Borgare

Chartæ Beskrifning öfwer Staden Cimbrishamn (1750)

Uprättad i följe af General Majorens, Landshöfdingens, Öfwer-Commendantens och Commendeurens af Kongl. Maij:ts Swärds-Orden, Högvälborne Herr Christian Barnekows befalning af den 12 maii 1750, grundad uppå Hans Kongl. Maij:ts Nådige skrifwelse den 25 Aprilis samma år, som förmår i at Geometriska Chartor öfwer Städerne skola upprättas och insändas, på thet Kongl. Byggnings Embetet sedan må äga tillfälle, at öfwerlämna underdånigt förslag til något beqwämligare, säkrare och Regulairare Byggningssätt, än här tils blifwit i ackttagit, så länge hvar och en ägt tilfälle at efter egit behag Bygga, utan afseende på Samfundets bästa och Landets Prydnad.

Denna Stad om hwars ålder och anläggning hwarken skrifter, Historier, eller sanna Sagor här nu företes kunna, förmenes dock wara en med de äldsta Städer i Skåne, som Jöns Lauritsson Wolff år 1654 i sin Bok Encomion Regni Daniæ kallad, med sådande ord gifwer tilkänna: Cimbritzhamn är en liten öppen Kiöpstad, som ock ligger under Lunna-Stift vid Öster-Siön hvilken och hafwer framfarne Höglofl. Kungars Privilegier och Kiöpstads friheter med sin beskicket öfrighet, är belägen utmed Öster-Siön har en god dock öppen Hamn, som Konung Christian den 4:de i Dannemark år 1642 den 30 Novemb. Funnit godt förbättra, och til den ändan låtit utgå sin befalning til Slåts-Herrn i Malmö Ebbe Ulfeldt, at af närmaste Kronoskogar lämna Cimbritzhamns Stad til Brokars upbyggade 500 stycken Bokar, som allmogen uti Gärs- och Albo Härader skulle framskaffa, men afstadnade medelst infallande krig. Det berättas ock, at omsom under förstöringar i Fientliga tider denne stads Inevånare mycket lidit och då ej kunnat idka annat näringsmedel än Fiskerie och Åkerbruk. Äfwen berättas, at Lybaekarne här idkat Sill-Fiskerie jemte Handel, under hwilken tid, bem:te Lybeckare haft i staden sitt egit Kapell, hwaraf Grundwalen, en aln ofwan jorden, ännu tilfinnandes är och äger samma namn. Stadens Gator och Tompter, äro så inrätade, som Invånarne förmodligen sielfwa fallit i Hågen, hwilket af Chartan nogsamt utrönas kan. Tompterne bestå af tvenne naturer, nem:n först så kallade Frie eller arf och egne, för hwilka ingen afgift utgå. De andra äro Stadens hwarförw ärlägges någon liten jordskuld, som efterföljande beskrifning öfwer hvarje tomt utwisar. Samma Jordskuld skall Magistraten och Borgerskapet för många år tillbaka beviljat til Stadskyrkan förmedelst dess medellöshet skull, så länge at nyttja til dess på bem:te kyrckia kunde blifwa upprättadt hwad då förefallit war: mernembde Jordskuld ännu til Kyrckian. Åbyggnaderne bestå öfwerallt af Korswirke dels af Eke och dels af Furu, mästedelen med fotträn, dock de smärre och Gamble husen utan fotträn och stolparne allenast på stenar stående: de förmögnare Borgare, hafwa merendels väggarne som vända til Gatorna af Mursten, men skiljerummen och inn åt Gårdarne med Leer. Taken bestå en del af Tegel de andre af Halm.

Större tilfälle at bygga Grundmurade Huus än här är, lärer neppeligen finnas, i anseende til den Gråsten, som i Bergen wid Skantzen, samt Hallarne på Gladsaxe mark gifwes, båda ställen nära wid Staden, hwilken Sten är så beskaffad, at en karl med Järnstång den upbryta kan til större ock mindre stycken uti cubic form, men invånarnes mindre förmögenhet lärer dock sådan byggnad icke kunna åstadkomma. Af denna sten är hämptad en ansenlig hop til Landscrona Fästningswärk.

Til staden är en liten och mager Fäladsmark bestående af Sand, hwilken, tillika med endera wångarne få the ligga i träde, ej kan föda Invånarnes Kreatur om Sommaren, utan måste legas muhlbete på andra marker, mycket mera brist på muhlbete är the år, när både wångarne äro besådde.

Inwånarne uti staden, hafwa år 1739, i följe af undfångit Högwederbörligt Privilegio, anlagt ett Tegelbruk på Fäladsmarken, hwarest årligen kan tilwärkas 48.000 Mur- och 48.000 Tak-Sten, hwilken Sten föryttras, dels til Stadens och närmaste Landtboers behof, samt någon del föres Siöwägen til Carlscrona. Det berättas, at denne så mur som Tak-sten skall vara långt bättre och waraktigare än den, som på andra orter tilwärkas, hwilket förorsakar begärligheten efter den samma i Carlscrona: dock likafult beklaga Bruks-Intressenterne sig, at afsättningen föga swara kan emot omkostningarne. Laeret, som til Bruket åtgår, hämptas dels uti Backarne wästan om Bruket och dels uti Stadens Stora Wång. Weden hämptas från Blekingen med en därtil uppkiöpt Skuta. Inwånarne klaga högerligen öfwer wedens dyrhet på Blekingska orterne, som förmenas skall härkomma, af en olfl. Handel som dermed på utrikes orter nu brukas, hwilken handel om så tilgår icke allenast är högst skadelig, för Cimbritzhamns Stad, utan ock för en stor del af Skåneland.

Invånarna härstädes idka fiskerie, hwilket är isynnerhet de mindre förmögne Borgares förnämsta näringsfång, bestående uti Sill, Torsk, Tobbis, Lax, Flundror och något litet ag Butter och Slätter, samt under tiden någon Stör. Laxen fångas allenast om wintertid med krokar, så af denne Fisk, som af den andre Slagen, berättas, icke skall fås så ymnigt nu som i forna tider: om Redskapen thertil skall vara orsaken, eller om Fisken nu mera slagit sig här ifrån Landet, wet man intet.

