodh för Rätten aflade sin Eedh och wittnade som föller, att han alldehles intet weeth om den saakz beskaffenheet i någon måtto.
Mårten Wijborgh begiärar domb i denna saak effter föregående angifwande, och den i Rätten lefwererade Process.
Prästesohnen Johan Jönsson Insinuerade emoth sin Contrapart ett Inlägh daterat Borby d: 9 Februarij 1687.
Wijdare Inlade Johan Jönsson 2:ne Attester den ene underskrefwen af hans steffader Hr Hans i Borby, dhen andra af een weedh nampn Emanuel Anderson Storöe, begge Daterat Borby d: 13 8bris 1686.
Mårten Wijborgh swarade att han intet observerar de attester för gijltige emädan han inttett Citerat att höra på dem, till medh äre de willige effter den ena är steffader, den andra är der i huuset och sigh uppehåller. Blef altså denne saak till i morgon upsatt.

Siune i Giersnäsmölla Bewiste medh Citation Instämbt Anders Olufsson i Wranarp, saakgifwandes honom för 18 mk han skulle wara skylldigh till hans swärfader.
Anders Olufsson i Wranarp mötte för Rätten nekar medh siähls edh intet wara honom någodt skylldigh.
Siune Sassersson beropte sigh på wittne, Nembl:n Swän Nilsson i Wranerup, hwilken framstodh för Rätten aflade sin eedh, och wittnade som föllier, att han förde 2 skp:r Rogh till Ifwer Jönsson I Herestadh, dem han togh emoth, och sade iag skulle billigdt hafft 2 skp:r Rough till, men iag får låtha mig denne gångh, wijdare hade han intet att wittna.
Siune Sassersson sigh till flere wittnen Boendes i Ingelstadh häradh Nembl:n Hans Jönsson i Herestadh altså Dilation till nästa Ordinarie Tingh, dett Rätten Consenterade.

Oluf Swänsson i Tummerup bewiste medh Citation intämbt kyrkiowerderne Boo Mattson i Wranarp och Christopher Hansson i Tummerup för de honom wåldsambligen panttaat för 5 skp:r korn skyldigh till kyrkian, och taget af honom een Rödbleset mehrr för 6 dagl:r, en skerföxa för 1 dahl:r 1 sågh för 1 m:k, een kam(?) för 8 öre, fast han kornet betalt som han wiste medh een zedell för Rätten som han togh tillbakas igien.
De inciterade kiörkowerdar mötte för Rätten och weedhstodo dee honom således pantat.
Dereffter Insinuerade de ett Inlägh Daterat Cimbris d: 9 Februarij 1687.
Publicerades dereffter kiärkan 6 mäns attest daterat Tummerup d: 7 Februarij 1687.
Publicerades en attest Oluf Andersson och Mårten Andersson i Tummerup medh deras Boomerke under, daterat Tummerup d: 8 Februarij 1687.
Framlade kiörkowerderne en attest af Mons:r Karup underskrefwen der han begärar den Merr de tagett ifrån Oluf Swänsson Daterat Tummerup d: 16 Decembris 1687:
Widare hade kiörkewärderne intet att swara icke häller Oluf Swänsson, utan begierte Rättens uthslagh.
Såsom Chronans Interesse här under verferar upskiutes denne saak till nästa ordinarie tingh.

Hans Nillsson, Nils Persson och Nils Mårtenson i Borby bewiste medh Citation Instämbt Nils Håkonsson i Borby angående Barnegodhz han hoos sig hafwer 114 dahl:r.
Och nu förmyndarne begiära godzet effterson Nils Håkonsson i Borby, intet längre wederhäfftogh att behållat, eller derföre ställa nöyachtig Caution.
Dereffter framlade förmyndarne i Rätten skifftebrefwet Daterat d: 15 Januarij Anno 1682:
Nils Håkonsson effter tillfrågan kunne inttett neeka bekommet samma godz eller dess verdie i andra goda wahror.
Parterne tillfrågades om dee hade mera i denna saak att Proponera, hwartill de swarade neij.
Resolutio
Såsom förmyndarne Hans Nilsson, Nils Person och Nils Mårtensson i Borby ett skifftesbref för Rätten opwist, och dermedh lagl:n öfwertygat Niels Håkonsson i Borby till sigh taget Barnegodhz med den hustrun han nu hafwer verderat i penningar 114 dahl:r altå begiära förmyndarne dett nu igien ifrån Nils Håkonsson, emädan han eij wederhefftig, dett längre förstå, eller han derföre skulle nöijachtig caution; det Rätten funnit skiähligt at Niels Håkonsson lefwererar godzet ifrån sigh till ofwan:de förmyndare, eller Contant penningar derföre, innan 14 dagars förlop eller derföre ställa caution, i widrigt undergå Execution, sampt betahla desse anwände Tingz Expenser medh 3 dahl:r Smtt.

