Borgmästare i Simrishamn
Simrishamn hade fram till omkring 1640 dubbla (två) borgmästare. Karl XI befallde senare att endast Malmö och Landskrona skulle få ha två borgmästare. En kunglig förordning från den 5 december 1693 stadgade att borgerskapet fick behålla sin rätt att välja borgmästare endast i det fall, att kungen inte fann det för gott att "immediate förordna någon för capacitet och skicklighet bekant" person till borgmästare; angående rådmännen stadgades att de skulle väljas av borgerskapet och installeras av guvernören eller landshövdingen. Nicolaus Brinck var den förste (år 1716) som tillträdde sitt borgmästareämbete med kungligt brev. Enligt en handling från år 1408 nämns två borgmästare som på plattyska kallas Tule Trugel och Ume Magness. Man medgav å borgerskapets vägnar de tyskar, som drev handel på Simrishamn, att bebygga en av dem inköpt tomt. Därefter är följande borgmästare kända:
Dansk tid:
Oluff Ibsen, byfogde c:a 1586, borgmästare -1599(+) Enligt gravskrift
(nära altaret) i Simrishamns kyrka: "Här ligger begrafwen
den erlige och wälagt mand Oloff Ibsson Borgemester udi
Simershamn, som dödde Paaske dag A:o 1599, Gud gifwe hannem en
glädelig opstandelse och det ewige lif. Anne Oluff Ibssons F.F.
hafwer bekosted denne sten Anno 1599 den 17 Julii."
Jep Pedersen, borgmästare
c:a 1604
Barn: Per, borgare; Blandscheflor gift med Oluf
Kock
Peter Beintsen, byfogde och tullare
1612-1614, borgmästare c:a 1614-1619,
rådman 1619. Hade gård i Gislöv och hus i Simrishamn.
Gift med Karine
Barn: Nils, bonde på Gislöv nr 25
Niels Nielsen, ridefogde till Gladsax, borgmästare c:a 1619-1632(+)
Barn: en svärson hette Hans Mortensen
Anders Madtsen, ridefogde till Gladsax, borgmästare 1620-1636, ridefogde i Albo härad 1627-1635; Donerat predikstolen till Simrishamns kyrka.
Gift med Kierstine Ollufsdotter (troligen dotter
till borgm. Oluff Ibsen)
Barn: Anne, gift med borgm Eskil Olson.
Pehr Brunberg, borgmästare?
Hindrick Eriksen, tullare, byfogde 1631-1632,
borgmästare 1636-1646
Gift med Elsebe Albritsdotter i hennes 2:a? gifte; dotter till
Albreckt Andersen i Ronneby.
Barn: Hans; Lisbeth g.m rådman Lauris Ibsen
Hans Pedersen, borgmästare c:a
1638-1650/55. Svåger till Hendrick Mein. Enligt
gravskrift (vid norra sidan) i Simrishamns kyrka: "Jag Hans
Pederson Borgmaester hwilar haer hos Catarina Meins min hustru
kiaer; paesten med 3 wåre börn dödde wi år 1650, wården wi
ey begaer mer at boo, aen nyde wårt grafstand i fred oc roo,
denne dag wi staedse efterlaengte, at Gud sielf sine barn wilde
haen hemte 1675. F.C.S. M.H.D."; han undertecknar kyrkoräkenskaper fram
till 1655.
Gift med Catarina Mein död i pesten 1650. Barn:
Tre barn dog i pesten 1650; Mette, bodde med maken Fredrik Christensson, i
faderns gård vid torget, hon levde ännu 1699.
Laurits Ibsen, borgmästare
c:a 1653-1656.
Gift. Bouppteckning efter hans hustru 1653.
