Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening

Anno 1702 d. 14 Maij höltz ordinarie Sommar Ting medh Järresta häradh af Hr häradzhöfdingen Bengt Seth och wahnlige härads Nämbd.

Handellsmannen i Ystadh wählförnähme Fredrich Person låtit instämma Hr Ryttmäster wählborne Holger Rosencrantz till wittne i een saak angående någre praetensioner och skuldfodringar hans wählborne framledne Hr Cantzelie Rådets i Dannemark sahl. Schel Dues arfwingar. Warandes Hr Ryttmästaren iempte Hr handellsmannen tilstädes.
På Hr Cantzelie Rådets sahl. Schel Dues arfwingars wägnar mötte ingen, utan opwiste Hr Handellsmannen den på dem uthtagne Citation påskrefwen af klockaren i Herresta Torbiörn Dahlin att han iempte Fierdingzmannen Jöns Jönss. läst Citationen på Högesta Borregårdh och at dhe tilstält arendatoren Jöran Erharti stalldräng Assar Nillss. Copia af Citationen.
Rätten frågade att emädan sahl. Hr Cantzelie Rådets arfwingar icke sielfwa bruka Gården eller hålla der något eenskyllt folk, om dhe icke hafwa någon fullmäktig i Landet som stämbningen hade kunnat notificeras? Hr Handellsmannen swarade at Hr Öfwer krigzcommissarien wählb:ne Swen Erlandson Ehrenflycht är dheras fullmäktig och har öfwer Inspection på Godzet, och eliest at Matz Anderss. i Swartemölla är dheras fogde, men at ingen thera Citationen är inhändigat, emädan Hr Handellsmannen förmehnar nog wara at Citationen på dheras Gårdh Högesta är warden läst och således lagl. nog är förkunnat.
Resolutio

Såsom den uthtagne Citation på fordom Hr Cantzelie Rådet sahl. Schel Dues wählb:ne arfwingar, icke är dem sielf eller någon dheras fullmäktig som här i landet wistas blifwen förkunnat, uthan allenast läst på dheras Gårdh Högest, hwarest dhe hwarken huus håldh eller eenskilt folk håller, och copia af citationen blefwen tilställt een arendatorens stalldräng; Altså kan Rätten Arfwingarnes eller deras Fullmäktigs frånwarande eij moth….(?) afhöra någet wittnes måhl förr än wises at Citationen anten arfwingarne sielfwa eller dheres fullmäktig lagligen är blifwen förkunnad.

Mantahls Commissarien Wählb:de Magnus Löfbergh låtit instämma åthskillige af kyrkiornes sexmän för det dhe eij indrifwit Cronotionden tilfyllest uthan finner dher wijd mycken rest.
På sexmännens för Tommerop sochn wäg:r instodh Rasmus Hanss. för åhr 1700 iempte Anders Erichss. och Anders Nills. i Wirresta och Anders Ohlss. i Tågerop, klagandes Commissarien at dhe eij wehlat indrifwa Thionden uthan rester 5 skepper Råg och 5½ skeppa korn.
Sexmännen sade att dhe nog skyndat på allmogen och giordt dheras till, weth och intet hoos hwem detta skall innestå uthan lärer Commissarien påminna sigh wid afräkningen at köpman Pletz ändrat ett qwittence på 5 skepper, och skrifwit det mindre.
Commissarien berättade så wara skedt at wid afräkningen tycktes 5 skepper Råg wara för mycket lef:t då tog Pletz och ändrade qwittencet och sade Räntemästaren så mycket för mycket qvitterat.
Än låtit instämma sexmän i Tommerop för 1701 för ¼ skeppa restans, men bewiste eij något at innestå.
Än låtit instämma 1700 åhrs sexmän af Stiby sochn för dhet åhrs innestående Cronotionde 1 ¾ skeppa Råg 2 tunner 3 ¾ skeppa korn.
Anders Munk i Comsta tilstädes sade sig hafwa lefwererat Gryn i Ystadh för det innestående korn, förutan, det han i Befallningzmannens Specification för 2 T:r 5 skepper korn står lef:t och de 1 ¾ skeppa Råg innestår hoos Lasse Anderss. i Stiby, som dhe uthan handräckning eij kan exeqvera hälst han är oförmögen.
Af sexmännen i Cimbris för 1700 instod Mårten Rasmuss. och sade at han för dhe 2 skepper som innestå har han lef:t korn gryn så att intet uthestår uthan alt riktigt lefwererat.
Resolutio

Rätten finner detta ährendet af den beskaffenheet att det hörer till Cronans Befallningzmans afgiörande, och den innestående rest ar exequera.