Utom stadens staquet hafwer Invånarne 280 Tunneland åkerjord och 27 lassrum äng i twenne Wånger belägen, som är fördeldt uti 23 jordar, hwaraf fyra innehafwes af Borgmästaren och twenne Rådmän, samt Stads-Kyrkoherden på dess Löningar, de öfrige äro fördelta uppå Borgarne.

Jorden brukas ej til annat än sädesbärande, och det på det sättetat twå delar allenast årligen besås, förmedelst Jordmohnens skrinhet som består af mer och mindre skarp sand, dess utom är brist på lugn, ett stort hinder uti andra Planteringar.

Denne Stad, lika som de andra Skånska Städerne lider mycket brist uppå bränsle: ty utom litet wed och Byggningswirke Fartygen kunna om Sommaren hemföra ifrån Blekingska orterne, är ej annat at tilgå än Torf, then Bönderne på vagnar inköra, hvilken jemte det, then är Dyr, nu mera mäst består af Jordmärg eller öfwersta Torfwan på Sid ängmark, som til Godheten eller nyttan är långt sämre än den Torfwen som i Mossar skäres.

Handelen härstädes består therutinnan, at de Handlande Borgare af närmaste Härskaper, Präster och Bönder, köpa Spannemål. Kornet göra the til Malt, hvilketsedan jemte den andra Säden föres Siö-wägen til andra inrikes Städer och föryttras.

Närmaste allmogen theremot handla af Borgaren Sill, Salt och Tobak, samt af alla sorter Furu Byggningswärke: Den öfriga Handelen är här liten och så godt som ingen, ty icke allenast de närmast intil staden boende Härskaper och Ståndspersoner, utan jämbwäl större delen af stadens Invånare, förskaffa sig nödige varor från andra städer förmedelst Prisets ringhet, hwilket desse Handlande föregifwa sig icke kunna lämna, i synnerhet thenne orsak: at utom det deras Fartyg gå med kostnad om sommaren i Siön, så blifwer den än större om winteren, i thet theras skiepp uti andra Hamnar, såsom Carlscrona eller Carlshamn måste bewaras: hwilket har warit dessa handlandes twingande skiäl, at vid 1747 års Riksdag göra ytterligare underdånig ansökning som Hamnens förbättrande och i Stånd-sättjande, som Hans Kongl. Maij:t allernådigst uppå General Majorens, Landshöfdingens, Öfwer Commendantens och Commendeurens af Kongl. Maij:tts Swärds-Orden, Högwälborne Herr Christian Barnekows underdånige föreställning i Nåder bewiljat: Warandes i följe theraf redan en stor del af the thertil requirerade materialier af Furu och Boketimmer med mera til staden ankommit och lärer äfwen i år ankomma Resten af samma wirke, så at inwånarne göra sig thet Hopp, at nästa år göres begynnelse med Hamnawärkets Byggande.

Det synes, som denna stad skulle blifwa en fördelaktig Plats, och för det allmänna nyttig då Hamnen blifwer upprättad och i stånd satt, i tyat hvad Transporter, som från denna orten åstundas til Carlscrona, kunna då gå säkra inom skärs, utan fienteligit anfall, hwilket de andra skånska städerne ej lära så lätt åstadkomma.

Til den ändan synes jembwäl nödigt, at Skantzen, som för detta Hans Excellence Kongl. Rådet och Fältmarskalken Högvälborne Grefwe Herr Magnus Stenbock år 1700 låtit upkasta, och i det påföljande kriget skall bewarat både Staden och Fartygen uti hamnen från fienteligit inbrott och plundrande, men nu är förfallen, blifwer i stånd satt.

Staden är uti manna minne med trenne wådeldar hemsökt nembl:n år 1723, 1733 och 1741: alla gångorne uti augusti månad, så i aska blifwit lagde första gången 17 nummer, 2:dra gången 37 nummer och sista eller 3:die gången 27 nummer.

Den gula färgen på Chartan bemärcker så stor del af hwarje tompt, som är med huus bebygd, jempte det som brukas til Gårdsrum.

Den röda Färgen bemärcker de Tompter som ligga öde efter Eldebranderne.

Den gröna Färgen utwisar så stor del af hwarje tompt som brukas til Kåhl- och Trägårdar eller kummungshagar.

Den swarta Färgen betecknar de tompter, som brukas til åkermark.

