Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening
Anno 1702 d. 14 Maij höltz ordinarie Sommar Ting medh Järresta häradh af Hr häradzhöfdingen Bengt Seth och wahnlige härads Nämbd.
Handellsmannen i Ystadh wählförnähme Fredrich Person
låtit instämma Hr Ryttmäster wählborne Holger Rosencrantz
till wittne i een saak angående någre praetensioner
och skuldfodringar hans wählborne framledne Hr
Cantzelie Rådets i Dannemark sahl. Schel Dues arfwingar.
Warandes Hr Ryttmästaren iempte Hr handellsmannen tilstädes.
På Hr Cantzelie Rådets sahl. Schel Dues arfwingars wägnar
mötte ingen, utan opwiste Hr Handellsmannen den på dem uthtagne
Citation påskrefwen af klockaren i Herresta Torbiörn Dahlin att
han iempte Fierdingzmannen Jöns Jönss. läst Citationen på
Högesta Borregårdh och at dhe tilstält arendatoren Jöran
Erharti stalldräng Assar Nillss. Copia af Citationen.
Rätten frågade att emädan sahl. Hr Cantzelie Rådets arfwingar
icke sielfwa bruka Gården eller hålla der något eenskyllt
folk, om dhe icke hafwa någon fullmäktig i Landet som
stämbningen hade kunnat notificeras? Hr Handellsmannen swarade
at Hr Öfwer krigzcommissarien wählb:ne Swen Erlandson
Ehrenflycht är dheras fullmäktig och har öfwer Inspection på
Godzet, och eliest at Matz Anderss. i Swartemölla är dheras
fogde, men at ingen thera Citationen är inhändigat, emädan Hr
Handellsmannen förmehnar nog wara at Citationen på dheras
Gårdh Högesta är warden läst och således lagl. nog är
förkunnat.
Resolutio
Såsom den uthtagne Citation på fordom Hr Cantzelie Rådet sahl.
Schel Dues wählb:ne arfwingar, icke är dem sielf eller någon
dheras fullmäktig som här i landet wistas blifwen förkunnat,
uthan allenast läst på dheras Gårdh Högest, hwarest dhe
hwarken huus håldh eller eenskilt folk håller, och copia af
citationen blefwen tilställt een arendatorens stalldräng;
Altså kan Rätten Arfwingarnes eller deras Fullmäktigs
frånwarande eij moth
.(?) afhöra någet wittnes måhl
förr än wises at Citationen anten arfwingarne sielfwa eller
dheres fullmäktig lagligen är blifwen förkunnad.
Mantahls Commissarien Wählb:de Magnus Löfbergh låtit
instämma åthskillige af kyrkiornes sexmän för det dhe eij indrifwit Cronotionden tilfyllest
uthan finner dher wijd mycken rest.
På sexmännens för Tommerop sochn wäg:r instodh Rasmus Hanss.
för åhr 1700 iempte Anders Erichss. och Anders Nills. i
Wirresta och Anders Ohlss. i Tågerop, klagandes Commissarien at
dhe eij wehlat indrifwa Thionden uthan rester 5 skepper Råg och
5½ skeppa korn.
Sexmännen sade att dhe nog skyndat på allmogen och giordt
dheras till, weth och intet hoos hwem detta skall innestå uthan
lärer Commissarien påminna sigh wid afräkningen at köpman
Pletz ändrat ett qwittence på 5 skepper, och skrifwit det
mindre.
Commissarien berättade så wara skedt at wid afräkningen
tycktes 5 skepper Råg wara för mycket lef:t då tog Pletz och
ändrade qwittencet och sade Räntemästaren så mycket för
mycket qvitterat.
Än låtit instämma sexmän i Tommerop för 1701 för ¼ skeppa
restans, men bewiste eij något at innestå.
Än låtit instämma 1700 åhrs sexmän af Stiby sochn för dhet
åhrs innestående Cronotionde 1 ¾ skeppa Råg 2 tunner 3 ¾
skeppa korn.