Eskel Olson [se nedan]
Svensk tid:
Eskel Olson (Oglla/Uggla fr. o 1652), född o 1596 i Sverige , kämnär, borgmästare 1656-1675, död 1675 29/5 (79 år), skälles tidigt för
"svenskning"; köpte 1652 9/11 en 1/4-part av Grödstorp nr 3 av Anders
Rasmusson; efter 1658 anses han som förrädare (avslöjat kupplanerna
för svenska guvernören på Bornholm) av
danske kungen som satte ett pris (2000 riksdaler) på hans huvud. Enligt
gravskrift (nära altaret) i Simrishamns kyrka: "Här ligger begrafwen Erlige och wähl förståndig man, Eskel Olson, fordom
Borgmäster haer udi Cimmershamn, som dödde den 29 Maij A. 1675
udi hans alders 79 åhr, samt hans kiaere hustru, Aerlige och
Gudfruchtige qwinde, Anne Anders dotter, som dödde den 6 Augusti
A. 1655 udi hindes alders 39 åhr, Gud gifwe dennem en glaedelig
upstandelse."
Gift med Anne Andersdotter, död 1655 26/8 (39
år), dotter till borgm. Anders Madtsen.
Hindrick Johansson ("W..."), hade en syster (uppe i
"Sverige") som var gift med en vid namn
"Bolm";
häradsskrivare
i Färs och Frosta härader 1671; befallningsman i Färs och Frosta härader
1672-1673-; befallningsman i Torna och Vemmenhögs härader 1675-; befallningsman i Albo,
Ingelstads och Järrestads härader -1679-1682; "stadens invånare
samlade sig till militära övningar under ledning av stadens borgmästare Hindrick Johansson"
krigsåren (1676-79, då även känd som
"snapphanetuktare"); fick donerat Bjärsjömölla som skatte efter
kungl. Maj:ts brev av den 18/12 1680; troligen tullnär 1681-1683; borgmästare 1675-1690;
upprättade testamente 1686 24/5; död 1690 4/2 i befattningen (rådst.r 1708 5/10).
Gift 1678 14/11 i Kristianstad med Elisabeth Fullerton, född o.
1652 i Hedemora, Dalarna, dotter? till Jöran Fullerton och Margareta Dalecarlia, död 1721 i Simris; halvsyster till mätaren i
Simrishamn Peter Hedman; hon rustar för
"Biärsiömölla", Simris, efter makens död 1690.
Omgift o. 1692 med rådmannen i Simrishamn Magnus Krabbe. År 1692 skänkte
Magnus Krabbe (död 1715) och Elisabeth Fullerton en vinkanna av silver (märkt med årtalet
1619) "til Cimbrishamn kirkia för Sal. Borgemester Hinrich Johans
lägerstad", "emoth begrafningzstället framme utj choret, som sahl.
Borgmester Hindrich Johansson nu står utj".
Christiern Osengius, född 1660; föräldrar kyrkoherden i
Fryele (Jönk. län) och sedan Annerstad (Kron. län) - Georg Osengius och Estrid
Persdotter Psilander (faster till nedanstående Nicolaus Psilander), student (Smålands nation) vid Lunds universitet 1682,
regementsauditör vid Södra skånska kavalleriregementet
1684-1690. Vid rådstuga i Simrishamn 31/3
1690 inställde han sig, troligen helt obekant för
borgerskapet, och företedde generalguvernören Aschebergs
fullmakt på borgmästaretjänsten
daterad Malmö 1690 19/3. Avsked (=tillstånd att lämna
tjänsten) i maj 1690 från auditörtjänsten; borgmästare 1690-1695; död 1695 29/1 i befattningen (rådst.r).
Gift med Christina Aurel. Barn: Sebastianus, elev
i S. 1697; Cornelius, elev i S. 1697.
Nicolaus Psilander, föräldrar
häradshövdingen på Åland - Nils Psilander (död 1682) och Elsa Hansdotter Törnros; befallningsman
i Gärds och Villands härader
1683-1691, kunde 1688 inte åstadkomma nya borgensmän för uppbörden, men fick
efter gott lovord från generalguvernör Ascheberg, kungens tillstånd (1688 19/12)
att fortsatt vara kronobefallningsman "emot revers"; transport till Ingelstads och Järrestads härader1691-1695, ansökte hos
guvernören om den lediga borgmästartjänsten 1695 1/2, borgmästare 1695 18/2-1705,
mantalskommissarie i Oxie, Skyts, Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads härader
samt städerna Malmö och Ystad 1695 11/10, "Hr Borgmestaren wählwijse Nicol.