I saken förra Tinget anhängig giordt om skälsorden af klockaren Christen Andersson i Stibydrängen Hans Hindrichss. det han stuhlit hans töm, och sökt at stiähla korn från prästeenkan instodo parterne och på CronoBefallningzmannens wägnar Commissarien Magnus Löfberg inläggandes een attest af klockaren Christen Anderss:n och Hr Andreas Tiliander att dhe hört een piga som war i Prästegården Karina Andersdotter ben:t säija det drängen Hans Hindrichss kört een stack korn till Lars Hiorth som han ärnade från Prästegården försnilla.
Dito een attest af Jöns Fredrichsson.
Än een attest af samtel. Bymännen at dhe hört rykte som skulle drängen Hans Hindrichss wehlat stiähla een kornstack af prästehustrun.
På prästeenkans och drängens wägnar mötte fullmäktigen Peder Ibson och inlade een skrift och wittnesbörd af enkian det drängen henne ärlig tient, och at dhet korn hwaraf detta ordet opkom hade hon förunt sin son Lars Hiorth hwarföre det blef stående på åkern och läth hon sedan drängen köra det till Lars Hiorth så att drängen deri är oskyldig.
Lars Hiorth betygade det samma, och sade hwad Hr Anders wittnat i sin skrift och föregifwit kan han wisa annorledes än som han föregifwit.
Per Ibson inlade een attest af Måns Erlandsson i Stiby att drengen tient honom i 6 åhr erlih och wähl.
Nills Fors framstält af Commissarien till wittne aflade sin eedh uthan jäf och intygade att drängen Jöns Fredrikss. kom till honom och sade om han wille gå medh honom wille han wisa honom något, då fölgde han med och funno at Hans Hindrichss. hade på lasset den korn stacken, frågade dhe så hwar han wille hän dermedh. Swarade han, han wille åka det till sin matmor, sade de at han lär willia stiähla det, Swarade han dhe skulle intet föra honom i sådan förtreet, hwarpå dhe sade han skulle heller hafwa låtit stå lasset, hwartill han swarade hade han warit så klok kunde han wäll ha giordt det.
Hans Hindrichss. swarade at begge drängarne wore afwundsiuka på honom at hans matmoder läth så meer korn för honom än som för dhe andre, och som han skulle åka in sitt korn och detta lass stodh der hoos laste han det på och ärnade köra det til prästeenkian, kommo bägge drängarne Jöns Fredrichs. och Jöns Perss. som tiente sammans medh honom på åkern, och sade du willt stiähla kornet, hwarpå han swarade hwarföre ha i intet åkt det hemb i sökte komma mig förtreeth på dher medh. Jag har ärnat kiöra det hemb till wåhr mathmoor som han och giorde, och war det medh hennes egna hästar, läth dhet sedan kiöra till Lars Johanson som hon det skänkt men at dhe andre drängar förde uth detta ryktet om honom.
Klockaren påstår icke at willa föra honom tiufsak på, utan det ryktet gifwit honom anledning at fråga efter sin töm, men icke at han beskylt honom.
Hans Hindrichss. geer skuld på dhe andre tienstehion, som detta uthbrakt emädan dhe wore honom hädske.
Resolutio

Såsom klockaren Christen Anderss. har förklarat at det rykte som war opkommit att drängen skohlat willia försnilla från sin mathmoder Prästeenkian ett lass korn gaf honom anledning at misstänka drängen Hans Hindrichss. för sin bortkomne töm, men icke bewisas kan att han honom derföre beskylt; Altså blifwer klockaren för drängens käromåhl befriat. Blifwandes iämwähl drängen frikänder för Cronans Befallningsmannens tilmähle för det lass korn han skohlat olof:n wiliia Prästeenkian afhända, emädan dertill icke finns laga bewis, och enkian dess utom hans oskuldh i dett fall intygat.

