Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening
Anno 1691 d 8 Septembris, höltz
Ordinarie Tingh medh allmogen i Jerestadh häradh, och Borby By i närwahru af
dhen dher i häradet tillförordnade Nämbden.
Dommaren
och nämbdeman:n Tohr Olss: i Borby instämbt bonden Åge Jönsson i Jerestadh in
puncto Debiti angående 3 2/6 Tun:r korn, han gåt
i Caution för, hos wälb:ne H:r Rittmäster Ridderschiöld, hwilcket Bonden
till sädes korn brukt A:O 1690 medh Interesse åhrl: 4 skpp korn som ähr in en
summa 28 skpp korn.
Bonden Åge
Jonsson mötte seijer sigh willia Betahla, men ländzman:n Magnus Löfbergh förbudit
honom grödan så säden som höet.
Emedan såsom Bonden Åge Jönss: tillstår länt sädes kornet och dhet uthsådt
till gårdens upkompst, hwilcket näst den Ordinarie Tijonden uthbetahlas bör,
Altså Resolverade Rätten skiähligt, att Åge Jonss: inom 14 dagars förlopp
betahlar dhe 28 skpp korn med Tingzexpenser 1 D:r Smt, i widrigt undergå laga
Execution.
Saken
emillan Corneten Manhaftigh Petter Grönwall och drengen Swen Persson
i Gislöf angående stedzmåhl för
1/16:dehls hem:n Ibm.
Parterne förenades för Rätten således att drengen Swen Persson Betahlar till
H:r Corneten 6 dahl: Smt, samma 6 D:r ährlägges som fölljer 3 D:r Smt till
Michaeli förstkommandes, dhe andre 3 D:r Smt till S: Martini idem Anno(?) I
widrigt undergå laga Execution.
Tredie lagbudh på Tufwe Matzssons gård, som Fadder Persson kiöpt i
Gislöf.
Per
Tryggessons första
lagbud på ett kåhlhagerum i Gislöf som Ryttaren Per Höök, Rusthållaren
Per Perss: och Fadder Perss: kiöpt af Per Tryggess:
Wälb:ne
Holgier RosenCrantz genom des fullmächtigh Tufwe Trullsson, Begiärte att dhen för detta
incaminerade saak, emot drengen Christopher Persson som Rymbdt
ifrån gården, måtte företagas, drengen blef påropt, wahr intet wid
tinget, hwarföre han plichter 3 mk Smt.
Wälb:ne
Holger RosenCrantz genom des laga fullmächtigh Wäll:t Tufwe Trullsson instämbdt drengen
Oluf Persson först för han gånget af sin
lagstadde tienst, som han antaget hoos Åge Perss: i Gliminge, dhet andra
för han gånget ifrån H:r RosenCrantz godz och antaget hemman på Cronans,
twert emot dhes Revers Dat: Glimminge d: 18 augusti 1691.
Wäll:t Tufwe
Trullsson begiährar på sitt härskapz wägnar Rättens uthslag.
Oluf Perss: nekar aldehles intet å nyo stadt sigh med bonden uthan medh sådane
wilkohr han länger kan tiena wille, elliest berättar drengen att Åge Perss städt
een annan drengh i hans ställe förähn han gick ifrån honom. Anbelangande
dhen andra saken, att drängen städt hemman på Cronans, seijer han att dhen
Revers han från sigh gifwet, som hans nampn underfins, ähr intet med hans
frija willia skiedt eij heller war pastor den gångh tillstädes nähr detta
blef skrefwit.
Wäll:t Tufwe Trullss: lofwar Bewijsa sådant till nästa Ord:e Tingh, Altså
Blef denna saak Differerat till wijdare bewijs.