Mårten Rasmusson i Wranarp bewiste medh Citation Instämbt samptel:e sochnemännerne i Cimbris för de intet will Betahla tull och fracht för kyrkiotijonden för Annis 1682 och 1683.
Sochnemännerne mötte neka intet utan willia betahla tullen medh den eena ekan; altså hafwer Rätten funnet skiähligt att sochnemännerne effter Eegen uthsagu betahla tullen sampt en eka till Lund som det kyrkiowerderne kostadt, desutan betahla dess Tingz Expenser 3 dahl:r Sm:tt.

Befallningzannen wäll:tt Peder Jbsson på högwehl:ne Hr General Maior Kåcks wägnar Bewiste medh Citation Instämbdt Rasmus Persson i Gladsax för han slaget lähdhzmannen Oluf Ryttar, när han honom tillsagt arbete.
Rasmus Persson i Gladsax mötte nekar intet slaget ländzmannen, män säger derhos ländzmannen slaget honom först.
Dereffter Insinuerade Wäll:tt Peder Jbsson ett Inlägg Daterat Tunbyholm d: 9 Februarij 1687:
Denne saak Differeras till nästa Tingh emedlertijdh förelägges Rasmus Persson Bedia Hr General Maioren om Nådh för sin förseelse han tog ländzmannen i håret.

Befallningzmannen Wäll:tt Jacob Hegelundh på Hr öfwerste: Axel Rosencrans wägnar bewiste medh een Citation Instämbt Erlandh Månsson i Stiby för Eeckepenningar han medh Resterar 3 dahl:r Smtt om åhret, som dock finnes upförde i Jordebooken.
Dereffter Insinuerade Befallningzmannen en Copia af original skiötet, daterat Kiöpenhambn d: 30 Aug: 1682.
Dernäst Insinuerade Befalningzmannen ett Extract af Jordeboken hwaruthi finnes 3 dahl:r Sm:tt Ekepenningar infördt.
Dereffter Insinuerade Befallningzman ett Inlägh till Rätten Daterat Cimbris d: 10 Februarij 1687.
Bonden Erlandh Månsson mötte får Rätten säger sigh alldrigh gifwett meer än 6 mk Eekepenningar, emädan hemmanet är intet meer än en fierdedehl dett han bewijste medh sin stedhzmåhls zedell af wälborne Hr Börgie Rosencrans underskrefwen, Daterat Örup d: 23 Junij 1671 [ev. 1677].
Befallningzman Hegelundh förmehnaa at hans herskap hafwer i macht sätta honom i Jordebooken och i synnerheet arbetet så högdt som han synes sielf.
Parterne tillfrågades om dee meer hade i denne saak att Proponera, hwartill de swarade Neij
Resolutio
Rätten hafwer så kiärandens som swarandens skiähl Examinerat och öfwerwägat, och dereffter funnet skiieligdt att bonden Erlandh Månsson i Stiby, eller den det hemmanet åbor, betahlar Eekepenningar Proportion effter gamble städzmåhls zedelens Inehåldh intill dess det annorledes bewijses medh gambla Jordebooken wara högre upfördt än stedzmåhls zedelen Innehåller, Compensatis Expensis.

Saaken som igår blef upsatt till idagh och widare Examen emällan skomakaren Mårten Wijborg och, prästesohnen Johan Jönsson blef åther företagen till förhöör.
Johan Jönsson blef tillfrågat om han ridit hästen som omtwistas, det han intet näkar honom ridit, män benäkar alldehles intet ridit honom till dödz derpå han ehrbiuder giöra sin liflige Eedh.
Mårten Wijborg tilfrågades om han törs giöra sin eedh att prästesohnen war skuldh i hästens dödh eller dhen förrijdit hwar till han swarade neij det eij töras eller wille giöra.
Sertentia Dilatoria
Actor Begiärer Inständigt af Rätten Dilation till nästa Ordinarie Ting effter han will annorledes bewijsatt medh een skomakare gesell som arbetar i Ystad hoos Oluf Nillsson wedh nampn Peer Nillsson, det Rätten Consenterade.

