Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening

Anno 1712 d: 20 October blef ordinarie höstetinget hållit med meeniga allmogen af Jerrestadh häradh, öfwerwarande häradzhöfdingen och den wanliga edhsworne häradz nämbd.

Sedan Tingz fred war lyst blefwoo efter fölliande förordningar publicerade Nembl:n

Placat om Barnamordh
Förordningen om strandade farkåster
Skogz förordningen af åhr 1664
Förordningen om mått och wicht 1665

Ehuruwäll det war publicerat att intet civil måhl skulle för fahr sotens skuld företagas, lijkwäll som corporalen Johan Åltman har praetension hoos Corporalen Fråst som är under det commenderade skånska cavallerie regemente, ty har rätten bewilliat honom Citation på ofwan nämbde swaranden, och infant sig för rätten Corporalen Åltman, hwilken kiärade till Fråst och af honom praetenderade 26 D:r smt, som Fråst skall blifwit honom skyldig för een häst den han af kiäranden handlat, framwijsar des derpå Fråst uthgifna obligation af Dato den 20 augusti åhr 1712, af hwilken finnes det Corporalen Fråst fåt och handlat till sig en häst för 42 D:r af Åltman, på hwilken obligation står annoterat att Fråst betalt 16 D:r straxt,och låfwat inom 6 dagars tijd att contentera honom för resten och som han intet till datum sin låfwen efterkommit, ty påstår han öfwer honom laga domb och expenser.
Corporalen Fråst som vice versa instämbdt Åltman för bristfälligheet mötte till wedermäle och inlade sin skriftel: exception uthaf hwilken finnes det han tillstår sig efter sin låfwen och utgifne obligation blifwit skyldig till kiäranden för een häst 26 D:r, hwilka penningar han honom länge sedan skolat betalt, så framt han icke warit hoos honom af Befallningzman Rafenius sequestreradt för den bristfälligheet på Corporal Bostället i Wembnelöf, som efter insinuerat granskning belöper sig till 76 D:r 4 på hwilket boställe Corporalen Åltman som warit dess antecessor bodt, och förden skuldh efter kongl. Maij:tz förordning bör lefwerera det förswarligen ifrån sig, hwilket han eftersatt och lämbnat det till ofwannämbda summa bristfällig, hwilken summa swaranden påstår att åthniuta tillijka med påwågade omkåstningar.
Corporalen Åltman regererade att han omöijelig kan obligeras till att betahla åth Fråst några penningar för bristfälligheeten, emedan han intet af förra Åboen som der satt Per Swenss:n mehr niutet än som 20 D:r smt änskiönt gården war bristfällig till 66 D:r som af gransknings instrumentet, hwilket af nämbdeman Arfwed Håkansson och Olof Frennarsson är förrättat bewijstes. Hafwandes Bonden Måns Mårtensson som succederade Pehr Swensson ofwannämbde 20 D:r emottagit och förmedelst Contract med Åltman Dat: d: 11 Marti 1711 åtagit sig att hålla gården wid lijka, till hwilket Corporalen Fråst kan obligera Måns Mårtensson, efter som han ännu dess booställe bebor häfdar och brukar så framt han will blifwa widh gården och niuta sin städjso tätt till godo.
Corporalen Fråst swarade här till att den af Åltman insinuerade granskning är orichtig och nu intet kall validera efter som att den intet tillförende är för rätten framwijst och af rätten Corroborerat, der till med så uthlät sig Fråst att han håller sig för hehla bristfälligheeten allena till Åltman såsom dess antecessor, warandes lag lijkmätigt att Åltman bör sökia sin antecessor det bästa han kan och gitter.
Corporalen Åltman förmente att intet granskningen kan förkastas för det den intet tillförende är framwijst, påståendes att den äfwen wäll må giälla så wäll som Fråsts, hälst som den efter häradz rättens ordres af edhsworen nämbd är förrättat, och hwad det widkommer som skulle Åltman hålla sig till dess antecessor för bristfälligheeten, så swarar han att han will det giöra så framt Fråst will skaffa honom i rijket, men son han intet är capabel der till emedan ingen weet hwarest han wijstas, ja det är osäkert om han är lefwandes eller dödh, förden skuld håppas han att intet sådana fåfänga inwändningar som Fråst andrager lärer blifwa af rätten wedertagna och gillade.
Nämbdeman Arfwed Håkansson tillspordes om han på Altmans begiäran och rättens ordres warit med nämbdeman Olof Frännesson och giort granskning på Corporal bostället N:o 6 i Wemmenlöf? Swarade dertill jaa.
Rätten tillsporde honom om han granskningen med Olof Frännarsson underskrifwit? Swarade jaa.
Q:tio Om bristfälligheeten blef uyhsatt till 66 D:r 13 ./.? Swarade jaa.
Nämbdeman Arfwed Håkanss:n som bebor een dhel af samma hemman och Corporals booställe förmeente att Lieutnant Hammar borde swara till bristfälligheeten emedan han wid sitt tillträde till corporal boostället fick af sin antecessor Corporal Wijman een anseenligf summa till gårdsens reparation.
Rätten tillsporde nämbdemannen Arfwed Håkanss:n om han weet hwarest Lieutnant Hammar är nu wijstandes? Swarade att han hört af Commissarien Löfberg som haft hans commissioner om händer det han woro död blefwen.
Efter som Åltman nämbdt att Bonden Måns Mårtensson som kom efter Pehr Swensson har emottagit de 20 D:r och sig obligerat att hålla hemmanet wid lijka, för den skull blef efterfrågat om Måns Mårtensson war nu tillstädes? Hwarpå Åltman swarade jaa.
Bonden Måns Mårtensson inkallades och sedan han war inkommen tillspordes om han emottagit af Pehr Swensson 20 D:r till att reparera gården med? Swarade jaa.
Q:tio Om han weet det Corporalen fåt mehra? Swarade att han intet deruthaf weet, för mente att rätten lärer få bäst kundskap af Pehr Swensson, som äfwenwäll är wid Tinget tillstädes.
Bonden Pehr Swensson inkallades och tillspordes huru mycke penningar Corporal Åltman fådt af honom till att reparera gården med? Swarade att han honom gifwit 20 sk: korn a 20 ./. sk: och een häst som inalles kunde wara wärdt 20 D:r smt. Q:tio Till hwem han hästen och kornet lefwererade? Swarade till Bonden Måns Mårtensson som hemmanet och gården emottog.
Q:tio Om han intet äger mera i sitt wåld till att betahla bristfälligheeten med? Swrade neij, och beklagade högeligen att han för den swåra inqwartering är worden ruinerat. Parterna tillfrågades om de hade något widare att andraga i denna saaken? Swarade neij och togo således afträde.
Resolutio