Oluf
Nillss: Rytter i Grödzstrup instämbdt Kirstin Per Hindrichs Ibm, sakgifwandes henne, att
hon Beskylt honom krupit in igenom Per Hanssons gafl
igenom Ett hohl, Kirstin Per Hindrichz mötte för Rätten nekar intet uthan hon
sågh Oluf Ryttare krypa igenom gaflen, men aldrigh beskylt honom för något
Tiufwarij, och dhet wahr nästa f..eken Pingesdagh Oluf kröp igenom gaflen,
hustrun Blef tilfrågat, medh hwem hon kunde Bewijsa Oluf Ryttare wahr dher
inkrupen? Hustrun swarade Neij, nu förtijden ingen hafwa, hwarmed hon kunde
bewijsat, uthan ährbiuder Eeden för sigh sielf.
Derefter
Publicerades Oluf Rytters inlaga Dat: Grödztrup d: 8 7:bris 1691.
Rätten fant denna saak af dhen beskaffenhet, och gaf deruthinnan upskof
till nästa Tingh, då parterne möta eller plichta efter lagh.
Skomakaren
Rasmus Esbiörnss: Wiborgh i Cimbrishambn instämbdt Ryttaren Nills Bruse i Cimbris; angående
een förlijkningh skomakaren med Ryttaren ingåt, för han honom med een
knif skurit, een dhel halsskuren som halfwa örat af, och skulle Ryttaren gifwa
skomakaren i förlikningh 16 D:r Smt hwaruthinnan wahr fäldtskiärlönen med
berächnadt, hwilcken förlijkningh Ryttaren eij efterkommit, och nu påstår
skomakaren will hafwa samma penningar, doch Cronans saak aldehles derföruthan.
Skomakaren insinuerade dernäst förlikningen dememellan Dat: A:o 1689 d:
27 7:bris.
Insin:des dernäst wälb:ne
Hr Ryttmäster MondeGommeris bref och förmaningh till Ryttaren att han
skomakaren betahla skulle, Dat: Svabesholm d: 21 Maij 1690.
Ryttaren stod för Rätten kunde intet neka gierningen seijer sigh icke heller
hafwa någet at betahla medh.
Widare hade parterne i denna saak intet att Referera.
Såsom Ryttaren Nills Bruse denna hans otilbörliga gierningh eij neka kunde,
uthan skomakaren Rasmus Wiborg wijst med halsen och örat, der wahra sårat och
lytt, och sådant uthan gifwen orsak wederfahret; dhet Rätten öfwerwäget och
skiähligt pröfwet, att Ryttaren Bruse Batahlar nu genast dhe 16 D:r Smt till
skomakaren Wiborgh, desutom Betahlar Ryttaren 5 dahl: Smt, för lyte och såhr i
anledningh af 6 Cap: såram:b medh willie sampt Tingzexpenser 1 D:r 16 öre Smt
hafwer han eij peng:r, eller annat af sitt egit med att betahla, så plichte med
kroppen i Cronans arbete eller Gatulopp, om parterne sins emillan hafwa någon
annan saak, då uthföre dhet lagl: in foro fori.
Wälb:ne
Fru Ingri Ehrenbergh på Gyllebo instämbdt drengen Niels Olufsson i Wemmenlöf,
sakgifwandes honom olofwandes hugget 2 las haslerijs
på Gyllebo Egor.
Drengen Nills Olufsson som för Rätten framkallades, nekar aldehles
intet hugget något haslerijs på Gyllebo ägor, uthan seijer sigh fåt det på
Elmhultz marck, dhet han af Måns Frendesson dersammastädes fått.
Wälb:ne Fruus fullmächtig
och ladufogde Malte Wilass: seijer willia bewijses med Jon Jenss: Jonstrup
Jon Jensson Jonstrup som instämbdh war framkallades för Rätten och wittnade
han sågh drengen Nills Olufss: kiöra af skogen kalfhagen med 2 lass haslerijs
men wiste intet hwar han dhem fåt, sedan stod Jon Jenss: och sade han kan
bewijsa han hugget dhe 2 las hasellRies på Gyllebo Egor och giorde sigh således
twetaligh för Rätten, blef altså denna saak i mangel af witnen Differerat
till nästa Tingh.
d.