Anders Munk i Comsta tilstädes sade sig hafwa lefwererat Gryn i
Ystadh för det innestående korn, förutan, det han i
Befallningzmannens Specification för 2 T:r 5 skepper korn står
lef:t och de 1 ¾ skeppa Råg innestår hoos Lasse Anderss. i
Stiby, som dhe uthan handräckning eij kan exeqvera hälst han
är oförmögen.
Af sexmännen i Cimbris för 1700 instod Mårten Rasmuss. och
sade at han för dhe 2 skepper som innestå har han lef:t korn
gryn så att intet uthestår uthan alt riktigt lefwererat.
Resolutio
Rätten finner detta ährendet af den beskaffenheet att det
hörer till Cronans Befallningzmans afgiörande, och den
innestående rest ar exequera.
I saken förra Tinget anhängig giordt om skälsorden af
klockaren Christen Andersson i Stiby på drängen Hans
Hindrichss. det han stuhlit hans töm,
och sökt at stiähla korn från
prästeenkan instodo parterne och på CronoBefallningzmannens
wägnar Commissarien Magnus Löfberg inläggandes een attest af
klockaren Christen Anderss:n och Hr Andreas Tiliander att dhe
hört een piga som war i Prästegården Karina Andersdotter ben:t
säija det drängen Hans Hindrichss kört een stack korn till
Lars Hiorth som han ärnade från Prästegården försnilla.
Dito een attest af Jöns Fredrichsson.
Än een attest af samtel. Bymännen at dhe hört rykte som skulle
drängen Hans Hindrichss wehlat stiähla een kornstack af
prästehustrun.
På prästeenkans och drängens wägnar mötte fullmäktigen
Peder Ibson och inlade een skrift och wittnesbörd af enkian det
drängen henne ärlig tient, och at dhet korn hwaraf detta ordet
opkom hade hon förunt sin son Lars Hiorth hwarföre det blef
stående på åkern och läth hon sedan drängen köra det till
Lars Hiorth så att drängen deri är oskyldig.
Lars Hiorth betygade det samma, och sade hwad Hr Anders wittnat i
sin skrift och föregifwit kan han wisa annorledes än som han
föregifwit.
Per Ibson inlade een attest af Måns Erlandsson i Stiby att
drengen tient honom i 6 åhr erlih och wähl.
Nills Fors framstält af Commissarien till wittne aflade sin eedh
uthan jäf och intygade att drängen Jöns Fredrikss. kom till
honom och sade om han wille gå medh honom wille han wisa honom
något, då fölgde han med och funno at Hans Hindrichss. hade
på lasset den korn stacken, frågade dhe så hwar han wille hän
dermedh. Swarade han, han wille åka det till sin matmor, sade de
at han lär willia stiähla det, Swarade han dhe skulle intet
föra honom i sådan förtreet, hwarpå dhe sade han skulle
heller hafwa låtit stå lasset, hwartill han swarade hade han
warit så klok kunde han wäll ha giordt det.
Hans Hindrichss. swarade at begge drängarne wore afwundsiuka på
honom at hans matmoder läth så meer korn för honom än som
för dhe andre, och som han skulle åka in sitt korn och detta
lass stodh der hoos laste han det på och ärnade köra det til
prästeenkian, kommo bägge drängarne Jöns Fredrichs. och Jöns
Perss. som tiente sammans medh honom på åkern, och sade du
willt stiähla kornet, hwarpå han swarade hwarföre ha i intet
åkt det hemb i sökte komma mig förtreeth på dher medh. Jag
har ärnat kiöra det hemb till wåhr mathmoor som han och
giorde, och war det medh hennes egna hästar, läth dhet sedan
kiöra till Lars Johanson som hon det skänkt men at dhe andre
drängar förde uth detta ryktet om honom.