Första Qwarteret

är til en del Fritompt, men för en del som är Stadsjord betalas 16 öre Sillfwermynt Jordskuld, hwilken Stadsjord nu ingen från den Fria utwisa kan: Innehafwes af Rådmannen Herr Henric Owenius och Handelsman Casten Pletz änckja; är bebygd så til Gatan, som åt Gården med korswirke, ungefär hälften murstens- och andra hälften Leervägar och Tegeltak, samt twenne gambla Furu Längor, äfwen med Tegeltak: Ladugårdshusen äro med korswirke och Halmtak. Norra delen af Tompten brukas til Trägård. Hela tompten innehåller 13.549 [kvadratalnar]
Fritompt, Handelsman Christians Pletz tilhörig: är bebygd til Stora Gatan med korswirke, Mursten och tegeltak; än är ett sycke Huus intil bem:te Gata med Leerwäggar och halmtak; på lika sätt som detta sistnembda äro husen in på Gården bygde; någon del af tompten nyttjas til Trägård, innehållandes hela tompten 6.608
a Södra delen intil Stora Gatan Fritompt, men norra delen som brukas til Hage är Stads- Grund, och gifwes therföre årligen 10 S:rmt jordskuld; ägaren är Handelsman Håljer Araskog; Bygnaden til Stora Gatan består af en korswärcks länga med Murstens väggar och Tegeltak. Lika så är korswärks hus til andra Gatan, med leerväggar och Halmtak, samt en Loo-länga med Halmtak; begge Platserne innehålla 2.788
b Fritompt, tilhörig Handelsmannen Lars Araskog; är bygd til Gatan med korswärk, Mursten och Tegeltak, samt en länga, som allenast med Gaflen stöter intil Gatan, bestående af leerwäggar och Halmtak, hvilken brukas dels til wåningsrum och dels til Log och Lada. Än är en liten länga intil Kyrkomuren på sama sättet bygd: På östra ändan af Tompten är en liten trägård: Hela tompten innehåller 1.947
Förmenes til en del vara Fritompt, men för en del betales 15½ öre S:rmt jordskuld; innehafwes af Kyrck- Inspektoren Herr Jonas Bergman är til mangården, som stöter til Kyrkosträtet och Torget, Bebygd med Korswärckshus, dels med mursten och dels med Leer, samt Tegeltak; men Ladugårdshusen som med en Gaflen stöta intil Torget, äro med Leerväggar och Halmtak. En liten Trädgård är på östra sidan ändan af Tompten , som in alles innehåller 3.156
Fritompt, ägaren är Handelsmannen Lars Lundstedt warandes bygt så til Gatan , som på Gården med korswirckshus, Leerväggar och Halmtak; Södra delen brukas til Trägård; tompten innehåller 1.222
a Fritompt, bebos af Rådmannen Herr Nicklas Petter Hult; husen bestå af korswirke, mästadelen Leerväggar och Halmtak; tompten innehåller 1.640
b Stadstompt, gifwer i jordskuld 8 öre S:rmt brukas til Trägård och innehafves af Rådmannen Herr Niklas Petter Hult, samt innehåller 606
Består af en Man- och Trägård, samt en stor lycka; för man och Trä-gården betales En daler S:rmt i jordskuld; Lyckan är frigrund, undantagande ett litet stycke vid östra sidan för hvilket gifwes 4 öre S:rmt äfwen så utmed wästra sidan intil Fäladsmarken, hwarföre gifwes 2 öre S.rmt jordskuld, hwilka jordstyckens storlek, ingen utwisa kan. Ägaren är Postmästaren Herr Andræas Wetterberg, warandes Gården ny upbygd samt prydesamt och väl inrättad, bestående af Korswirke med Murstens väggar och Tegeltak. Tompten tillika med lyckan innehåller 54.652
Den delen som är intil gatan belägen, är Frigrund, men för norra delen, tillika med Tompten utmed kyrkogården, som brukas til Trägårder, betales jordskuld 1 d:r 6 S:rmt. Den fria tompten är bebygd intil Gatan med korswärke och Mursten, samt Halmtak; men in på Gården emot Norra sidan är en ny Länga med Murstens väggar och Tegeltak, innehafwes af Handelsman Lars Holmströms änckja; både tompterne innehålla 3.725
Frigrund, innehafwes af Rådmannen Herr Nicklas Petter Hult, är bebygd intil Gatan med en korswärks länga af Lerwäggar och Halmtak, som brukas till Loge och Lada, den öfrige delen af Tompten brukas till Kummings Hage, Tompten innehåller 3.270
Är Frigrund til den delen, som Huset intil Gatan står på, men för den öfrige Delen, hwilken brukas til Haga betalas 2 öre S:rmt jordskuld. Ägaren är Hanskemakaren Mäster Jöran Ekelund, Huset består af Ler-väggar och Halmtak, innehållet af tompten är 736
Är af en och samma beskaggenhet til alla delar med näst förenembde tompt; innehafwes af Stads-Betienten Oluf Rasmusson; Tompten innehåller 580
a Stadsgrund, betalar i jordskuld 5 öre S:rmt tilhörer Sadelmakaren Mäst. Hind. Tinkel, är bygd med en liten Länga af Lerväggar och Halmtak, inneh. 553
b Frigrund, Kyrkjo Inspectoren Herr Jonas Bergman tilhörig, brukas till åker och innehåller 3190
Fritompt, undantagande någon liten del, som är Stadens, hwarföre gifwes 2 öre S:rmt innehafves af Stads-klockaren Henric Larsson, är bebygd med en liten Länga inn på Gården, beståendes af Leer-väggar och Halmtak, det öfriga brukas till Trägård; Tompten inneh. 1.060
Frigrund, Rådmannen Herr Nicklas Petter Hult tilhörig, är bebygd med en Länga til Gatan, bestående af korswärcke, Lerväggar och Halmtak; brukas til ut- eller Boskaps hus, den andra delen är Trägård, hela Tompten inneh. 1.322
Frigrund, undantagandes någon liten del, den ej kan utwisas, som är Stadens, hwarföre gifwes årligen 4 öre S:rmt jordskuld; innehafwes af Handelsman Lars Lundstedt, är nyligen och väl upbygd til Gatan med korswärke, murstens väggar och Tegeltak: The östre och wästre Längorne äro äfwen med korswirke, Tegeltak samt Leer-wäggar, men den norra är med Halmtak. En liten del af norra ändan brukas til Trägård, hela Tompten inneh. 3.622
Fritompt, innehafwes af Borgaren Carl Andersson, är bebygd med en liten länga af Lerväggar och Halmtak, den öfriga delen brukas til Trägård, Tompten inneh. 1.312
Fritompt, Waktkarlen Mathias Hansson och dess Syster Margareta Hansdotter tillhörig: är bygd til Gatan med ett litet Huus af Leerväggar och Halmtak, tompten inneh. 915
