Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening

Anno 1689 den 8 Januarij hölltz Ordinarie Tingh, medh almogen i Järestadh häradh, och Tummerup By i Närwaru af dhen dher i häradet tillförordnade Nämbden.

Först blef Publicerat höglofl: kongl: Göta Rikes håfrätz Bref, angående inga Grefwar, friherrar eller andra förläningzwilkor må skrifwa sigh till några godz som dhe icke äro rätte Possessores till, Dat: Jönkiöpingh d: 3 Novemb:r 1688.

Nils Chlemmetson i Glämminge framkom för Rätten medh sine tillförordnade män, som granskat Måns Olufsons Rusthåldh i Cimbris och dhe satt i pen:r Bröstfälligheeten, hwarpå dhe aflade dheras edh.

Dereffter framkom klåckaren till Gladsax Per Påhlson och begiärte laga syn på sitt hemman han Åboor, att des Bröstfälligheet måtte observeras och i peningar sättias, dhet Rätten consenterade, och anbefalte nämbdemanen Erik Swenson i Jierestadh taga till sigh effter skrefne dannemän Nämbl: Jöns Andersson i Jierestadh, Per Matson ibm, Truls Olufson ibm, Anders Bengtson ibm, Mårten Nielsson ibm, Per Olufson ibm, och Erik Jöns som medh inhändigandet af detta Begifa sigh på bophelen och förrätta denne syn i alt dem förwisas, som dhe mädh Edh verificera kunna.

Qwartermästaren manhafftigh Johan Ström i Stiby, framkom för Rätten och framwiste ett par pistohler, samt een blå underfordrat kappa, som honom pansat af qwartermäst: Edle och wälb:ne Henrik Johan von Borneman, för 30 D:r Smt effter derpå förskrifningh, ......... kappa och pistohler, qwartermästaren Ström begiär kan blifwa af Rätten verderat, det och skiädde, således att Pistohlerna verderades för 10 D:r Smt, kappan verderades för 2 dhl:r Smt, och war kappan, som pistohlerne möket Brukte i synnerheet kappan illa medhfaren och sånder sleten war ock i kappan spennen af sink, som i dhet samma verderades, Resolverades, att qwarteremestaren Ström, giö sigh pantat så nöttigt som han gitter för, effter förskriffninghen i obligationen eij hållen ähr.

Qwartermästaren Mons: Johan Ström i Stiby Begiärte af Tingz Rätten att en bruun stiärnet häst, eller hingst i 7:de åhr, som tillförne waret under sahl: Karupz Rusthåldh och på General Munstringh Causserat, hwilken häst nu till qwartermästaren fördt effter han waret sahl: Karups fullmäcktigh, den han säijer sigh eij kunna swara till i denna dyra fodertijdh, uthan begiärer den af några nämndemän blifwer verderat, som ock skiedde effter fölliande, Nembl: Christopher Hanson i Sallerup, Tillof Mårten i Röijla, Arfwedh Håkeson i Wämmerlöf och Anders Kåck i Tågarp, som verderade samma häst för 10 D:r Smt hwareffter qwartermästaren begiärte Tingzrättens Attestatum.

Tufwe Nielsson i Tiörnedahl instämbt Olof Ryttare i Grödstorp, angående 3 D:r Smt han af Tue Nielson upburit, och lefwereradt till Hr Genneral Maior Kåck von Christien [Chrimstein].
Oluf Rytter mötte tillstår för Rätten han anammat samma Tree D:r Smt och dhem lefwererat till her General Maior Kåck, män måtte för dem inttet få qvittens, för Hr Genneral Maijoren fordrade af Tufwe Nielson 6 mk.
Tufwe Nielsson swarde sigh dherföre 5 åhr betahlt 4 D:r 16 ör, som lop i Proportion 6 mk åhrl:n meer än han borde gifwa, altså gaf han i dhe 3 åhren, 3 dhl:r åhrl:n sedan han fick häradz skrifwarens uträckningh, och Decorterade således dhe 6 mk åhrl: som han tillförne för möcket gifwet effter han hafde intet mehr, ähn 1/4 dheel af åhlesättet och förmehnar Tufwe nu aldeles wara frij, för Hr Genneral Maiorens tilltahl hwareffter han begiärte Tingzrättens Attestatum.