9 Octobris
Pastoren
Hr Matz Sture i Gladsax instämbdt Jöns Perss: i Hoby till wittnes förhör angående förment
wåldh på gathusman:n Håkan Nillss: i Tummerup, att witna i samma saak
ähr instämbdt Zatzar Mårtenss: i Walby. Zatzar Mårtenss: framkallades giorde
sin Eedeliga uthsagu som fölljer, att han kom till Tumerup nähr Jöns Perss i
Hoby krafde husman:n RothePeng:r och krafde honom temmeligen strengt, då Zasser
bad Jöns kräfwa något lindrigare, då swarade Jöns det kom Sasser intet
wedh, han sade dheruthinnan intet att seija, men Satzer sågh intet Jöns giöra
någon wåldzwärckan wijdare hade han intet att Referera.
Mårten
Olufsson i Wemmenlöfztorp instämbt Christopher Perss: i Toarp in puncto Debiti
4 D:r 24 öre Smt för ett afkiöpt stodh. Christopher Perss: mötte kunde intet
neka skullden, och lofwar betahla med wahrur emedan han inge peng:r hafwer. Mårten
Olufsson Begiärte Rättens uthslagh.
Såsom skullden
finnes Richtigh, altså dömde Rätten skiähligt, att Christopher Persson
Betahlar dhe Omtwistade 4 D:r 24 öre Smt till Mårten Olufsson med Tingz
Expenser 1 D:r Smt och dhet inom 14 dagars förlop i widrigt undergå laga
Execution.
Hillebrandh
Bertellsson i Carleby instämbdt Måns Larss: Ibm in puncto Debiti
34 D:r 12 öre Smt Contant sampt 6½ skp: Torr Rågh. Måns
Larss: påroptes, war intet wed Tinget, altså plichter han pro Absentia 3 mk
Smt.
Hillebrand i Carleby instämbdt Nils Larss: i Wemmenlöf in puncto Debiti
13 skp korn, sampt 3 D:r 4 öre Smt, Hellebrand Berättar dhe ähro förlijkte
om samma kraf dhet Rätten aggrearade.
Hans Swenss: i Glimminge instämbdt drengen Mårten Clemetss: i Gnalöf sakgifwandes honom
intet willia gå till sin lagstadda Tienst,
drengen Mötte wedstodh stedt sigh medh Hans Swenss: men will heller Tiena hos
sin faderbroder Mårten Nielss: i Gnalöf.
Parterne förentes
för Rätten, hwilcket Rätten Consenterade.
Mårten
Welatzsson i Wemmenlöfztorp Cit: förra häradzskrifwaren wäll:t Daniel Andersson i Stijby
in puncto Debiti 9 mk Smt för Resterande tijonde
för A:o 1687.Häradzskrifwaren eller någon på hans wägnar mötte intet för
Rätten, hafwer doch Rätten denne sak till skiärskådan uptaget emedan det ähr
kyrckiotijonde som länge sedan Bordt betalt wara, att häradzskrifwaren Wäll:t
Daniel Anderss: den nu genast, inom 14 dagars förlop med 9 mk Smt Contenterar
till Mårten Wilatzsson med bewijslige Tingzexpenser, skier dhet icke då undergå
laga execution.
Bengt
Anderss: i Glifwarp instämbdt Michel Hanss: i Tommerup in puncto Debiti
½ pund korn och 4 Tun:r hafre. Michel hanss: mötte nekar intet skulden beder
om Dilation till Martins tijdh förstkommandes då han lofwar att betahla
hwilcket honom consenterades med dhet reservato om han icke till ofwannämbde
tijdh betahlar då undergå laga execution sampt desuthan betahla Tingzexpenser
1 D:r Smt.
Nills
Clemmetss: i Carleby, Oluf Clemetss: i Gladsax, Hans Nillss: Ibm, och Anders
Perss: i Carleby instämbdt efterskrefne att wittna nembl: Anders Anderss: i Carleby,
swen Perss: Ibm och Oluf Ryttare i Grödztorp angående 15 mk Smt, som Rusthållaren
Nills Olufss: i Karleby, Anders Håkenss: i Gladsax. Och Jöns Olufsson i
Breknared dhem aftaget öfwer dhen åhrl:e Ordinarie
Räntan.