Christen Påhlss. i Ramkulla låtit instämma Per Swänss. i Wemmenlöf at åtherwinna hufwudsaken om 10 skepper Strö Råg som Per Swänss. sidst i hans frånwaro tildömbdes uhrsäktar sitt utheblifwande dermedh at han war opasslig, och hwad hufwudsaken widkommer så har Per Swänss. wid synen försäkrat dem at stenarne wore förswars gode, så at syningzmännerne intet besedt dem uthan tro hans ordh, emädan der war sädh på Qwarnen, så weeta nu syningzmännerne det samma at betyga.
Per Swänss. inlade sin exeption skrifttl. som oplästes och lades ad acta, sade det han aldrig förmeente syna steenarne utan at dhe wore duktige at mahla medh hade dem och länge kunnat bruka.
Syningzmännerne som wore Commissarien Löfbergh och Oluf Fränness. i Örneberga tilstodo i dhet han sade steenarne wore gode, dog kunna intet säija at han låfwat det de skulle wara så goda som nya.
Parterne förliktes således at Christen Påhlss. betahlar til Per Swänss. i ett för allt 3 D:r penningar och at hwar drager sin omkostnad.
Resolutio

Såsom begge parter för Rätten sig härom förlikt at Christen Påhlss. i ett för allt betahlar till Per Swänss. 3 D:r smt; Altså blifwer dhenna dheras förlikning af Rätten Stadfäst. Men alldenstund Möllaren Christen Påhlss. icke gittat wisa laga förfall till utheblifwandet wid sidsta tinget; Ty kan han ifrån den 1 D:r smts plikt icke befrias.

Joen Håkanss. i Wemmenlöf låtit instämma Joen Kock att åtherwinna hufwudsaken angående olofl:t öhlsahl, hwarpå Joen Kock sidsta Ting öfwer honom wandt dommen i hans frånwaro, Eenskyllade sitt utheblifwande således, at han wid Tingets begynnelse war tillstädes, men af Cronans befallningzman blef som fierdingzman bortskickat medh bref at han således eij war tilstädes. Inläggandes så härom som om hufwudsaken sin skriftl. Libell at han medh Joen Ohlss. war i krögeriet lika dehlaktig.
Joen Ohlss. Kock sade at han i Jöns Hermans tidh förlikt at begge skulle intressera medh hwar andra hwarpå han betallte 2 D:r smt med sedermera intet.
Joen Håkanss. påstår at nonom sedan aldrig öhlsahlet är opsagt, icke heller att han hållet krögeri widare än han oplåtit een tunna till andre Byar, Men intet at han hållit krögeri, hwartill han dog efter accordh warit berättigat.
Joen Kock kunde intet säija at han honom opsagt at få sällia öhl, och sambtygade Commissarien Löfbergh att han förra Ting af Cronans Befallningzman war afskickat medh angelägne bref.
Resolutio

Såsom käranden Joen Håkanss. alldeles nekar sig hafwa brukt olofl:t krögeri fast han dertill efter een tilförende giordt förrening hade kunnat warit berättigat. Swaranden honom det icke heller lagligen hafwer öfwerbewist; Ty pröfwar Rätten at han för dhe 10 D:rs plikt hwartill han sidst frånwarande dömbdes bör befrias. Men erlägger absens Böterne alldenstund han då bort gifwa Rätten tilkänna det han med bref af Befallningzmannen bortskickades.

Håkan Christerson i Borrby instämbt Nills Nillss. dersammastädes för oqwädens ordh han skält hans hustru och söner.
Nills Nillss. tilstädes nekade och sade om han i hastigheet uthkastat någre ordh som han inte mins är det honom obekant och emoth hans willia.
Håkan Christenson sade det han är nöijd emädan Nills Nillss. gifwit under sin handh at han intet meent något oärligit eij heller annat weth medh dem än äre och gådt, hwilken skrift för Rätten oplästes.
Rätten tilfrågade hwaruti skälsorden bestodh och om dhe wore således at dhe kunde förlikas? Håkan Christenss. sade at han brukte mund moth honom och sade om han mehnar att han är en sådan som hans hustru och barn, och derföre will weeta om han weeth något med dem annat än ähra och gått.
Nills Nillss. sade att han intet ont dermed mehnt icke heller weeth annat om dem än det som ärligit och gådt är.
Hwarmedh Håkan Christenss. war för nöijd och badh det således måtte införas.