Fritompt til en del och för en del gifwes jordskuld 2 öre S:rmt tilhörer Borgaren Eric Andersson, är bebygd med en liten Länga till Gatan, af Leerväggar och Halmtak, Tompten inneh. 1.191
Fritompt, arbetskarlen Ingemar Tufwasson tilhörig, är bygd med en liten Länga til Gatan af Leer-väggar och Halmtak, Tompten inneh. 733
a Fritompt, wagnmannen Kristen Jonsson tilhörig, är bygd med en liten Länga til Gatan af Lerrväggar och Halmtak, inneh. 1.218
b Fritompt, Handelsman Niclas Camps änckja, brukas til åker och inneh. 10.554
Stadstompt, gifwer i jordskuld 2 öre S:rmt innehafwes af Wagnmannen Anders Rasmusson, är bygd til Gatan med en Länga af Lerväggar och Halmtak, tompten inneh. 572
a Stadstompt, gifver i jordskuld 2 öre S:rmt; innehafwes af arbetskarlen Jöns Andersson, är bygd til Gatan med en länga af Leerväggar och Halmtak, inneh. 765
b Fritomt, Rådmannen Herr Niclas Petter Hult tilhörig, brukas til åker och inneh. 2187
Stadstompt, gifwer i jordskuld 2 öre S.rmt; är bygd med en liten Länga af Leer-väggar och Halmtak, innehafwes af Borgaren Erland Juhlsson, tompten inneh. 571
a Fritompt, tilhörig David Trulssons änckja är bygd med en liten länga af Leer-väggar och Halmtak inneh. 477
b Fritompt, tilhörer Rådmannen Herr Niclas Petter Hult, brukas til åker och inneh. 1.515
Fritompt, dock gifwes för en liten del, som är Staden tilhörig 2 öre S:rmt innehafwes af Krukomakaren Ingeman Olsson, är bebygd med en liten Länga af Leerväggar och Halmtak, inneh. 2.039
Stadstompt, gifwer i jordskuld 2 S:rmt, innehafwes af Fiskaren Petter Jörensson, är bebygd med en liten Länga af Leer-väggar och halmtak, tompten inneh. 597
Stadstompt, gifwer i jordskuld 8 öre S:rmt, innehafwes af Stads-Sotaren Per Nilsson; är bebygd med en liten Länga af Leerväggar och halmtak, inneh. 1.172
Stadstompt, gifwer i jordskuld 8 öre S:rmt åbos af Krukomakaren Johan Trowall, är bebygd med en liten Länga, af Lerväggar och Halmtak, tompten inneh. 1.224
Stadstompt, gifwer i jordskuld 14 öre S.rmt; tilhörer wagnmannen Jöns Jeppsson, til Gatan och Gården äro 3:ne Huuslängor af Leerväggar och Halmtak, den öfriga Delen brukas til Kåhlgård och Åkermark, Tompten inneh. 5.226
Stadstompt, gifwer i jordskuld 6 S:rmt, innehafwes af Stohlmakaren Måns Ortman, är bebygd til Gatan med en Länga af Leerväggar och Halmtak, det öfriga brukas til Kåhlgård och Åkerjord, tompten inneh. 3.618
Stadstompt, gifwer i jordskuld 8 öre S.rmt, tilhörer Swarfwaren Olof Öberg, är bebygd med en liten Länga til Gatan, bestående af lerväggar och Halmtak, den öfriga dehlen Kåhlhage och Åkernark, Tompten inneh. 4.831
Fritompt, tilhörer Wagnmannen Anders Kristiansson, hafwer en liten Länga til Gatan af Leerväggar och Halmtak, Tompten inneh. 990
Fritompt, tilhörer Grofbrödsbakaren Nils Osman, hafwer en liten Länga til Gatan, bestående af Leerväggar och Halmtak, tompten inneh. 830
Fritompt, tilhörer Fiskaren Lars Lundgreen, är bebygd med en liten Länga intil Gatan, bestående af Leer-väggar och halmtak, tompten inneh. 1.023
a Fritompt, tilhörer Färgaren Magnus Ludahl, hafwer en Länga til Gatan, bestående väggarne dels af Mursten och de öfrige af Leer samt Halmtak, tompten inneh. 2.603
b Ungefärligen halfva delen, nembligen den norra är Stadstompt, hwarföre gifwes i jordskuld 24 öre S.rmt, men den södra delen är Frigrund; tilhörer Rådmannen och Mantals-Commissarien Herr Johannes Öhreus, brukas til åker och inneh. 15.531
Fritompt, tilhörer Handskemakaren Mäster Carl Strömberg, är bebygd med en länga bestående af Leer-väggar och halmtak, tompten inneh. 1.658
Fritompt, för någon liten del gifwes 3 öre S:rmt jordskuld, tilhörer Bokbindaren Zackarias Heliander, hafwer en Länga til Gatan, bestående af Leerväggar och Halmtak, tompten inneh. 1.531
En del Fritompt, den öfriga är Stadens för hwilken gifwes i jordskuld 11 öre S.rmt, tilhörer Klensmeden Mäster Anders Smitt, hafwer en länga til Gatan af Lerwäggar och Halmtak, men uppå Smedjan, som står intil Södra Gatan, är Tegeltak. Tompten inneh. 1.168
Andra Qwarteret a Fritompt, tilhörer Borgemästaren Herr Fried. Wettring, är bebygd åt Gatan med ett twenne wåningar högt korswärckshus, murstens wäggar och Tegeltak. På lika sätt nemb:n med kordwircke mursten och Tegeltak äromanhusen uti Gården bygde; men Ladugårdshusen äro med korswircke, Lerwäggar och Halmtak bygde. En del af tompten brukas til Trägård; hela Tompten inneh. 12.796
b Är någon del Frigrund, den öfriga Stadens, som ej kan utwisas, men gifwes derföre 2 C:r S:rmt årligen i jordskuld; tilhörer Borgmästaren Herr Fried. Wettring; brukas til åker och inneh. 52.390
Fritompt, tilhörer Rådmannen Herr Gust. Hammar; är bebygd med fyra längor, twenne til Gatan och de andre på Gården, bestående af korswircke, Leerwäggar och halmtak, den öfriga delen af tompten brukas til Trägård; Tompten inneh. 4.812
Stadsens Grund, anslagen Stadskyrckioherden til Boplatts, men är nu obebygd och inneh. 3.663
En Grund hwarpå nu allenast Ruclera efter ett Huus finnes, som förmenes warit Utlänningarnes Capell. På denna Plattsen är ämnat at byggas Rådstuga och Schola, Tompten innah. 812
Fritompt, undantagande en liten del jemte Präste-Tompten, som är Stadsens, hwarföre gifwes jordskuld 4½ öre S.rmt, tilhörer Rådmannen Herr Lorens Meijn, är bygd til Gatan med Korswärckshus, Murstens wäggar och Tegeltak; men byggningarne in uppå Gården äro med Lerwäggar och Halmtak; Tompten inneh.2.679
Fritompt, undantagande ett litet stycke, som af Gatan östan til med Lof är intagit, hwarföre gifwes 2 öre S:rmt jordskuld; Tilhörer Tull-Inspectoren Herr Jöns Felenius. Åbygnaden består i ett Korswärckshus til Gatan med Murstens wäggar och Tegeltak, samt twenne inn på Gården med Leerväggar och Halmtak. Tompten inneh. 3.281