Klockaren påstår icke at willa föra honom tiufsak på, utan
det ryktet gifwit honom anledning at fråga efter sin töm, men
icke at han beskylt honom.
Hans Hindrichss. geer skuld på dhe andre tienstehion, som detta
uthbrakt emädan dhe wore honom hädske.
Resolutio
Såsom klockaren Christen Anderss. har förklarat at det rykte
som war opkommit att drängen skohlat willia försnilla från sin
mathmoder Prästeenkian ett lass korn gaf honom anledning at
misstänka drängen Hans Hindrichss. för sin bortkomne töm, men
icke bewisas kan att han honom derföre beskylt; Altså blifwer
klockaren för drängens käromåhl befriat. Blifwandes iämwähl
drängen frikänder för Cronans Befallningsmannens tilmähle
för det lass korn han skohlat olof:n wiliia Prästeenkian
afhända, emädan dertill icke finns laga bewis, och enkian dess
utom hans oskuldh i dett fall intygat.
Christen Påhlss. i Ramkulla låtit instämma Per
Swänss. i Wemmenlöf at åtherwinna
hufwudsaken om 10 skepper Strö Råg som Per Swänss.
sidst i hans frånwaro tildömbdes uhrsäktar sitt utheblifwande
dermedh at han war opasslig, och hwad hufwudsaken widkommer så
har Per Swänss. wid synen försäkrat dem at stenarne wore
förswars gode, så at syningzmännerne intet besedt dem uthan
tro hans ordh, emädan der war sädh på Qwarnen, så weeta nu
syningzmännerne det samma at betyga.
Per Swänss. inlade sin exeption skrifttl. som oplästes och
lades ad acta, sade det han aldrig förmeente syna steenarne utan
at dhe wore duktige at mahla medh hade dem och länge kunnat
bruka.
Syningzmännerne som wore Commissarien Löfbergh och Oluf
Fränness. i Örneberga tilstodo i dhet han sade steenarne wore
gode, dog kunna intet säija at han låfwat det de skulle wara
så goda som nya.
Parterne förliktes således at Christen Påhlss. betahlar til
Per Swänss. i ett för allt 3 D:r penningar och at hwar drager
sin omkostnad.
Resolutio
Såsom begge parter för Rätten sig härom förlikt at Christen
Påhlss. i ett för allt betahlar till Per Swänss. 3 D:r smt;
Altså blifwer dhenna dheras förlikning af Rätten Stadfäst.
Men alldenstund Möllaren Christen Påhlss. icke gittat wisa laga
förfall till utheblifwandet wid sidsta tinget; Ty kan han ifrån
den 1 D:r smts plikt icke befrias.
Joen Håkanss. i Wemmenlöf låtit instämma Joen
Kock att åtherwinna hufwudsaken angående olofl:t öhlsahl, hwarpå Joen Kock sidsta
Ting öfwer honom wandt dommen i hans frånwaro, Eenskyllade sitt
utheblifwande således, at han wid Tingets begynnelse war
tillstädes, men af Cronans befallningzman blef som fierdingzman
bortskickat medh bref at han således eij war tilstädes.
Inläggandes så härom som om hufwudsaken sin skriftl. Libell at
han medh Joen Ohlss. war i krögeriet lika dehlaktig.
Joen Ohlss. Kock sade at han i Jöns Hermans tidh förlikt at
begge skulle intressera medh hwar andra hwarpå han betallte 2 D:r
smt med sedermera intet.
Joen Håkanss. påstår at nonom sedan aldrig öhlsahlet är
opsagt, icke heller att han hållet krögeri widare än han
oplåtit een tunna till andre Byar, Men intet at han hållit
krögeri, hwartill han dog efter accordh warit berättigat.
Joen Kock kunde intet säija at han honom opsagt at få sällia
öhl, och sambtygade Commissarien Löfbergh att han förra Ting
af Cronans Befallningzman war afskickat medh angelägne bref.