Swen Perss. och Mårten Mikellss. i Gislöf stämt Gunnar Elofss. för det han i Tredingz monterningen eij uthgivet högre än för ¼ der han likwähl bör uthläggia för 1/3 dehl, inläggandes deröf:r deras pratensions Räkning och een förlikningzskrift medh Gunnars son som låfwat willie Contribuera till 1/3 dehl.
Gunnar Elofss. till wedermähle sade at hwadh hans son sig påtagir hädan efter at praestera det angår honom intet, men han har resolution ifrån Gouvernementet som han opwiste af d. 24 Jan: 1701 at han till Monteringen skall swara för ¼ hwilket han och riktigt giordt.
Resolutio

Såsom Gunnar Elofss. intet förpliktas af den förening som hans sohn för sig medh käranderne har ingådt, och Rätten tilförende detta ährende till Gouvernementet har remitterat; Altså har parterne samma Rättens resolution sig till rättelse at ställa.

Nämdemannen Matz Ohlss. i Glimminge stämbdt drängen Nills Erichss. i Gislöf för dhet han slagit ett swijn ihiell för honom. Gifwandes tillkänna att drängen sig förlikt medh honom.

Tor Nillsson i Glimminge stämbdt Ingwar Ohlsson för ett fåhr som hans hund för honom ihiel bijtit. Klagandes Tohr att han mistade sitt fåhr om aftonen då boskapen hemkom och morgonen derefter fant han hunden ståendes och äta på fåhret.
Ingwar Ohlss. sade at hans hund aldrig haft wahna att bita fåhr, men om fåhret kan på annat sätt wara omkommet söker alle hundar at opäta åttelt, och war både hyren och Thors hustru om aftonen och lette efter fåhret, kommo och på orten at dhe sågo fåhret, men kunde i mörkret det eij kiänna frågade så hyren hustrun hwadh dhet swarta wahr som låg på marken, då sade hustrun det måtte wara een grop, och har hyrden intet sedt hunden den dagen på marken.
Resolutio

Såsom icke bewist är at Ingwar Ohlsons hund fält fåret uthan allenast at han andra dagen sedan fåhret war borte funnit hunden äta af dess åtell på marken icke heller säijas kan at hunden tilförende haft det okynne at bita fåhr; Ty blifwer Ingwar Ohlss. för detta kärandens tiltahl befriat.

Handellsmannen i Carlscrone Hans Kock låtit stämma Swän Hanss. i Gladsax för 6 D:r 1 öre smt skuldfodran.
På hans wägnar war tilstädes hans fullmäktig Johan Ström inläggandes derpå Räkning.
Swen Hanss. till wedermähle tilstodh sig fuller hafwa fådt waror för 15 eller 16 D:r smt, har och det mäste lefwererat, men handellsmannen då han hade lefwererat kornet wille han intet giöra gådt efter Mikells mässe kiöpet som war 2 sk.
Johan Ström sade at i fiohr gallt skeppan intet mehre än 12 öre, men war åhret tilförende at det galt högre.
Nämbden och all allmogen wiste betyga det spannemåhlen om Mikellsmässe galt 2 sk skeppan.
Fullmäktigen kunde intet neka at inkiöpet kunde wara accorderat om Mikellsmässe pris, men at det eij war för lef:t än som Nyåhret.
Resolutio

Alldenstundh swaranden Swen Hanss. i Gladsax hafwer påstådt at när den till handellsmannen lefwererade spannemåhlen likmätigt deras föreening blifwer honom godtgiordt efter Mikellsmässe kiöp som det åhret war i Cimbrishambn lärer han intet stort blifwa skyldig, uthan altidh erbudit sig det at betahla, kärandens fullmäktig ogse har måst tilstå det fuller handelln med spannemåhlen warit efter Mikellsmässe markegång, men blef eij förr lefwererat än Juhletiden, och Rätten har befunnit att markegången om Mikellsmässe det åhret war 16 öre skeppan, men handellsmannen de eij högre i Räkningen opfört än för 12 öre; Altså pröfwar Rätten att Swaranden bör mäta deras föreening en markegång til godo, hwarefter än till handellsamnnen blifwer skyldig 2 D:r 13 öre smt som han förpliktas at betahla iämpte 1 D:r expenser eller lide derför execution.

