Andrarum

Pastorat: Ravlunda, Brösarp, Andrarum, Eljaröd och Fågeltofta
Folkbokföringshandlingar 1895-1991 finns på landsarkivet i Lund
Härad: Albo
Kommun:
1863-1951 Andrarum
1952-1968 Brösarp
1969-1970 Tomelilla köping
1971- Tomelilla

Storskifte: "Storskifts delningar inga förrättade" [år 1762]
Enskifte:

Litteratur:
Ehrenberg, A. Andrarums alunbruk. 1941
Jönsson, Swen. Andrarum. 1940
Landsarkivet i Lund skriftserie 2. Biskopsvisitationer i Skåne 1697, sid. 141-143. 1991
Linné, C. Skånska resa 1749, sid. 120-124. 1751
Nihlén, J. Andrarums alunbruk. Kulturhistoria från gångna sekler till början av 1900-talet. 1956
Nihlén, J. Om enskiftet i Sillaröds byalag för 100 år sedan, YA 27/12 1933
Stoltz, E. Andrarums alunbruk, en försvunnen bruksbygd. 1933
Stoltz, E. Jockum Beck och Andrarums alunbruk när Skåne var danskt. 1979
Wallin, C. Kalkugnen i Andrarum 1550-1621. 1980
Wallin, C. Kristianstads län 1762, sid. 122-123. 1981

Kyrkoböcker (SVAR)
Kyrkoböcker (DigiArkiv)
Brandförsäkringar (SVAR)
Kyrkoböcker 1722-1734 (DDSS)
Lysningar och vigslar 1735-1743 (Skriftserie 1)
Dödlistor 1759-1850 (Skriftserie 3)
Andrarums hemsida

Ur: Historisk, Oeconomisk och Geografisk Beskrifning öfver Christianstads län - 1767 (av J. L. Gillberg)
Andrarums Sokn och By har:

Skarpt utsäde, nödigt höbohl med ung eke- och surskog.

Blästorp har:

Liten dåck god åker och äng samt nödig bok-, eke- och surskog.

Ilstorp har:

Skarp och stenig åker, tillräckelig äng med surskog och torfjord.

Agusa har:

Liten och god åker och äng med tillräckelig bok-, eke och surskog.

Järstorp har:

Liten åker, tillräckelig äng, med surskog och torfjord.

Saxhusa har:

Liten åker, tillräckelig äng med nödig surskog.

Biörnesta har:

Liten och god åker och äng samt nödig boke-, eke- och surskog

Sillaröd har:

Skarp åker, god äng, och någon surskog.

Lönshult har:

Liten och god åker och äng med nödig bok-, eke- och surskog.

Strå har:

Mager åker, liten äng, någon bok-, eke- och surskog.

Breabeck har:

Skarp åker, god äng, ansenlig bok-, eke- och surskog.

Snärpe har:

Liten åker, god äng, tillräckelig bok-, eke- och surskog.

Rugeröd har:

Desse hafwa liten och mager åker, god äng, nödig bok-, eke- och surskog.

Skartofta har:

Liten åker och äng men ej mera.

Nybygget:

Liten åker, äng och surskog.

Soknen har 81 st. hemmansbrukare utom Säteriet och Alundbruket.

(h) Andrarums Alunbruk Possiderar Præsidenten Riddarn och Commendeuren af kongl. Maj:sts orden, högwälborne Grefwen Herr Carl Friederich Piper under Fidei Commiss natur efter den Disposition Dess Fru Moder framledna Riksråd. och Öfwerste marschalckinnan Fru Grefwinnan Christina Piper giort, sedan Beckiske Arfwingarne det samma sig afhändt.
Detta Frällsebruk finnes för 130 år sedan wara anlagt af framledne och Wälborne Herr Joachim Beck, efter den anledning en dess betient händelsewis kommit at gifwa, om en på denna orten både god och tillräckelig Alunskifwers tillgång, hwarföre och de Privilegier Herr Beck innahade att anlägga Alunbruk wid enstaka hemmanet Fuglasång uti Malmöhus Lähn och Harreberga Sokn belägit, blefwo efter ansökning, Transporterade till Andrarum såsom en mera beqwäm och fördelaktig ort, därpå ett dylikt wärck att inrätta.