Resolutio
Såsom käranden Joen Håkanss. alldeles nekar sig hafwa brukt
olofl:t krögeri fast han dertill efter een tilförende giordt
förrening hade kunnat warit berättigat. Swaranden honom det
icke heller lagligen hafwer öfwerbewist; Ty pröfwar Rätten at
han för dhe 10 D:rs plikt hwartill han sidst frånwarande
dömbdes bör befrias. Men erlägger absens Böterne alldenstund
han då bort gifwa Rätten tilkänna det han med bref af
Befallningzmannen bortskickades.
Håkan Christerson i Borrby instämbt Nills Nillss.
dersammastädes för oqwädens ordh
han skält hans hustru och söner.
Nills Nillss. tilstädes nekade och sade om han i hastigheet
uthkastat någre ordh som han inte mins är det honom obekant och
emoth hans willia.
Håkan Christenson sade det han är nöijd emädan Nills Nillss.
gifwit under sin handh at han intet meent något oärligit eij
heller annat weth medh dem än äre och gådt, hwilken skrift
för Rätten oplästes.
Rätten tilfrågade hwaruti skälsorden bestodh och om dhe wore
således at dhe kunde förlikas? Håkan Christenss. sade at han
brukte mund moth honom och sade om han mehnar att han är en
sådan som hans hustru och barn, och derföre will weeta om han
weeth något med dem annat än ähra och gått.
Nills Nillss. sade att han intet ont dermed mehnt icke heller
weeth annat om dem än det som ärligit och gådt är.
Hwarmedh Håkan Christenss. war för nöijd och badh det således
måtte införas.
Swen Perss. och Mårten Mikellss. i Gislöf stämt Gunnar
Elofss. för det han i Tredingz
monterningen eij uthgivet högre än för ¼ der han
likwähl bör uthläggia för 1/3 dehl, inläggandes deröf:r
deras pratensions Räkning och een förlikningzskrift medh
Gunnars son som låfwat willie Contribuera till 1/3 dehl.
Gunnar Elofss. till wedermähle sade at hwadh hans son sig
påtagir hädan efter at praestera det angår honom intet, men
han har resolution ifrån Gouvernementet som han opwiste af d. 24
Jan: 1701 at han till Monteringen skall swara för ¼ hwilket han
och riktigt giordt.
Resolutio
Såsom Gunnar Elofss. intet förpliktas af den förening som hans
sohn för sig medh käranderne har ingådt, och Rätten
tilförende detta ährende till Gouvernementet har remitterat;
Altså har parterne samma Rättens resolution sig till rättelse
at ställa.
Nämdemannen Matz Ohlss. i Glimminge stämbdt drängen
Nills Erichss. i Gislöf för dhet han slagit
ett swijn ihiell för honom. Gifwandes tillkänna att
drängen sig förlikt medh honom.
Tor Nillsson i Glimminge stämbdt Ingwar Ohlsson
för ett fåhr som hans hund för
honom ihiel bijtit. Klagandes Tohr
att han mistade sitt fåhr om aftonen då boskapen hemkom och
morgonen derefter fant han hunden ståendes och äta på fåhret.
Ingwar Ohlss. sade at hans hund aldrig haft wahna att bita fåhr,
men om fåhret kan på annat sätt wara omkommet söker alle
hundar at opäta åttelt, och war både hyren och Thors hustru om
aftonen och lette efter fåhret, kommo och på orten at dhe sågo
fåhret, men kunde i mörkret det eij kiänna frågade så hyren
hustrun hwadh dhet swarta wahr som låg på marken, då sade
hustrun det måtte wara een grop, och har hyrden intet sedt
hunden den dagen på marken.
Resolutio
Såsom icke bewist är at Ingwar Ohlsons hund fält fåret uthan
allenast at han andra dagen sedan fåhret war borte funnit hunden
äta af dess åtell på marken icke heller säijas kan at hunden
tilförende haft det okynne at bita fåhr; Ty blifwer Ingwar
Ohlss. för detta kärandens tiltahl befriat.