Det andrager Altman uti sin inlagde libell att han d: 20 sidstledne juni har sålt till corporalen Fråst een häst, för hwilken Fråst skall låfwat honom 42 D:r som Åltman med Fråsts uthgifne obligation dat: ofwannämbde dag intygade. Och som Fråst på den samma sin revers intet mehr har betalt än 16 D:r smt ty påstår Altman att få niuta resten, hwilken Fråst hoos sig innehållit för bristfälligheeten på Corporals boställe i Wemmenlöf som Fråst tillträdt och emottagit. Till hwilken bristfälligheet Altman berättar att Bonden Måns Mårtensson som gården af honom emottagit och ännu är deruti boendes bör swara efter det af Åltman och Bonden uprättade contract som till styrkiande af detta insinuerades till rätten dat: d: 5 apr: 1711, hwaraf fans att ofwannämbde Bonde har obligerat sig att swara till bristfälligheeten och förden skuld efter dess in för rätten egen frija bekiännelse af den förra åboen 20 sk: korn och een häst som tillsammans kunde wara wärdt 20 D:r smt, hwilken förra åboo borde fuller efter den granskning som Altman wid sitt tillträde till corporal boställe lät hålla betahla 66 D:r 13 ./. men som han intet hade mehr in bonis nödgades Altman att emottaga af honom hwad han feck, som alt lämbnades den nu warande åboen att hielpa sig med wid gårdhens reparation och wid macht hållande. Och som han således sielf intet niutit, ty förmodar han att blifwa frij ehrkiäbd ifrån Fråsts tahlan, och i öfrigt anhåller om domb och expenser.
Hwaremot Fråst excipendo skrifteligen förklarar sig och tillstår att han så mycke som Altman fodrat är blefwen honom skyldig på een häst, hwilka penningar Åltman länge sedan af honom skolat fåt, der icke Befallningzman sequatrerat dem med andra creatur som Åltman woro tillhörige för den bristfälligheet på Corporals boställe i Wemmenlöf som Åltman innehaft och Fråst emottagit, påståendes Fråst att Åltman såsom dess antecessor bör swara honom till bristfälligheeten som är 76 D.r 4 ./. och honom betahla, oachtat Altman af den förra åboen fåt något eller intet till att reparera bristfälligheeten med, när han hemmanet tillträdde, dess utan och som Åltman under warande tijd medan sequastration påstod han brukat creaturen som warit sequestrerade till sin nytta, ty anhåller han om laga plicht öfwer honom samt expenser efter dess insinuerade expense rächning till 10 D:r smt.
Desse parters hwar emot annan anförde skiähl har rätten tagit i noga öfwerwägande. Och som Fråst igenom sin uthgifna Obligation förbundit sig utan reservato att betala Altman de återstående 26 D:r förden skuld pröfwar rätten skiähligt att Fråst bör efterkomma sin låfwan och sin revers inlösa med ofwannämbde summa, och det inom 14 dagars tijd eller derföre lijda execution. Men hwad Fråsts praetension angår som han efter granskningz instrumentet till 76 D:r 4 ./. af Åltman för bristfälligheeten fodrar, sså emedan Åltman har wijst det han intet niutit af åboen Pehr Swensson till att reparera bristfälligheeten, som efter granskningen belöper sig till 66 D:r 13 ./. smt mer än som 20 D:r hwilka penningar den samma åboen Måns Mårtensson emottagit och fåt samt sig obligerat att hålla hemmanet wid lijka, till hwilket Fråst kan honom obligera emedan han är sittiandes på hemmanet; Altså kan rätten intet finna att Åltman bör swara till bristfälligheeten widare än hwad som differencen är emellan bägge granskningarna somär 9 D:r 23 ./. smt hwilka han bör inom 14 dagar till Fråst uthbetahla. Beträffande den plicht som Fråst påstår öfwer Altman för det han brukat creaturen sedan de warit af Befallningzmannen sequestrerade denom abalienando och in till dess att laga sluut skiedde dem emellan som rätten af Befallningzmans sequestrations förrättning har intagit, så blifwer Altman aldehles derifrån befrijat, de å båda sijdor praetenderade expenser blifwa i ett så beskaffat måhl ahldehles uphäfne.