Efter handen har detta Bruk blifwit förökt till 22 st. Enckla Pannors Nummer, af hwilcka de 20 uti Panthafwarens händer warit många öden underkastade, som förordsakat sista 2:ne Possessorerne dryg kåstnad att sättat i stånd, sådant som det nu befinnes.

3:ne fullkomliga kare, 3:ne Panne och 3:ne Packhus till större delen grundmurade; Ett stort magazin till 2:ne Wåningars högd af tegelstens mur uppdragit för spannemål och victualie waror med tillräckelige kiällrar, som för 20 år sedan är upbygt, jemte hus för Magazins Betienten dels af grundmur och dels af korswärcke; Ett wackert Directeurs hus nyligen inrättat af tillräckelige rum, dels grundmurat och dels af korswärcke; Ett Inspectors hus nyligen grundmurat af gråsten, Ett Hospitalshus grundmurat och af nu warande Egaren inrättat för 8:ta st. personer, sådane, som blifwit under Bruksarbete bräklige, eller af ålder medtagne, hwilcka thärstädes till sin död underhållas; Ett scholehus för fattige Barn till underwisning inrättadt, jemte nödige rum för en Läromästare, hwilcken och dageligen förrättar 2:ne gångor allmen Bön för Bruksfolcket. Ett wackert Bergstingshus af korswärcke, hwarutinnan hålles Bergsting en gång om året, samt ett af gråsten med 2:ne hwalfda rum därwid nyligen inrättat arrestehus; En Bruks Smedja med materialhus af gråsten uppmurat; En stapel med en tämmelig stor klåcka uti hwarmed arbetesfolcket gifwes tekn till Böne och arbetesstunderne allesammans med tegeltak försedde, förutan mångfaldige smärre hus, dels för den öfwriga Betieningen, dels för ett antal Bruksarbetare wid 300 st. dels ock för Böckare, Smeder, Skräddare och Skomakare med flere nödige handtwäckare inrättade, äro the Bygnader, som giöra thetta Bruk, wackert, stort och anseenligit, liknandes en Stad.

Det anseenliga skifwerbråttet om några tusende alnars fäldt, af tillräckelig tillgång, att Alun Malm i alla tider ey tryta kan, är uti 3:ne särskilte och så kallade norra, södra och wästra brått, i en sträckning från öster till wäster, tätt wid Bruket belägit, hwarest skifwerstenens högd från jorden lodrätt nedbruten är 3 till 5 famnar, öfwer hwilcken Damjorden ligger af 2. 3. till 6 famnars tjåcklek, hwars nödwändiga bortförande medförer en dryg och årlig ökande kåstnad, medelst afförnings Platsarnes tilltagande, så att de, jemte sammanbrackte högder af utlakad, liffärgad och rödaktig skifwerjord, såsom största berg, jemte de många kåstsamma stenlagde Canaler och en i sielfwa berget gienom huggen stolgång för wattnets afledande mellan, norra, södra och wästra brott, så wäl som flere under jorden inrättade Trummor med Pipståckar så till watnets som Alun Lutens aflopp, bära icke allenast wittne om den otroliga kåstnad och möda som här blifwit nederlagd, utan ock föröka detta wärckets anseende.

Alunskifweren som här brytes är helt swart till färgen, har uti sig, dels swartbållar ifrån en hasselnöts till och med några skippunds tyngd af skapnad med Linser eller Glober, dels kjes, som håller järn och swafwel samt gifwer eld mot ståhlet, dels en fin spat, som är Rhombisk och gienom skinande som ett watn, dels kalck af 2:ne slag mörckare och liusare, dels ock Pretrificater, liknandes Insecter ej större än Flugor, hwilcka hwarftals kunna klyfwas och minskas utan att förlora sin skapnad. Af thenne skifwer tillwärckas Alunen sedan then warder Bokad, Råstad, Lutad samt i Alun pannorne kokad och uttappad i kar, hwarest första Alunen gifwes gienom Chrystalisation som sedermera Rafineras och i stora Fat formeras till en Solid kropp i form af Conus truncatus, som änteligen sönderhugges och i tunnor inpackas á 17 Lispund 4 marcker Victualie wigt å tunnan.