Dhe instämbde
inkallades som först, Anders Anderss: i Carleby giorde sin Eedelige uthsagu som
fölljer att han kom till Wemmenlöf och hörde att Corporalen sade till bönderne
att dhe skulle taga och föda rustningzhästen, hwartill bönderne swarade att
dhe hafwa lijka godt allenast dhet blifwer dhem decourterat i Räntorne, derpå
swarade Corporalen att bönderne derföre icke skulle få decourtera i Rentorna
1 hwitt eller skillingh widare hade han intet att witna.
Swen Persson Ibm framstod giorde sin edeliga bekiännelse at han hörde när
Corporalen sade till Anders Perss: at han skulle förenas med Rusthållaren
Nills Olufsson, då swarade Anders Perss: han förlijkes gierna med honom,
allenast dhet blifwer honom decourterat i Räntan dertill swarade Corporalen att
dhet skall icke dhet ringaste deraf kortas i Räntan widare hade han intet at
seija.
Oluf Rytter i Grödztorp giorde sin Eedeliga bekiännelse som fölljer, att
Bengt Jönsson i Grödztorp kom till honom och sade han skulle föllian till
Corporalen i Wemmenlöf och höra nya ordres, nähr dhe dijtkommo sade
Corporalen att dhe skulle truga af wed Rusthållaren angående Rustningzhästens
foderage eller dhen till sigh tagan och föden, då måste Oluf Nilss: Tinge af
med Rusthållaren och lofwan 2 T:r hafre, men Rusthållaren fick dhem intet,
emedan han ingen sielf hade och wijdare hade han intet at wittna.
Corporalen Manhaftigh Anders Wijman swarade att han aldrigh sade dhe intet
skulle decourtera något i Räntan, Suppliquen in originali framfordrades. Bönderne
swarade att dhe lefwererat Suppliquen till Befallningzman:n Stobaeum.
Corporalen Wiman swarade han wahret hos Befallningzm Stobaeum och begiärt
Suppliquen, derpå befallningzman:n sade sigh lefwererat Suppliquen till bönderne
igien Bönderne deremot bedyrade högdt, intet fått Suppliquen igien af
Befallningzman:n.
Såsom Original Suppliquen för Rätten intet upwijst altså Differeras medh
finelt sluut, denne saaken intill dhen framskaffas på dhet Rätten dhes
egenteliga innehåld inhämpta kan.
Eskell
Nillss: i Swinebergia instämbdt Offe Erlandss: i Wirestad sakgifwandes honom bordtstulet
en stuut ifrån honom för 3 åhr sedan och hoos Offe nu igenfins och ähr
swarthielmet.
Offe Erlandss:
nekar aldehles emot sakgifwandet och seijer dhet honom aldrigh skall öfwerbewijses,
uthan han lofwar giöra bewijsligit dhet ähr hans egen stut, och dhen haft på
6:te åhr i sin äga, och begiährar Dilation till nästa tingh dhet Rätten
Consenterade.
Boo
Nillss: i Gliminge instämbdt fierdingzman:n Jöns Andersson i Jerestad in puncto Debiti
15 mk 4 sk. för hästebyte. Jöns Anderss: som för Rätten war nekar intet
Bytet, men seijer han intet skyldig Boo några Peng:r föe dhet, Boo Nillss i
Gliminge lofwar att bewijse Jöns Anderss: till nästa Tingh han honom dhe 15 mk
Smt skyldigh ehr.
Jöns Anderss: seijer han deremot will besijse att Bo aldrigh lefwererat honom någon
mähr sedan han dhen i Ingelstad bordt byta, hwarmed dhenne saak hwijlar till nästa
tingh.