Kånan Christina Pehrsdotter som wid förra Tinget war angifwen för det hon haft olofl: beblandelse med Ryttaren Nils Giöthe och till detta Ting fåt dilation för det hon will med wittnen intyga att Ryttaren henne under echtenskaps löfte häfdat inkomb och begiärade att hennes wittnen Michel Tuedsson och Johan Rassmusson skulle få framkomma och edeligen giöra sin berättelse om icke de warit öfwerwarande när jaaöhlet skiedde emellan ryttaren Nils Giöthe och henne.
Ryttaren Nils Giöthe war tillstädes och uppå Christina Pehrsdotters giorda begiäran förklarade sig att han fuller intet jäf har emot Michel Tuedsson men emot Johan Rasmusson protesterar han, förmeenandes att han som är dess Brors qwinnas Bror intet kan considereras som ett habilt wittne.
Rätten tog detta jäfwet i öfwerwägande, finnandes för rättwijst att intet admittera Johan Rassmusson att wittna, men Michel Tuedsson blef inkallat och admitterat till att afläggia wittnes eden, hwar efter han, sedan som rätten ehrhindrat honom om edens wichtigheet refererade att han war kallat af klåckare qwinnan Anna Johansdotter i Gislöf till att wara wittne öfwer een trolåfning som skulle skie hoos henne emellan drängen Nills Persson och pijgan Karna Rasmusdotter, hwarest han sig och infan och den samma bewijstade. Och emedan han satt och drack jaa öhlet hörde han tahlas om Christina Persdotter och ryttaren Nils Giöthe att de skulle hafwa hwarandra, i det samma såg han icke allenast ryttaren stå på golfwet med Christina och een hop Bönder utan och hörde henne säija att han will hafwa Christina,så framt han får lof af sina officerare widare att berätta weet han intet.
Rätten tillsporde honom om han intet kan ehrhindra sig hwilka Bönder woro som stodo omkring Christina och Nils Giöthe när han hörde föregående orden? Swarade att han omöijeligen kan minnas hwilka de woro, ty han gaf intet acht deruppå, utom dess sade han sig wara beskiänkt.
Q:tio Om han kan minnas hwem som tillsporde Ryttaren om han will hafwa henne, emedan han hörde ryttaren uthlåta sig i desse orden att han henne wille hafwa så framt han får låf för sina officerare? Swarade att han intet weet hwem det war.
Rätten tillsporde henne om hon kan påminna sig hwilken det war? Swarade att hon tillsporde honom derom, emedan hon hört det han således uthlåtit sig att henne wille ähra och ächta.
Q:tio om han henne häfdat förr än om aftonen då jaa öhlet skiedde hos klåckaren? Swarade neij, utan berättar hon att hafwa lämbnat honom frijheet der till då först, efter somhan med henne om aftonen drukit jaa öhl.
Ryttaren Nils Giöthe nekar nu som tillförende att han med henne aldrig drukit ja öhl och hwad det widkommer att hon berättat det han aldrig tillförende med henne haft till att beställa, så är det och som alt annat idel osanning, ty långt tillförende förr än detta hennes förmente jaöhl skiedde så har han henne åthskilliga gånger häfdat hwilket af tijden då jaaöhlet skiedde med hennes Bror kan ehrfara, emedan hon 7 månader wid pass efter den tijden födde barnet.
Rätten förmante henne att hon skulle bekiänna sanningen i widrig händelse nödgas rätten att skicka efter kyrkiobooken samt hennes bror, då rätten lärer få behörig underrättelse derom, och der hon då blijr öfwertygat att hafwa farit med osanning så lärer hon intet kunna undwijka laga näpst.
Sedan rätten således hade förmant henne bekiände hon att hon med honom långt tillförende haft sitt olåfliga omgiänge, samt warit med barn rådt då hennes Broor jaaöhl skiedde, hwarföre han då låfwade henne att ähra och echta henne.
Ryttaren nekade att han henne häfdat under echtenskaps låfwan, uthlåtandes sig att han aldrig tager henne ehuru hårt straff han för henne skulle uthståå.
Resolutio