Den saak som i går Blef upsatt till i dagh, och wijdare Examen, emällan Pastoren Hr Holger i Cimbrishambn och Ryttaren Swän Swänsson i Tummerup, är således, först, framlade Ryttaren sitt Inlägh Daterat Cimbris d: 10 Februarij 1687:
Dereffter Insinuerade Hr Holger een Expense Rächning Daterat Cimbris d: 9 Februarij 1687:
Parterne tillfrågades om de hade någott meer i denne saak att Proponera, hwartill de swardhe Neij.
Resolutio
Såsom förnimmes af actis att Ryttaren Swän Swänsson i Tummerup utan Pastoren Hr Holger i Cimbrishambn, dess gode Ja och minne flött uthi ett hans gathehuus i Tummerups By och åboen dådan drefwet och Bebodt i Tree åhrs tijdh meedh mer som angifwes i Processen; hafwer Rätten begge parternas skiähl och inlagor gienomseet och för Rätten Publicerat, och deraff funnet skiähligt att Ryttaren inom 14 dagars förlop giör huusett alldehles oödigt, att Hr Holger /: eller någon å hans wängnar :/ det emottaga kan, och seedan giöra sigh så nöttigt som han behagar; Och Ryttaren för det han emoth Hr Holgers minne det bebodt utan ringaste afgift, gifwer i ett för allt, medh Tingz Expenser, huus rötha, landgille, eker och arbete Fembton dahl:r Sm:tt, och det inom 3 weckors förlop eller undergå Execution.

Saaken som förgångne ting ventilerades medh Hans Lassons hustru och hennes stefsohn i Stiby blef i dagh företagen till Examen, och framkallades Hans Lasson medh hustrun och stefsohnen, tillfrågades om de nu hade några wittnen att framföra effter det löffte de på senaste ting giordes hwartill Hans Lasson swarade inga wittnen hafwa instämbt, utan beroopar sigh på de drängar och pijgor som dhem tient Måns Erlanson i Stiby, Staffan Håkonsson ibm, Jöns Erlanson i Wijarp, Jöns Nillsson i Comsta, Anders Larsson i Comsta, Nills Erlansson i Stiby, Elin Erlandhzdotter, och Hanna Andersdotter i Stiby, som dee lofwa föra till nästa ting och begierte fördenskull dilation, det Rätten Consenterade.
Hans Lasson inlade i Rätten ett Inlägh Daterat Lundh d: 27 Januarij 1687:
Publicerades hög kongl: Cammar Collegij Resolution angående ingen som hafwer några Liquidationer att söka hoos hans kongl: Maij:tt skall skie för än sidst i detta innewarande åhr. daterat Stockholm d: 7 Xbris 1686.
Publicerades hans kongl: Maij:tz allernådigste Resolutioner på allmogen i Jerestadh häradhz underdånigste suppliquer som blef andraget på senaste Rixdagen daterat Stockholm d: 10 Novembris 1686.

Chronans ländzman Peer Hansson framförde för Rätten qwinfolket Inger Andersdotter som sigh medh hoor försett, och nu uthlägger till Barnefader een Ryttare Oluf Graf under Hr Maior Ridderschantz Compagnie seedan Casserat ifrån Compagniet och går gemen soldat i Malmö, och är samme Ryttare gifft.
Effter denne Bekännelse qwinfolket Ingar Andersdotter giordt för Rätten, hafwer Rätten funnitt skiähligt hoon plichtar effter straford: _ punchtmedh penninge Böther, hafwer hoon eij penningar att betahla medh, då plichte medh kroppen.

Framkom för Rätten häradzskrifwaren Wäll:tt Daniel Andersson begiärte af Rätten effterskrefne längder måtte Publiceras för den Instämbde allmoge, angående afkortningar i häradet sampt flere Specificationer som här undertecknade finnas Nämbl:n:

Först Publicerades saaköres längden.

Dernäst Publicerades en Specification på mathlagen i Jerestadh häradh, hwareffter lagmans häradzhöfding och tinggiästningzpenningarne upbäras.

Specification på de hemman som i chronans Jordebook, stå för adehlens uthsochne dehls wara pantehemman dehls chronan tilkiende.

Derffter framkom qwinfolket Karin Larsdotter som sigh medh lönskelege förstegången förseett och uthlagde till Barnefader en weedh nampn Gudhmundh Angell.

© Magnus Lindskog, 2004
(viss redigering pågår fortfarande)

Tillbaka till Domböcker