Corporalen
Manhaftigh Manfelt framkom för Rätten begiärte laga syn på
Nills Jöranss: gård i Zimbris Emedan dhen helt förfallen och ligger
under Rusthåldh. Blef altså af Rätten anbefalt nämbdemän:n Christopher
Hanson i Sahlerup och Swen Andersson i Tulstrup att dhe med Inhändigandet af
dhetta genast begifwa sigh på Bopellen och granska all bröstfälligheten intet
undantagandes och dhet i Peng:r Taxera som dhe med Eed verificera kunna.
Förre
ländzmannen Nills Jönss: instämbt Åge Jönss: in puncto Debiti
16 skep: korn. Åge Jönss: i Jerestadh blef påropt war intet wid tinget, altså
plichter han denna gångh för Absentia 3 mk, men ländzman:n Magnus Löfberg
swarade och sade att Bonden tillstår giälden och intet hafwer att betahla
medh.
Derpå Insin:de Niels Jönss: sin Libell dat: Borby d: 9 7:ber 1691. Insinuerade
derjempte een skrift at Åge Jönss: underskrefwen, Dat: Jerestadh d 8 Augusti
1691.
Derhos ins:de en
Resoluti: af Hr Befallningzman Psilander dat: Ystadh d: 4 Septembr: 1691.
Såsom Bonden Åge Jönss: intet silef ähr för Rätten tillstädes altså
Beroor medh dhetta till nästa Tingh.
Noch
hafwer ländzmannen instämbdt samma Åge Jönss: i Jerestad in
puncto Debiti 2 Tunnor Rågh. Bonden Åge Jönss:
wahr efter pårop intet wid tinget tillstädes altså beroor med dhenna saak
till nästa Tingh och Åge plichtar 3 mk för Absentia.
Noch
hafwer ländzman:n Niels Jönson på Befallningzman:n wälb:de Zacharias
Stobaei wägnar instämbdt Åge Jönss: i Jerestadh, skulfordran
angående 10 skp låneroug som för 3 åhr sedan uthlåntes till Åge Jönss:,
Bonden Åge Jönss: påroptes men wahr wid tinget intet tilstädes altså
plichtar han för Absentia 3 mk Smt, och wijdare saken står till nästa Tingh
och wijdare sluut.
Ländzman
wäll:t Magnus Löfbergh för Rätten framkom Begiärte laga syn på sit
Ländzmans säte i Järestad som Bonden Åge Jönss: för detta åbodt
dhet Rätten Consenterade, och anbefalte nämbdeman:n Christopher Hanson i
Sahlerup och Swen Andersson i Tulstrup wid inhändigandet af detta begifwa sigh
på Bopellen och granska all bröstfälligheten intet undantagandes och det i
pengr sättia som dhe medh Eed verificera kunna.
Upstodo
ifrån Rätten nämbdemän:n Anders Kock i Togarp och Mårten Nillsson i Tommarp
Insinuerade i Rätten Een laga syn och granskningh
som dhe wahrit förordnade att besichtiga dhen stora
miswäxt som innewahrande åhr straffat hehla Byen Jerestadh som af hoosgående
dheras förrättningh ähr att förnimma dhet dhe för TingzRätten Beedigade,
hwarefter Järestad bymän begiärte TingzRättens Attestatum dhet Rätten
Consenterade.
Ryttaren
Nills Bruse i Cimbris hafwer för dhes förseelse och ågångne domb plichtat
med 4 gånger gatulop emedan han intet hade med att betahla.
Förra
ländzman:n Nils Jönss: begiärte TingzRättens Attestatum på Ryttaren Lars
Anderss: i Jerestad som sigh med lönskaläge förste
gången, hade inge pengr att betahla med uthan för sin förseelse lopp
gatulopp.
[Sigill]
[Sigill]
Carl
Lilliengrijp
© Magnus Lindskog, 2002
(viss redigering pågår
fortfarande)