Wid detta wärck underhålles och lönes årligen, utom en stor Betiening så wäl till Brukets drift som skogarnes wårdande och många slags nödige handtwärckare, wid 300 st. Bruksarbetare och arbetorskor, som med deras Barn och orckeslösa föräldrar utgiör ett ansenligit antal folck, de där i spannemål allenast Consumera långt öfwer 2.000 tunnor årligen, som till någon del tages af Bruksegarens omkringliggande Gods, men en stor del warder därtill upphandladt. Bruksförlaget har således i anseende till all slags underhåll och flere ärforderliga Materialier samt Reqvisita, särdeles i de förflutna åren, warit ganska drygt, och af all Brukets tillwärckning njuter Kongl. Maj:t och Cronan hwarje 30:de tunna utom landt och siötull samt Bewillgning.

Af skogarne så wäl som torfmåssarne under Herr Bruks Egarens Christinehofs och Torups Frällse Gods och därunder lydande samt i senare åren dyrt tillkiöpte hemman fourneras Bruket till största delen, och kommer den mindre delen af weden ifrån de inom 2:ne mils district på alla sidor belägne kronoskogar (Alunbruks Lineen kalladt) som efter kongl. brefwen och förunte nödigste Privilegier äro till Bruket anslagne, å hwilcka kronones Bergs Embetsmänn hafwa tillbörlig wård och omsorg, warandes för allom synligt, att den wed som från desse ställen till försälgning wid Bruket framkommer, består uti qwist och forna Trän, som i anseende till en sådan beskaffenhet af Herr Bruks Egaren nog dyrt inlöses.

Herr Bruksegaren har likwäl haft den nitfulla uppmärksamhet för framtiden, samt att därigenom förekomma en och annan beswärande omständighet, att han anwändt all flit, möda och omkåstnad på skogarnes besparing, tillwäxt och wårdande, och till den ändan, dels med månge tusende Dal. S:mts kåstnad innom stengård låtit freda flere hundrade Tunnoland af den så kallade Kongsohran, hwilcken Plantering årligen wårdas och underhålles, samt redan framwiser Milioner unga trän och telningar, mellan en till 6 och flere alnars högd, warandes härföruthan många och smärre Planterhagar mäst med stengård inhägnade, hwarigenom äfwen mycken skog sparas, så att den icke i otid och späd warder fäld, samt till giärdesgårdar anwänd att om sider förruttna; Dels har han med mycken kåstnad gienom djupa Canaler låtit uttappa en Insiö tätt wid Bruket, Gamlegårds siö kallad, hwarest nu årligen uppskiäres flere tusende lass torf till Alunpannornes behof, så ock nyligen upptagit en mycket stor torfmåsse wid ett dess Frällsehemman, Brostorp benämt och i Malmöhus Lähn belägit, till förmodeligit understöd för Alunbruket, tå then med granlaga hushållning handhafwes, fast likwäl torfwen i anseende så till torfmåsans aflägsenhet samt inrättade torflador, som skiörden i wåta och ostadiga somrar, medförer dryg omkåstnad, så ock i anseende till nyttiandet förmedelst dess swafwelaktiga hetta förtärer warande järnbiälkar och plåtar under Alunpannorne, till nog kiänbar förlust; dels hafwa icke eller alla pannorne uti senare åren blifwit brukade, utan allenast 12 st. Enckla, till hwilcka Herr Bruks Egarens egna Bönder framfört den mästa weden; dels har i flere år blifwit brukat stenkohl i smedjerne i stället för träkohl till skogens besparing; dels ock förskaffes, till Aluntunnornes förfärdigande boketimber från andra aflägsne ställen, hwilcken lofwärda hushållning och osparda kåstnad, ofelbart för efterwärlden Conserverar en ädel och dyrbar inrättning, hwaraf dett allmenna tillflyter så möcken båtnad och winning.

Detta Bruk glorierar sig öfwer Swea konungars allernådigste besök såsom först af konung Carl XIs uppå hwars allernådigste befallning år 1670 anstältes försök om Alunmalmens förhållande i diupet gienom en Schacht, benemt Caroli Schacht, till 60 famnars djup, hwaraf åminnelsen ännu förwaras gienom en upprest och uthuggen sten, men hwilcket år Hans högst Salige kongl. Maj:st benådat detta Bruk med sin höga närwarelse kan ey med wisshet gifwas.