Ryttare hustrun Ingridh Eric Gilles stämt Sasser Mårtenss. i Walby för 7 D:r 8 öre skuldfodran.
Rusthållaren Måns Christenson i Sandby war tillstädes på Rytttare hustruns wägnar och sammaledes Satzer Mårtenss. som intet kan neka skullden, utan låfwar betahla till St: Mikellsdag, emädan han är oförmögen.
Måns Christenson sade at Ryttare hustrun är trängder och äger fru Majorskan som skall flytta, hwilken kräfwer henne, anhåller om dohm at hon må niuta sin betahlning.
Resolutio

Såsom swaranden Satzer Mårtenss. tilstår skullden och begiär dilation till nästkommande Michaeli den samma at betahla, hwartill Ingri Eric Gilles för dess trångmåhl icke wehlat samtycka; Altså förpliktas Satzer Mårtenss. desse 7 D:r 8 öre smt iempte 1 D:r i expenser till käranden inom 4 weckors tidh at betahla eller lide derefter execution.

Nills Ingwarss. i Qwarnby låtit instämma Per Hindrichss. i Gislöf för åtherstående tienstelöhn.
Oppå parternes wägner inlefwererade Swen Perss. och Mårten Mikellss. Citationen och gaf tillkänna att saken är förlikt at dhe eij widare söka hwarandra.

Mårten Anderss. i Tommerop låtit instämma skrifwaren Nills Nillss. i Borby för dhet han pantat från honom een säng dyna, een hufwuddyna och ett sängkläde för Crono Brödet der han dog riktigt betallt för sig.
Nills Nills. till weder mähle berättade att wid Crono Brödets lefwererande i Ystad befants dess Bröd af somblige Byer odugligit som gafs tilbakars hwarföre han intet kan få reda, utan warit nödgat Panta een wiss man, warandes elliest Panten i godt förwahr och tilstädes, allenast han kan få tilfyllest för Crono Rågen.

Nills Perss. i Tommerop sammaledes stämbt Nills Nills. för det han Pantat från honom 17 ullne(?) dynewahr för Cronobrödet fast han dhet riktigt lefwererat.
Nills Nills. swarade at dermedh är beskaffat, som med det medh Mårten Anderss.

Nills Pärss. i Blästorp klagade än widare att som han förra tinget andragit är af Nills Nillss. ifrån pantat ett dynewahr och ett sängekläde och att hans dörrar blefet brutne, fast han intet weeth återstå med det ringaste af skatterne.
Nills Nillss. sade det wara af lika beskaffenheet som dhet förra, och at Panten är i behåld, men cronan för sin Råg måste niuta betahlningh.
Resolutio

Käranderne hafwa sig hoos Cronans Befallningzman at angifwa som dhem lährer häruthinnan behielpelig wara.

Hr General krigzCommissarien wählborne Jöran Adlersten läth nu andre gången upbiuda dhe gårdar och hemman här i häradet som Giärsnäs Gårdh underliggia och för siätte penningen till kongl Maij:t och Cronan är worden indragen, Men Hr General krigzCommissarien allernådigst är förundt inlösa. warandes desse godz seenaste ting d 17 febr förste gången opbudne och belägne som efter förmäles Tommerop sochn, Wiresta by N:o 5 Boo Trullss. 3/8[!] hemman; N:o 10 ibm Offe Erlandss. 1/3[!] hemman; Tommerop Tågarp N:o 8 Mårten Trullss. 3/8; N:o 4 ibm Mårten Perss. och Håkan Anderss. 3/8 hemman; N:o 1 ibm Jacob Månss. och Nills Anderss. 3/8 hemman; N:o 2 ibm Per och Jöns Anderss. 3/8 hemman; N:o 3 ibm Mikell Anderss. ¼ hemman; N:o 9 ibm Mikell Anderss. 3/16 hemman; Wranerop N:o 2 Jeppe Bertellson 1/16 hemman; Jerresta sochn Grödstorp N:o 6 Per Hindrichss. 1/8 hemman; Stiby sochn och By N:o 26 Swen Anderss. och N:o 27 Ingwar Swänss. begge tilhopa 1/16 hemman; N:o 28 ibm Nills Fris och Jöns Perss. 1/16 hemman.

Hr General krigzCommissarien wählb:ne Jöran Adlersten läth nu andra gången opbiuda fölliande hemman som han sig af Hr öfwerstLieutnant wählb:ne Reinholt Pattkul har tilhandlat efter dess deras gifne kiöpebref dat:d d 6 Aprill 1701 Nembl. Jerresta häradh, Jerresta sochn och By N:o 8 Mårten Nillss. 5/16 hemman; N:o 9 ibm 3/16 hemman; Stiby sochn och By N:o 16 Per Hanss. 2/3 hemman.