Twenne stycken Tompter begge Frigrunder, undantagande ett litet Trekantigt stycke bredwid Stads-Haijorne, hwarföre gifwes 6½ öre S:rmt, tilhöra Handelsman Carl Araskog, Grunden intil Torget är bebygd med 3:ne Längor, af hwilka en är af Leerwäggar samt Tegeltak, och de öfriga 2:ne med Leerwäggar och Halmtak, den andra Grunden brukas til Hage eller Trägård, begge Grundarne innehålla tillsammans 12.714
Fritompt, tilhörer Handelsman Joh. Henr. Grynenberg, bygnaden består i 3:ne Längor, en länga til Gatan, hwaraf den delen, som är närmast Torget, består af Murstens wäggar och Tegeltak, samt twenne Längor inn på Gården af Leerwäggar och Halmtak. Den öfriga delen brukas til Hage: hela tompten inneh. 6.781
Fritompt, Handelsman Herr Magnus Wollin tilhörig, hafwandes bem:te Handelsman under samma Nummer än ett stycke, som i gambla tider varit Stadshage, och är på Chartan betecknadt med Lit:a a, hwarföre gifwes jordskuld 4 öre S:rmt, samt ett stycke betecknadt med Lit:a b, som äfwen är af Stadshage och af Herr Rådman Hammar (den der innehafwer öfriga delen af denne Stadshagen under Löningsjord) lämnad för hwilket stycke till mernembde Rådman Hammar gifwes 4 öre S:rmt årligen. Gården är ny upbygd med korswirckshus samt mästadelen murstens väggar och öfwer alt Tegeltak, både den frija och Stadsgrunden inneh. tilsammans 9.434
Fritompt, Handelsman Lars Hammarlund i Malmö tilhörig, bygnaden består uti en liten korswärcks Länga med Leerwäggar och Halmtak; Tompten inneh. 998
Fritompt, undantagand någon liten del som ingen utwisa kan hwarför årligen til Staden gifwes 4 öre S.rmt tilhörer Rådmannen och Mantals-Commissarien Herr Johan Öhreus. Byggnaden består uti 4 Längor, trenne med Tegel- och den 4:de med Halmtak, allasammans med korswirke och Leerwäggar, undantagande Längan till Torget, som är med mursten. Tompten inneh. 5.031
a Fritompt, undantagande någon liten del på Sydöstra ändan, som är Stadsgrund, hwarföre gifwes 10 öre S:rmt jordskuld, tillhörer Stadskyrkoherden Herr Per Cronander. Byggnaden består i twenne små Längor en til Gatan, och den andra på Gården af korswircke, Leerväggar och Halmtak, tompten inneh. 2.160
b Fritompt, tilhörer Assessoren Herr Nicolaus Brinck i Sylfwitsborg; tompten är obebygd och inneh. 693
Fritompt, utom så stort stycke wid Södra ändan, som ett sträte eller Gatas bred där i fornaa tider framgådt, hwarföre gifwes årlig jordskuld 15 öre S.rmt, tilhörer Handelsmannnen Terning Owenius. Gården är ny och välbygd, bestående i twenne stora Längor, en til Gatan och den andra på Gården, båda af korswircke och Tegeltak, samt wästra Delen med Murstens wäggar. Tompten inneh. 5.769
Fritompt, tilhörer Bagaren Mäster Lorentz Mirendorph, är bebygd med twänne Längor, en liten til Gatan med Tegeltak och Leerwäggar den andra på Gården som är något större och brukas tiluthuus, är med Leerwäggar och Halmtak; Tomptens inneh. 2.844
Fritompt, tilhörer Borgaren och Gästgifwaren Lorentz Malmström, är bebygd med en Länga, som sträcker sig til både Gatorne, af korswircke och Tegeltak, samt dels mursten, dels Leerwäggar. Tompten inneh. 1.832
Är til en del Fritompt, den öfriga nembl:n nordwästra delen är Stadsgrund, hwarföre gifwes jordskuld 10 öre S:rmt, tilhörer Handelsman Herr Magnus Wollin, och har legat öde sedan Wådelden år 1741. Tompten inneh. 6.792
Fritompt, tilhörer Skiepparen Petter Almerot, är bebygd med en Länga åt Siön af korswircke, Tegeltak, samt dels Mursten och dels Leerwäggar. Tompten inneh. 2.488
Fritompt, tilhörer Rectoren Herr Ludwig Harlin, är bebygd med twenne Längor, den ena emot Siön, den andra på Gården, både af korswircke, Lerwäggar och någon mursten, samt Tegeltak, undantagande en del på Länganemot Siön, som är med Halmtak; tompten inneh. 2.433
Fritompt, tilhörer Grofsmeden Mäster Pål Herman, är bebygd med en Länga emot Siön med Leer-wäggar och Tegeltak; Tompten inneh. 1.133
Fritompt, tilhörer Kopparslagaren Mäster Otto Dittloph Preusendorph, är bebygd med en länga emot Siön af korswirke, dels mursten och dels Leerwäggar, samt Halmtak; Tompten inneh. 683
Fritompt, undantagande en liten del, som är intagit Öster intil Gatan, hwarföre gifwes i Jordskuld 6 öre S:rmt, tilhörer Bödkaren Mäster Torbjörn Siöwall, bebygd med en länga emot Siön, med korswärcke och Tegeltak. Tompten inneh. 1.973
Fritompt, undantagande en liten del, som är intagit öster intil Gatan, hwarföre gifwes 1½ öre S:rmt jordskuld, tilhörer Krämmaren Jeremias Westerling; är bebygd med en Länga Nordan intil Gatan af korswirke, Leerwäggar och Tegeltak; Tompten inneh. 1.143
Fritompt, tilhörer Borgaren Nils Paradis änckja; är bebygd med en Länga til Gatan af korswirke, Leerwäggar och Halmtak, den öfriga delen brukas til Hage. Hela Tompten inneh. 2.092
Fritompt, tilhörer Rectoren Herr Ludwig Harlin, är obebygd och brukas til Hage, inneh. 1.859
Fritompt, tilhörer Skepparen Reinholt Rasmusson; är bebygd med en Länga, af korswircke, Leerwäggar och Tegeltak; Tompten inneh. 1.148
Fritompt, tilhörer Gullsmeden Mäster Swen Ljungholm; är bebygd med en Länga bestående af korswircke, murstens wäggar och tegeltak; Tompten inneh. 1.777
Fritompt, tilhörer murmästaren Eric Hansson är bebygd med en länga til Gatan af korswircke, Murstens wäggar och Tegeltak. Södra delen af Tompten brukas till åker, innehållandes hela Tompten tillika med Dammen 8.189
Fritompt, Handelsmannen Olof Öhreus tilhörig; är bebygd med en Stor och twå wåningar hög Länga til Torget af korswircke, Murstens wäggar och Tegeltak, samt en Länga med Leerwäggar och Tegeltak. Den öfriga delen af tompten brukas til Trägård, Tompten inneh. 8.668