Handellsmannen i Carlscrone Hans Kock låtit stämma Swän
Hanss. i Gladsax för 6 D:r 1 öre smt skuldfodran.
På hans wägnar war tilstädes hans fullmäktig Johan Ström
inläggandes derpå Räkning.
Swen Hanss. till wedermähle tilstodh sig fuller hafwa fådt
waror för 15 eller 16 D:r smt, har och det mäste lefwererat,
men handellsmannen då han hade lefwererat kornet wille han intet
giöra gådt efter Mikells mässe kiöpet som war 2 sk.
Johan Ström sade at i fiohr gallt skeppan intet mehre än 12
öre, men war åhret tilförende at det galt högre.
Nämbden och all allmogen wiste betyga det spannemåhlen om
Mikellsmässe galt 2 sk skeppan.
Fullmäktigen kunde intet neka at inkiöpet kunde wara accorderat
om Mikellsmässe pris, men at det eij war för lef:t än som
Nyåhret.
Resolutio
Alldenstundh swaranden Swen Hanss. i Gladsax hafwer påstådt at
när den till handellsmannen lefwererade spannemåhlen likmätigt
deras föreening blifwer honom godtgiordt efter Mikellsmässe
kiöp som det åhret war i Cimbrishambn lärer han intet stort
blifwa skyldig, uthan altidh erbudit sig det at betahla,
kärandens fullmäktig ogse har måst tilstå det fuller handelln
med spannemåhlen warit efter Mikellsmässe markegång, men blef
eij förr lefwererat än Juhletiden, och Rätten har befunnit att
markegången om Mikellsmässe det åhret war 16 öre skeppan, men
handellsmannen de eij högre i Räkningen opfört än för 12
öre; Altså pröfwar Rätten att Swaranden bör mäta deras
föreening en markegång til godo, hwarefter än till
handellsamnnen blifwer skyldig 2 D:r 13 öre smt som han
förpliktas at betahla iämpte 1 D:r expenser eller lide derför
execution.
Ryttare hustrun Ingridh Eric Gilles stämt Sasser
Mårtenss. i Walby för 7 D:r 8 öre skuldfodran.
Rusthållaren Måns Christenson i Sandby war tillstädes på
Rytttare hustruns wägnar och sammaledes Satzer Mårtenss. som
intet kan neka skullden, utan låfwar betahla till St:
Mikellsdag, emädan han är oförmögen.
Måns Christenson sade at Ryttare hustrun är trängder och äger
fru Majorskan som skall flytta, hwilken kräfwer henne, anhåller
om dohm at hon må niuta sin betahlning.
Resolutio
Såsom swaranden Satzer Mårtenss. tilstår skullden och begiär
dilation till nästkommande Michaeli den samma at betahla,
hwartill Ingri Eric Gilles för dess trångmåhl icke wehlat
samtycka; Altså förpliktas Satzer Mårtenss. desse 7 D:r 8 öre
smt iempte 1 D:r i expenser till käranden inom 4 weckors tidh at
betahla eller lide derefter execution.
Nills Ingwarss. i Qwarnby låtit instämma Per
Hindrichss. i Gislöf för åtherstående tienstelöhn.
Oppå parternes wägner inlefwererade Swen Perss. och Mårten
Mikellss. Citationen och gaf tillkänna att saken är förlikt at
dhe eij widare söka hwarandra.
Mårten Anderss. i Tommerop låtit instämma skrifwaren
Nills Nillss. i Borby för dhet han pantat
från honom een säng dyna, een hufwuddyna och ett
sängkläde för Crono Brödet der han dog riktigt betallt för
sig.