2:o Storwördigste konung Carl XII:s år 1700. Strorwördigste konung Friedrichs år 1745 samt 4:o af wår nu Regerande allernådigste konungs Adolph Friedrichs och dess gemål wår allernådigste Drottnings Lovisa Ulricas år 1754, hwilcka alle till åminnelse af sin höga kongl. närwarelse hafwa huggit några hugg med en till så hög nåd ämnad hacka å ett packfärdigt alunfat, hwaraf 3:ne hackor allenast finnes på Christinehofs Gård förwarade, hwilcka äro förgylte på sielfwa hackan, och skaften med blått sammet öfwerdragne.

(i) Detta Gods innehafwes såsom Fidei Commiss och har tillförene hetat Andrarums Gård, sammanlagd af 2:ne Gårdar neml. Siöstorp och Kullstorp. Gården war aldeles förfallen då Riksråd och Öfwerste Marschalkinnan Fru Grefwinnan Christina Piper den emottog, hwilcken år 1737 lät bygga en ansenlig stor Corps de Logis med 2:ne Flyglar 3 wåningar höga, grundmurade, med glaserat stentak försedde och mycket wäl samt sirligt inrättade och indelte fram för flyglarna äro 2:ne grundmurade Pavillioner, den ena till stall och Camrar, samt den andra till Brygghus och wagnshus indelte: södra sidan af Borg Gården är med en hög och massif stenmur inhägnad. Omkring Corps de Logien och flyglarna ligger trägården uti 2:ne afsättningar afdelt med qwarter, häckar, Ritningar och Frukteträn, alt omlagt med en hög stenmur. Öster om borggården är en grundmurad Bygnad för trägårdsmästaren och wäster om Gården, ett stycke, ligger Ladugården bestående af 3:ne grundmurade Bygnader till stall, loga, brygghus och Logementer för betieningen samt där bakom en wäl anlagd humblegård. Emellan Borg och Ladugården ligga 2:ne fiskedammar belägne. Till åker och ängmarckens förbättrande och utwidgande wid denne Gård är ansenlig kåstnad giorder gienom Rothuggning, stenars uppbrytande, alla egornes infredande med dubla stengårdar, ängarnes Dykande, kiärr samt oländige platsars upfyllande och Planerande så ock en siös förwandlande till torfmåsse medelst wattnets afledande gienom Diupa Canaler m.m. warest flere tusende lass årligen uppskiäres och nyttias för wed under Alundpannorne wid Bruket, skogarne till mycken besparing.

Gårdsens utsäde i 4:ra wångar indelt är skarp och icke stort. Höbolet är däremot ansenligare som ock tarfwas till att underhålla de många hästar hwilcka fordras till Alundbrukets drift, och är indelt i 5 särskilte intäppen. Beteshagarne äro äfwen tillräckeliga och 4:ra till antalet. Under Gården är gammal, men mera ung och tillwäxande bok, eke och surskog, alt med stenmur inhägnadt, emedan Egaren på alt sätt om dess tillwäxt sig wårdar. Under detta Säteri lyder, efter jordebokens föranledande 6 och nitton tiugofierdedels Insokne Frällse, 7 och en tolftedels Utsokne Frällse, 2 och en sextondedels Crono och Skatee hemman af Ståndspersoner för Alundbrukets skull dyrt inlöste, 55 st. Gatehus och Torp, 5 st. Miölqwarnar, 1 Sågqwarn och en Stampeqwarn, alt till Alundbrukets underhållande som fordrar mycket arbete och många kiörslor, så att der till anwändes icke allenast detta Gods, emedan Gårdens egor drifwes mäst med Drängar och lägt folck, utan ock Torups Gård och underliggande Gods. Situationen wid Gården är wackert till skog och slätter. Till Andrarums kyrcka har wäl Gården icke Jus, men är dåck dit tillskiänckt af framledne Fru Grefwinnan Piper, en stor klåcka, en wäl arbetad och förgylt Altare Tafla och Predikostol en stor förgylt silfwer kalck, en silfwer kanna och sammets altarkläde med Gull Galloner.

Christinehovs ägare:

Skatteköp 1700-1798
Skatteköp var ett köpeavtal, varigenom äganderätten till kronojord övergick från kronan till enskild person och den sålda kronojordens natur ändrades till skattenatur.

Ur: Kristianstads läns landsbygd, fullständigt beskrifven härads- och sockenvis 1877-79
Socknen utgöres af 17 17/48 hemman, af hvilka 11 11/48 äro frälse, 3 25/32 skatte och 2 11/32 krono.

Militär indelning
Skånska Dragonregementet:

Södra Skånska Infanteriregementet:

Åter till huvudmenyn