Tredje Qwarteret Fritompt, tilhörer Handelsmannen Niclas Brandburg, är bebygd med twenne långa Längor den ena til Gatan och den andra på Gården, af hwilka Södra delen är täckt med Tegeltak, menNorra delen med Halm, korswircke och dels murstens wäggar, Tompten inneh. 2.241
Twenne stycken Fritompter, tilhörige änckjan Elisabeth Brunström. Den södra tompten är bebygd med 2:ne Längor af korswircke, dels murstens wäggar och Halmtak öfwerallt, den Norra tompten brukas til Hage, Begge Tompterne inneh. 1.886
Frigrund, tilhörer Frälse-Inspectoren och Handelsmannen Carl Gustaf Rebowski, är bebygd med twenne Längor af korswircke, Leerwäggar och Halmtak, den öfriga delen brukas til Trägård. Tompten inneh. 4.769
Fritompt, tilhörer Borgaren Pål Berg, är bebygd med en länga ef Leerwäggar och Halmtak, Tompten inneh. 219
Stadstompt, gifwer i jordskuld 16 öre S.rmt, tilhörer Skomakaren Nils Skåning, är bebygd med en länga af korswircke, Leerwäggar och Tegeltak. En del af öfrige Tompten ligger öde och en del brukas til Kåhlgård. Hela tompten inneh. 2.789
Stadstompt, gifwer i jordskuld 4 öre S:rmt tilhörer Tegelbruksmästaren Henric Hammerich; är bebygd med en Länga af korswircke, Leerwäggar och Tegeltak, Tompten inneh. 791
Fritompt och någon del Stadens för hwilken senare gifwes 4½ öre S:rmt jordskuld, är obebygd och brukas utom Bränneplatsen til Hage, tilhörer Handelsman Nicklas Brandburgh, tompten inneh. 1.872
Fritompt tilhörer Skomakaren Mäster Johannes Hagbergh, är bebygd med en Länga, bestående af korswircke, Leerwäggar och Tegeltak. Tompten inneh. 1.230
Fritompt, tilhörer Skomakaren Mäster Anders Berlin; är bebygd med en Länga, af korswircke, Lerwäggar och Halmtak, Tompten inneh. 1.517
Östra delen af denna Tompten är frigrund; men den wästra stadsens, för hwilken senare gifwes12 öre S:rmt jordskuld, tilhörer Handelsman Dawid Siöbom, är bebygd med 2:ne Längor den ena til Gatan af korswircke, murstens wäggar och Tegeltak, den andra på Gården med Leerwäggar och Halmtak, som brukas til uthuus. Den fria Grunden brukas til Trägård; hela tompten inneh. 3.554
Frigrund, tilhörer Skiepparen Anders Håkansson Lercka; är bebygd med en Länga af korswircke, Leerwäggar och Halmtak; Tompten inneh. 1.722
Wästra delen är Frigrund och den östra Stadsens, som brukas til Trägård, hwarföre gifwes i jordskuld 20 öre S:rmt; tilhörer änckan Stina Tydell; är bebygd med twenne Längor både Tegelhängda (?), Murstens wäggar til Gatan, de öfrige af Leer; tompten inneh. 3.712
Fritompt, tilhörer Pär Kulles änckja och dess Barn, samt Stads-Båtsmannen Nils Kulle, som äger en Binningsrum på Norra sidan; är bebygd med ett huus yil Gatan af korswircke, Leerwäggar och Halmtak; tompten inneh. 971
Fritompt, tilhörer Bödkaren Mäster Fried. Hansson, är bebygd med en liten Länga af Leerwäggar och Halmtak, den öfriga delen brukas til Hage, Hela Tompten inneh. 3.377
Fritompt, tilhörer Handelsman Nicklas Kamps änckja; är bebygd med en liten Länga til Gatan, bestående af Leerwäggar och Halmtak. Det öfriga brukas til Hage eller Trägård, hela Tompten inneh. 3.603
Fritompt, tilhörer Skräddaren Åke Diedricksson Anckar, är bebygd med en liten Länga emot Siön, af Leerwäggar och Halmtak. Det öfriga brukas til Trägård, tompten inneh. 1.695
Wid Norra Sidan är någon liten del Frigrund, det öfriga Stadsens, hwarföre gifwes 6 öre S:rmt i jordskuld, tilhörer änckjan Anna Chatarina Rafenia, är bebygd til Gatan med en Länga af Leerwäggar och Halmtak. Det öfriga brukas til Trägård. Hela Tompten inneh. 1,846
Stadstompt, gifwer i jordskuld 2 öre S:rmt tilhörer Borgaren och Fiskaren Mats Persson; är bebygd med en Länga af Leerwäggar och Halmtak; tompten inneh. 820
Stadstompt, gifwer i jordskuld 2 öre S:rmt tilhörer Stads Mätaren Truls Nilsson, är bebygd med ett litet Hus af Leerwäggar och Halmtak; tompten inneh. 663
Stadstompt, gifwer i jordskuld 12 öre S:rmt tilhörer afskiedade Fältskärare Gesellen Henric Rudolph Nederfeldt; är bebygd med ett litet Hus i hörner emot Siön, bestående af Leerwäggar och Halmtak. Det öfriga brukas til Trägård. Tompten inneh. 2.985
Stadstompt, gifwer i jordskuld 6 öre S:rmt, tilhörer Frälse-Inspectoren och Handelsmannen Carl Gustaf Rhebowski. Tompten inneh. 2.340
Fritompt, tilhörer Slaktaren Hans Kristensson, är bebyggd med 2:ne små Längor af Leerwäggar och Halmtak. Det öfriga Brukas til Kåhlgård. Hela tompten inneh. 2.388
Stadsgrund, gifwer i jordskuld 2 öre S:rmt, tilhörer Borgaren och Timmermannen Andreas Sandström; huset består dels af Murstens- och dels af Lerwäggar samt Tegel- och Halmtak. Huustompten inneh. 150
Stadsgrund, gifwer i jordskuld 2 öre S:rmt hwarpå Handelsmannen Olof Öhreus bygt en Tågbod, bestående af leerwäggar och Halmtak, Grunden inneh. 86
Fritompt, Handelsmannen Magnus Wollin tilhörig, är ny och väl bebygd, bestående Bygnaden af 3:ne stora Längor, den wästra Grundmurad, de andra begge med korswircke, af hwilka den Norra med Lerwäggar, alla 3:ne med Tegeltak, wästra delen af Tompten brukas til Trägård; Tompten inneh. 4.457
Fritompt, tilhörer Slacktaren och Borgaren Gunnar Beckman, är bebygd med twenne Längor af Leerwäggar och Tegeltak, Tompten inneh. 615
Fritompt, tilhörer Skomakaren Mäster Willas Staffansson, är bebygd med en Länga til Storgatan af Leerwäggar och Tegeltak, Tompten innah. 1.216
Fritompt, undantagande någon liten del, som af Gatan wid norra sidan är intagen, hwarföre gifwes 4 öre S:rmt jordskuld, tilhörer Handelsmannen Nicklas Branburg. Bräntompt är obebygd och inneh. 1.517
Frigrund, tilhörer Handelsmannen Magnus Wollin, är bebygd allenast med ett huus, som är gammalt, och består af Leerwäggar samt Halmtak. Den öfriga delen brukas til åker. Hela tompten ned Dammen inberäknad inneh. 1.873