Det har fuller kånan Kierstina Pehrsdotter welat föregifwa att hon under echtenskaps löfte af ryttaren Nils Giöthe warit häfdat och med henne druckit jaa öhl som hon med instämbdt wittne skolte att willia öfwertyga honom, men som af wittnes uthsagu rätten icke det ringaste skiähl kunde finna och son hon eih eller kunnat framwijsa någon som warit som wittne öfwer warande när hennes jaa öhl höltz, hafwandes hon dertill med befunnits för rätten twetahlig i det hon på rättens tillfrågan om han henne häfdat förr än den dagen då hennes Brors jaa öhl höltz i förstone nekat, men måste sedan efter ryttarens berättelse och öfwertygande wedstå att han henne långt tillförende häfdat och med barn rådt. I ty har häradz rätten för rättwijst funnit att hålla detta deras olåfliga omgänge för lönskaläger, och i anledning af det 3 Cap: gift.B L:L: samt hans kongl: Maij:tz derå seenare gifne förordning af åhr 1694 döma honom till sine 40 mk och henne till 20 mk smt böter, samt efter lyrkioordningen af åhr 1686 böra de stå een söndag hwardera på plichtepallen och undfå derfetr publique absolution, åliggandes honom deriempte efter det 18 Cap: erfd:B L:L: och hans Maij:tz förordning om fosterlöhn af åhr 1697 att åhrl: contribuera till barnetz education och upfostran 4 D:r smt.