Nills Nills. till weder mähle berättade att wid Crono Brödets
lefwererande i Ystad befants dess Bröd af somblige Byer
odugligit som gafs tilbakars hwarföre han intet kan få reda,
utan warit nödgat Panta een wiss man, warandes elliest Panten i
godt förwahr och tilstädes, allenast han kan få tilfyllest
för Crono Rågen.
Nills Perss. i Tommerop sammaledes stämbt Nills Nills.
för det han Pantat från honom 17
ullne(?) dynewahr för Cronobrödet fast han dhet riktigt
lefwererat.
Nills Nills. swarade at dermedh är beskaffat, som med det medh
Mårten Anderss.
Nills Pärss. i Blästorp klagade än widare att som
han förra tinget andragit är af Nills Nillss. ifrån pantat ett dynewahr och ett sängekläde
och att hans dörrar blefet brutne, fast han intet weeth
återstå med det ringaste af skatterne.
Nills Nillss. sade det wara af lika beskaffenheet som dhet
förra, och at Panten är i behåld, men cronan för sin Råg
måste niuta betahlningh.
Resolutio
Käranderne hafwa sig hoos Cronans Befallningzman at angifwa som
dhem lährer häruthinnan behielpelig wara.
Hr General krigzCommissarien wählborne Jöran Adlersten
läth nu andre gången upbiuda dhe
gårdar och hemman här i häradet som Giärsnäs Gårdh
underliggia och för siätte penningen till kongl Maij:t och
Cronan är worden indragen, Men Hr General krigzCommissarien
allernådigst är förundt inlösa. warandes desse godz seenaste
ting d 17 febr förste gången opbudne och belägne som efter
förmäles Tommerop sochn, Wiresta by N:o 5 Boo Trullss. 3/8[!]
hemman; N:o 10 ibm Offe Erlandss. 1/3[!] hemman; Tommerop Tågarp
N:o 8 Mårten Trullss. 3/8; N:o 4 ibm Mårten Perss. och Håkan
Anderss. 3/8 hemman; N:o 1 ibm Jacob Månss. och Nills Anderss.
3/8 hemman; N:o 2 ibm Per och Jöns Anderss. 3/8 hemman; N:o 3
ibm Mikell Anderss. ¼ hemman; N:o 9 ibm Mikell Anderss. 3/16
hemman; Wranerop N:o 2 Jeppe Bertellson 1/16 hemman; Jerresta
sochn Grödstorp N:o 6 Per Hindrichss. 1/8 hemman; Stiby sochn
och By N:o 26 Swen Anderss. och N:o 27 Ingwar Swänss. begge
tilhopa 1/16 hemman; N:o 28 ibm Nills Fris och Jöns Perss. 1/16
hemman.
Hr General krigzCommissarien wählb:ne Jöran Adlersten
läth nu andra gången opbiuda fölliande hemman som han sig af
Hr öfwerstLieutnant wählb:ne Reinholt Pattkul har tilhandlat
efter dess deras gifne kiöpebref dat:d d 6 Aprill 1701 Nembl.
Jerresta häradh, Jerresta sochn och By N:o
8 Mårten Nillss. 5/16 hemman; N:o 9 ibm 3/16 hemman; Stiby sochn
och By N:o 16 Per Hanss. 2/3 hemman.
Hr General krigzCommissarien wählb:ne Jöran Adlersten
läth nu andra gången opbiuda
twänne hemman belägne i Järresta häradh Wemmenlöf sochn och
By N:o 11 Per Truedss. och N:o 13 Gudmund Perss. hwilka hemman Hr
General krigzcommissarien sig tilhandlat af Hr Major
Ridderschantz efter dess bref dat:d d 9 Maij 1701, och
senaste ting d 17:de febr förste gång opböds.
Den 16 Maij Continuerades med Tingzrätten
Nills Pärss. i Stobberöd låtit instämma Påhl
Swänss. i Karleby för 9½ skeppa korn och 1 sk smt skuldfodran warandes Nills Perss.
tilstädes.