Fierde Qwarteret a Fritompt, tilhörer Snickaren Mäster Hans Nilsson, är bygd med ett huus inn uppå Gården af Lerwäggar och Halmtak. Den öfriga delen är dels Trägård och dels ligger öde, Hela tompten inneh. 2.147
b Äfwen Fritompt, tilhörer Rådmannen och Mantals-Commissarien Herr Johan Öhreus, tompten är obebygd och inneh. 54
Fritompt, undantagande ett litet Trekantigt stycke wid Nordwästra hörnet som är Stadsgrund, hwarföre erlägges 4 öre S:rmt jordskuld, tilhörer Skomakaren Mäster Jeppa Ekberg, är bebygd med en Länga af Leerwäggar och Tegeltak. Tompten inneh. 1.654.
Fritompt, tilhörer Coopwardie-fararen Mårten Nilsson, är bebygd med en Länga, dels af Murstens wäggar och dels af Leer, samt Tegeltak; tompten inneh. 1.832
Fritompt, tilhörer Copwardie fararen Anders Hansson, är bebygd med en Länga af korswärcke Leerwäggar och Halmtak, tompten inneh. 2.734
Fritompt, tilhörer Copwardie fararen Matts Hansson, är bebygd med en Länga inn på Gården af Leerwäggar och Tegeltak, Tompten inneh. 752
Stadstompt, gifwer i jordskuld 12 öre S:rmt tilhörer Borgaren och Fiskaren Oluf Nilsson, är bebygd med en Länga af Lerwäggar och Halmtak. Tompten inneh. 1.258
Stadstompt, gifwer i jordskuld 5 öre S:rmt tilhörer Coopwardie-fararen Hans Bondeson, är bebygd med en länga af Leerwäggar och Halmtak. Tompten inneh. 697.
Stadstompt, gifwer i jordskuld 7 öre S:rmt tillhörer Borgaren och Snickaren Erland Nilsson, är bebygd med en länga af Leerwäggar och Halmtak, Tompten inneh. 875
Stadstompt, gifwer i jordskuld 10 öre S:rmt tilhörer Skepparen Jöran Råbo, är bebygd med en länga af Leerwäggar och Halmtak, tompten inneh. 875
Stadstompt, gifwer i jordskuld 6 öre S.rmt är bebygd med en länga af Leerwäggar och Halmtak, tilhörer Coopwardie fararen Lars Paradis, tompten inneh. 540
Stadstompt, gifwer i jordskuld 10 öre S:rmt tilhörer Borgaren och Fiskaren Håkan Lercka, är bebygd med en länga af Leerwäggar och Halmtak; tompten inneh. 998
Stadstompt, gifwer i jordskuld 10 öre S:rmt tilhörer Borgaren och Skräddaren Mäster Christian Lundquist, är bebygd med en Länga af Leerwäggar och Halmtak, tompten inneh. 800
Stadstompt, gifwer i jordskuld 10 öre S:rmt tilhörer Coopwardie-fararen Hans Christiansson, är bebygd med en Länga af Leerwäggar och Halmtak, Tompten inneh. 1.139
Frigrund, undantagande det stycke som Huset står på, hwilket är Stadsens och gifwes therföre 6 öre S:rmt jordskuld, tilhörer Skiepparen Christopher Olsson, är bebygd med en Länga af Leerwäggar och Halmtak, Tompten inneh. 984
Frigrund, undantagande ett litet stycke utmed Norra sidan, som är Staden tilhörigt, och gifwes therföre 4 öre S:rmt jordskuld, tilhörer Borgaren och Linnewäfwaren Mäster Anders Almeroth; är bebygd med 3:ne små Längor, af hwilka den ena, som skär inn uti Gården är med Tegeltak, de andra båda Halmtak samt Leerwäggar. Den öfriga delen af Tompten brukas til åker och innehålla tillsammans 6.876
Fritompt, tilhörer Coopwardie fararen Swen Nilssons änckja; är bebygd med en Länga af Leerwäggar och Halmtak; Tompten inneh. 480
Fritompt, tilhörer Skepparen Lars Kulle; är bebygd med en Länga af Leerwäggar och Halmtak; tompten inneh. 489
Fritompt, tilhörer Rådmannen Herr Lorents Meijn, är bebygd med en Länga til Gatan af Leerwäggar och Halmtak, Tompten inneh. 1,476
Fritompt, tilhörer Coopwardie fararen Nils Westerwijk; är bebygd med en Länga af Leerwäggar och Halmtak, tompten inneh. 970
Fritompt, tilhörer Borgaren och Fiskaren Jöns Erlandsson, är bebygd med en Länga af Lerwäggar och Halmtak; Tompten inneh. 750
Fritompt, tilhörer Borgaren och Coopwardiefararen Nils Westerwijk, är bebygd med en länga af Leerwäggar och Halmtak, tompten inneh. 460
Friegrund, tilhörer Borgaren och Fiskaren Nils Fischer är bebygd med en liten länga af Leerwäggar och Halmtak. Den öfriga delen af tompten brukas til Hage; Hela tompten inneh. 2.857
Friegrund, undantagande siette delen af Tompten uppå östra sidan, som är Staden tilhörigt och hwaraf betalas 3 öre S:rmt jordskuld, tilhörer Stads Fältskäraren Arwid Christ. Strömberg, är bebygd med ett korswärckshus af Lerwäggar och Halmtak, platsen inneh. 248
Fritompt, undantagande en liten Kåhlhage på wästra ändan, som är Stadsgrund, för hwilken betalas 3 öre Sillfwermynt jordskuld; tilhörer gambla pigan Maria Westerwijk. Den öfriga Grunden är bebygd med ett huus af Leerwäggar och Halmtak, hela tompten inneh. 330
Fritompt, tilhörer Borgaren och Wagnmannen Swen Månsson, är bebygd i Norra hörnet med twenne Längor, den ena på Gården med Halm och den andra wid Gatan med Tegeltak, båda bestå af Leerwäggar. Den öfriga delen brukas til åker. Hela tompten inneh. 12.031
Fritompt tilhörer Borgaren och Skomakaren Mäster Nicolaus Raab, är obebygd och inneh. 697
Fritompt, tilhörer Borgaren och Skepparen Juhl Persson, är bebygd med en Länga af korswircke, Leerwäggar och Brädetak. Tompten inneh. 656
Fritompt, tilhörer Borgaren och Fiskaren Henric Persson, är bebygd med en länga af Lerwäggar och Halmtak, Tompten inneh. 957
Fritompt undantagande ett stycke vid wästra sidan, som är Stads-Grund, hwarföre gifwes 6 öre S:rmt jordskuld, tilhörer Borgaren och arbetskarlen Jöns Mårtensson, är bebygd med en Länga, den öfriga delen brukas till åker. Tompten inneh. 5.236
Stadstompt, gifwes i jordskuld 8 öre S:rmt tilhörer Borgaren och Wagnmannen Per Kristensson; är bebygd med twenne Längor af Leerwäggar och Halmtak, tompten inneh. 1.176
Stadstompt, gifwer i jordskuld 4 öre S:rmt, tilhörer Borgaren och Fiskaren Hemming Rasmussons änckja, är bebygd med ett huus af Leerwäggar och Halmtak; Tompten inneh. 1.189
Stadstompt, gifwer i jordskuld 4 öre S:rmt tilhörer Borgaren och Wagnmannen Rasmus Hemmingssons änckja; är bebygd med twenne Längor af Leerwäggar och Halmtak; Tompten inneh. 1.777