Skytten Johan Jäger som har låtit instämma heijderijdaren Hellman för det han honom slagit och dess bössa, nätt och häst ifråntagit infan sig och tilltalade honom för den wåld och öfwerlast han härmedelst tillfogat honom, som i det ringaste intet har förbrutit sig i något måhl, hwarken emot honom eller någon annan, och för den skuld anhåller att rätten wille hielpa honom till att få igen det som Hellman således utan skiähl och ordsaak ifrån honom tagit samt at han må efter lag plichta.
Hellman infant sig och protesterade emot saakens uptagande wid detta ting, föregifwandes att han intet i laga tijd är stämbd och att han intet kan swara innan som han först får angifwa detta måhl hoos sin förman wälborne Hr General Auditeuren och öfwer Jägermästaren Hellman, med hwilken han först bör communicera detta ährendet, hwarefter han sedan intet lärer undandraga sig att swara honom, utan heller sökia honom lagl: för dess förseende.
Johan Jäger förmente att han i intet måhl har försedt sig emedan han är antagen af sahl: Cammar rådet Billingschiölds enkia Fru Britha Eldstierna att wara dess skytt, hwilket han bewijste af fruu Eldstiernas uthgifne fullmacht Dat: Wranarp den 7 Sept: 1710, och för den skuld förmodar han att der saaken skulle komma att differeras det måtte Hellman obligeras att igengifwa emedlertijd hästen, nätet och bössan som swaranden borttagit och till datum hoos sig behållit.
Hellman regererade och sade att han hästen, bössan och nätet till wälborne Hr Auditeuren och Jägmästaren upsändt med berättelse om saakens sammanhang och är således för honom omöijeligit att kunna restituera nätet innan som han får weeta huruledes dess förman will att han med den saaken skall procedera, förmodandes att fåå dilation till nästa Ting.
Resolutio

Såsom kiäranden Jäger intet har kunnat bewijsa att Hellman i rättan tijd är instämbdt worden till Tinget, och swaranden eenständigt påstår att han will hafwa denna saak duffererat till nästa ting, Altså warder den i anledning af Process förordningen af åhr 1695 upskiuten dertill, då Hellman bör inkomma och swara med mindre han intet efter omständigheterna af kiäranden procuderade will blifwa contumaciter dömbd.

Corporalen Jonas Fråst insinuerade den granskning på sitt Boställs hemman N:o 6 i Wemmenlöf som nämbdeman Anders Swenss:n och Erich Persson med Crono ländzmannen Lorens Appelberg giort, som besteg till 76 D:r 4 ./. berättandes nämbden att de den efter sin bästa konst och snille förrättat hwilken granskning blefwu af häradzrätten approberat och confirmerat.

Och emedan inga flera saker för denna gången wid Tinget war att expediera, ty blef Tinget i Jesu namn ändat och Tingzrättens ledamöter åthskilda.

Således att wara ransakat, slutit och med domb afgiort, dett warder med häradetz sigill och min handz undersättiande verificerat Actum ut supra.

[Sigill] Mårten Bülich

© Magnus Lindskog, 2000
(viss redigering pågår fortfarande)

Tillbaka till Domböcker