Arwedh Olufson i Jerestadh inciterat Åldermanen Esbiörn Jeppeson i Gladsax, sakgifwandes honom mädh dhels af dhess naboer att de kiördt ett föh i morass och hängedyn, och samma föhl kom Tullnären i Cimbrishambn till.
Åldermannen Esbiörn Jepson, mötte för Rätten säger att föhlet war skabbet, detföre blef dhet kiördt i ett moras.
Arfwedh Olufsson nekar högel:n och säger föhlet intet war skabbet uthan dhet hade qwark, det han will bewisa mädh wittnen, att dhet ingen annan siukdomb hade, Altså blef denne saak Differerat till nästa Tingh.
Dereffter Insinuerade Arfwedh Olufson sitt Inlägh, Dat: Tummerup d: 8 Januarij 1689.

d: 9 Januarij

Saken emällan Munsterskrifwaren Mons. Wiman i Wämmenlöf och bonden Oluf Matz: i Wirestadh, som senaste tingh blef upsatt till nu, blef till widare Ransakningh företagen som föllier.
Först framkom derpå Oluf Matson i Wirestad Insinuerade sin Inlaga, Dat. Tummerup d: 8 Januarij 1689.
Hans Månson i Sälshög framkallades som aflade sin edh och wittnade som föllier att Oluf Matson Bodh Jöran Kiess skaffa sig ett par leder sehlar, så goda som hans war, det Jöran Kies lofde, der effter skaffade han ett par sehlar nähr Oluf Matzon dhen fick see, sade han, de ähre intet så gode som mine, män will då hafwa 3 mk för dem, wille iagh gifwa digh dem, han lade i ett swinehuus, sedan lade Oluf Matson sehlene på ui.gen, och sade Jöran Kies intet törras möte på senste Tingh, för han fruktade dhe skulle slå honom, emädan dhet war så stoor slächt, widare hade han intet att wittna.
Ryttaren Swen Blom framkallades aflade sin eedh och wittnade som föllier lijka ordh ifrån ordh, som Hans Månson i Selshög för honom wittnade.
Ryttaren tillfrågade Oluf Matzon om han tordes giöra sin eedh, Aldrigh handladt mädh denne Jöran Kies, om desse omtwistade sehlar.
Oluf Matson swarade medh gott samwet willia aflägga sin sahlighetz edh, Aldrigh kiöpt sehlarna, eller något annat Tyfwerij af Jöran Kees, uthan sade att munsterskrifwaren må honom medh Opartiske witnen och laghligen öfwertygat, eller i öfrigt blifwa frij för munsterskrifwarens tilltahl.
Parterne tillfrågades om dhe mer hade att Proponera hwartill de swarade Neij.
Rätten hafwer så kiärandens som swarandens skiähl, så muntel:n som skriffteligen Ransakat och afhördt, men funnet inga af witnen som kunnat öfwertygat Oluf Matsson handat eller kiöpt mädh Tyfwen Jöran Kies, uthan denne Jöran Kies, som ifrån Barndommen Beröktat för Tyfwerij, som nämbden och Betygade, det på Jöran Kies samma lofordh om honom, det allena på Oluf Matson Bekiände, hwilken Bekännelse eij wijtzordh hafwa må, Är heller Tyfgodzet eller sehlarne fundne i Oluf Matss: häfdh eller giömmo, uthan Tyfwen dhem inkastat i ett Oluf Mattsons öpet huus som stådt uthan taak och dörar sampt söndriga wäggar, derest Tyfwen dem siälf igiänhämpte; hafwer Rätten det mädh mer Considererat och funnit skiähligt Befrija Oluf Matson i Wirestadh för munsterskrifware well:t Anders Wimans tillthal i denne sak, deremot står munsterskrifwaren fritt sökia sin Regress hoos Tyfwen, om han kan och gitter, Compasatis Expensis.

Corporalen Manhafftig Manfält i Järestadh mötte för Rätten Begiärte få saken fram som senste Tingh Incomminerades emot Peer Hanson i Cimbrishambn, angående ett steeges som han kiöpt ifrån Rusthollet.
Per Hanson Bleef på Tinget platzen påropt, war intet tillstädes, wedh tinget, altså pliktar han denne gångh för sin tredsko 3 mk Smt.

Torla Nielsson i Gieslöf gienom 2:ne män, Nembl:n Håkan Lasson i Gislöf och Bengt Trulson ibm, instämbt Giert Christopherss: ibm, att comparera wedh detta tingh, att hemmula det kiöp han honom sålgt, ett gatehuus i Gieslöf som kallas Slottet, Giert Christopherson mötte intet altså pliktar han denne gångh för sin tresko 3 mk Smt.

© Magnus Lindskog, 2004
(viss redigering pågår fortfarande)

Tillbaka till Domböcker