Lit:a A: Betecknar Gåfwe-Häijan, Stadsgrund, innehafwes af Herr Rådman Hammar, på dess Löhn; brukas til åker och inneh. 9.078

Lit:a B: Tilkännagifwer Kock-Häijan, Stadsgrund, innehafwes af Rådmannen och Mantals-Commissarien Herr Joh. Öhreus på dess Löhn, brukas til åker och inneh. 40.140

Lit:a C: Stadshage, Stadsgrund, innehafwes af Herr Rådman Hammar på dess Löhn, brukas til åker och inneh. 6.466

Lit:a D: Aspe-Häijan, Stadsgrund, innehafwes af Herr Rådman Hammar på dess Löhn, brukas til åker och inneh. 24.719

Lit:a E: Tullstugan, bygd med korswircke dels med Lerwäggar och dels med mursten samt taket af Bräder.

Lit:a F: Ett Huus med Leerwäggar och Tegeltak som Besökaren Jacob Hallgren med tilstånd upsatt.

Lit:a G: Ett Trähus med Brädetak, Rådman Herr Lorents Mein tilhörigt.

Lit:a H: Betecknar ett Åhlfält utan för Skantzen, hwilket innehafwes af Borgmästaren Herr Frid. Wettring på dess Löhn.

Gab. Norström

Ur: Österlen av Börje Hanssen

Spannmålshandeln i Simrishamn dominerades vid slutet av 1700-talet av familjerna Areschoug och Ovenius. Den förra härstammade från en prästman i staden på 1600-talet och den senare hade varit bosatt i Simrishamn sedan förra delen av 1700-talet. Genom talrika ingiften hade de båda familjerna kommit att bilda en enda släkt. Änkan Christina Areschoug (född 1749) bedrev i egen person stor handelsrörelse på 1790-talet. Hon var född Ovenius. Hennes son Johan (1770-1825) äktade en Dorothea Ovenius (född 1782). Gamla handlanden Magnus Carlsson Areschoug (1730-1806), som för övrigt innehade gården närmast nordost om tullbommen, var gift med Maria Christina Ovenia (död 1794). Deras dotter Anna Margareta (född 1760) gifte sig med storhandlaren Hendric Terning Ovenius (1757-1817). Det sistnämnda parets son Terning Magnus Ovenius (1787-1827) äktade Engela Petronella, född Areschoug (1804-1857). Hon var dotter till spannmålshandlaren Carl Areschoug (1771-1808) i hans äktenskap med Lovisa Ovenius (1778-1850). En förmodad bror till Hendric Terning Ovenius hade även gift sig med en Areschoug. Hon hette som änka Engela Ovenius (1758-1801) och var mor till Lovisa, gift med ovannämnde Carl Areschoug. Magnus Carlsson Areschougs och Maria Christina Ovenias son Hendric Areschoug (1758-1818) hade en dotter, Anna Maria, som gifte sig med handlanden Henrich Ovenius. Handelsmannnen Petter Erhard Areschoug slutligen, som dog 1795, var gift med Christina Catharina Ovenius. Deras son var ovannämnde Carl Areschoug. Samtliga representanter för denna släkt voro födda i Simrishamn. Det var tydligen dem länsmannen i Gladsax Carl G. Leth syftade på, när han i sin inlaga till landshövdingen av 1789 påtalade, att all spannmålshandel i den närbelägna staden var förenad i fyra eller fem bemedlade släktingars händer. De fem största och mest välbelägna gårdarna i Simrishamn tillhörde mycket riktigt familjerna Areschoug och Ovenius.

Tillbaka till Österlenforskning