Påhl Swänss. påroptes liudel:n men fants eij tilstädes icke
heller någon på dess wägnar hwarföre Nills Perss. inlade
Citationen och med påskrifwit attest på den samma intygade, at
han lagl:n d. 29 passato worden stämbdt, Begiärandes förty
domb och expenser godtgiord. Warandes eliest med skullden så
beskaffat at han lånt honom een tunna korn och 1 sk smt för
någon tidh sedan och sådt hoos honom een skappa korn, men Påhl
Swänss. inhöstade gröden derefter som warit 3½ skeppa, har
giordt ofta påminnelse derom, men fåfängt aflupit, ehuruwähl
han låfwat gådt.
Resolutio
Såsom swaranden hwarken sielf eller genom någon fullmäktig
för Rätten Comparerat icke heller låtit tee något laga
förfall uppå den til honom gångne och lagl. förkunnade
Citation; Altså tilfinnes han at betahla till käranden Nills
Pärss. dess 9½ skeppa korn a 12 öre skeppan och 1 sk smt
iämpte 1 D:r i expenser eller lide derföre execution, och
plikter han för dess utheblifwande 1 D:r smt ståendes honom
dock öppet i föllie af Rättegångs processen saken nästa ting
sedan domben honom är kundgiordt at låta instämma och
åtherwinna om han så gitter och dertill kan hafwa skiähl.
Jöns Erichss. i Gislöf läth andra
gången opbiude hemmanet N:o 21 sammastädes som han sig
tilhandlat af Hindrich Joenss. och Oluf Erichson och senaste ting
d 18 febr: förste gång opbödz.
Per Rasmuss. i Wiarp läth 3:die
gången opbiude halfwa skattehemmanet N:o 10
dersammastädes som han sig af dess fader Rasmus Jöns.
tilhandlat och andre gången d 19 febr. innewarande åhr opbödz.
Nämbdemännen Per Nilss. i Wiarp och Matz Ohlss. i Glimminge,
som warit förordnade at syne
Nämbdemannen Eric Swensons i Rusthålds
hemman N:o 24 i Jerresta, hwilket Hindrich Jönss. och
Lars Nillss. för tiden åboer, opstodo nu för Rätten och
insinuerade deras förrättning dat:d d:n 13 Maij 1702
hwaruthinnan dhe taxera Bröstfälligheeten öfwerallt på
hemmanet til 58 D:r 16 öre smt som granskningen styckwis
uthwiser den dhe tilstodo uppå deras eedh ware riktig.
Esborn Anderss. i Komsta framstod för Rätten och gaf
tilkänna huruledes dess hustru Pernilla
Larsdotter för 13 åhr sedan rymt från honom at han om
henne sedermera intet fådt spöria och altså intet weethe
antingen hon är lefwande eller dödh, eller hwarest hon är
tagen wägen. Weetandes ingen annan orsak än at hon war begifwen
til dryck och ett elakt lefwerne, hwarigenom hon deras lilla goda
försatt så at dhe råkade i fattigdomb, och sitter han derföre
nu qwar i armodh, hwilket at bestyrka han derom inlegger een
attest under Hans Håkanss., Åke Håkansons, Nills Nillss:s,
Swän Anderss:s, Boo Håkanss:s och Jeppe Persons karemärke uti
Stiby dat:d d 15 maij 1702, innehållandes at bemelte hans hustru
Pernilla Larsdotter förde ett elakt och liderligit lefwerne, och
sedan hon genom dryk och slöseri försatt deras goda egande hon
för 13 åhr sedan bort, och at dhe sedan intet af henne hört.
Widh efterfrågan betygades af den närwarande allmogen och
nämbd, at dhet sig således i sanning förhåller, hwaröf:r
Esbiörn Anderss. begierte tingz attest som honom bewilliades.
© Magnus Lindskog, 2000
(viss redigering pågår
fortfarande)