Hr General krigzCommissarien wählb:ne Jöran Adlersten läth nu andra gången opbiuda twänne hemman belägne i Järresta häradh Wemmenlöf sochn och By N:o 11 Per Truedss. och N:o 13 Gudmund Perss. hwilka hemman Hr General krigzcommissarien sig tilhandlat af Hr Major Ridderschantz efter dess bref dat:d d 9 Maij 1701, och senaste ting d 17:de febr förste gång opböds.

Den 16 Maij Continuerades med Tingzrätten

Nills Pärss. i Stobberöd låtit instämma Påhl Swänss. i Karleby för 9½ skeppa korn och 1 sk smt skuldfodran warandes Nills Perss. tilstädes.
Påhl Swänss. påroptes liudel:n men fants eij tilstädes icke heller någon på dess wägnar hwarföre Nills Perss. inlade Citationen och med påskrifwit attest på den samma intygade, at han lagl:n d. 29 passato worden stämbdt, Begiärandes förty domb och expenser godtgiord. Warandes eliest med skullden så beskaffat at han lånt honom een tunna korn och 1 sk smt för någon tidh sedan och sådt hoos honom een skappa korn, men Påhl Swänss. inhöstade gröden derefter som warit 3½ skeppa, har giordt ofta påminnelse derom, men fåfängt aflupit, ehuruwähl han låfwat gådt.
Resolutio

Såsom swaranden hwarken sielf eller genom någon fullmäktig för Rätten Comparerat icke heller låtit tee något laga förfall uppå den til honom gångne och lagl. förkunnade Citation; Altså tilfinnes han at betahla till käranden Nills Pärss. dess 9½ skeppa korn a 12 öre skeppan och 1 sk smt iämpte 1 D:r i expenser eller lide derföre execution, och plikter han för dess utheblifwande 1 D:r smt ståendes honom dock öppet i föllie af Rättegångs processen saken nästa ting sedan domben honom är kundgiordt at låta instämma och åtherwinna om han så gitter och dertill kan hafwa skiähl.

Jöns Erichss. i Gislöf läth andra gången opbiude hemmanet N:o 21 sammastädes som han sig tilhandlat af Hindrich Joenss. och Oluf Erichson och senaste ting d 18 febr: förste gång opbödz.

Per Rasmuss. i Wiarp läth 3:die gången opbiude halfwa skattehemmanet N:o 10 dersammastädes som han sig af dess fader Rasmus Jöns. tilhandlat och andre gången d 19 febr. innewarande åhr opbödz.

Nämbdemännen Per Nilss. i Wiarp och Matz Ohlss. i Glimminge, som warit förordnade at syne Nämbdemannen Eric Swensons i Rusthålds hemman N:o 24 i Jerresta, hwilket Hindrich Jönss. och Lars Nillss. för tiden åboer, opstodo nu för Rätten och insinuerade deras förrättning dat:d d:n 13 Maij 1702 hwaruthinnan dhe taxera Bröstfälligheeten öfwerallt på hemmanet til 58 D:r 16 öre smt som granskningen styckwis uthwiser den dhe tilstodo uppå deras eedh ware riktig.

Esborn Anderss. i Komsta framstod för Rätten och gaf tilkänna huruledes dess hustru Pernilla Larsdotter för 13 åhr sedan rymt från honom at han om henne sedermera intet fådt spöria och altså intet weethe antingen hon är lefwande eller dödh, eller hwarest hon är tagen wägen. Weetandes ingen annan orsak än at hon war begifwen til dryck och ett elakt lefwerne, hwarigenom hon deras lilla goda försatt så at dhe råkade i fattigdomb, och sitter han derföre nu qwar i armodh, hwilket at bestyrka han derom inlegger een attest under Hans Håkanss., Åke Håkansons, Nills Nillss:s, Swän Anderss:s, Boo Håkanss:s och Jeppe Persons karemärke uti Stiby dat:d d 15 maij 1702, innehållandes at bemelte hans hustru Pernilla Larsdotter förde ett elakt och liderligit lefwerne, och sedan hon genom dryk och slöseri försatt deras goda egande hon för 13 åhr sedan bort, och at dhe sedan intet af henne hört.
Widh efterfrågan betygades af den närwarande allmogen och nämbd, at dhet sig således i sanning förhåller, hwaröf:r Esbiörn Anderss. begierte tingz attest som honom bewilliades.

© Magnus Lindskog, 2000
(viss redigering pågår fortfarande)

Tillbaka till Domböcker