Psilander nu i denne sommar [1697] har intagit och bebygdt en Plattz [110x100
alnar] belägen uthj Nordwäst till kiörkan emillan Söhren Johansson och staqvet
wallen"; riksdagsman; fullmakt 1700 1/1 såsom
postmästare, då postkontoret i Simrishamn börjar sin verksamhet; krigskamrerare (i fält) 1700 8/8-1709
/9; död i rysk fångenskap i september 1709;
tvist 1718
om egendom som Psilander hade "nedsatt" hos köpmannen
Hieronymos Bernegau i Hamburg.
Gift med Katarina Kling, död 1703 i Simrishamn, begravd i Vä, dotter av Lars Kling och Catharina Arvidsdotter Weinheim
i hennes 1:a gifte). Barn: Nils, född 1685, elev i S.
1697, major, död 1734 å Hammar, g.m Katarina Margareta Lönn; Olaus, elev i S.
1697; Elsa Katarina, född 1687, död å Hammar 1740 15/2, g. 1713 2/8 m
landssekreteraren Anders Schenling - adlad Nordenadler
Elias Knutsson Löfberg, bror till mantalskommissarien Magnus Knutsson Löfberg (rådst.r 1715
13/7). son?? till klockaren i Vä: Knut Nilsson??; uppbördsman i Gärds härad -1689-; länsman i Gärds härad "tient i
krijget"-1690-1691; länsman i Ingelstads härad 1691 24/5; häradsskrivare i
Ingelstads, Järrestads, Herrestads och Ljunits härader enligt guvernörens
fullmakt 1694 12/12-1695;
befallningsman i Ingelstads, Järrestads, Herrestads och Ljunits härader enligt
kammarkollegiets fullmakt 1695 11/10-1711; kunde 1700 inte åstadkomma nya
borgensmän för uppbörden, men fick efter gott lovord från guvernör Rehnschöld
och guvernementskammaren, kungens tillstånd (1700 10/1) att fortsatt vara
kronobefallningsman "emot revers"; borgmästare 1705-1716
9/10,
guvernör Rehnschöld förordnade honom 1705 att jämte
kronobefallningsmans tjänsten även vara borgmästare i
Simrishamn, avlade sin ed skriftligen 1705 27/6; i rådstugurätten omtalas 1708 10/9 att "dhe
upreste Borgmestarens nya huus widh Torget"; år 1712 22/1
skriver prästen Bolmstadius i Tryde "...och nu begynner
Borgmästaren i Cimbrishamn, Löfbergh, läggia några hemman [i
Sälshög] samman, dem han kiöpt, till att giöra en herregård
...". Den 22 oktober 1716 meddelade borgmästare Löfberg,
att han på grund av sjukdom och svaghet anhållit (beviljat 9/10) om nådigt
avsked från borgmästarebefattningen. Samma dag upplästes
kungl. fullmakt på sysslan för tullnären Nicolaus Brinck; död
o. 7-28/11 1716 i Simrishamn.
Gift 1. med Annika Larsdotter Modea (syster till rådman Jonas
Moderus), dotter till kyrkoherden i Moheda Laurentius Jonae Moderus och Ingrid
Arvidsdotter Weinheim, begravd i Tryde 1707 8/2. Barn:
Knut, född o död 1690 i Huaröd; Helena Catharina, född 1691 i Huaröd o död
1731 i Hörröd; Lars, född 1692 o död 1752 13/9 i Tryde; Märtha, född 1695 i
Ullstorp; Carl Erik, född 1702 i Tryde; två döttrar (tvillingar) födda o
döda 1703; Carl Jacob, född o död 1705; Carl Jacob, född o död 1706
Gift 2. 1707 23/7 i Tryde med jungfru Dorothea Cathrine
Erhardsdotter (inbördes testamente 1714 21/2), dotter till rådmannen i Ystad
Erhard Michelsson, död 1751 7/3, 81 år gammal. Hon var gift 1 (år 1690 9/9 i
Ystad, S:t Petri) med arrendatorn
(av Tunbyholm) Terning Hansson Ovenius och gift 3 (år 1719) med ryttmästaren Johan Pauli -död i Simrishamn 1730, 50 år.
Barn: I protokollet från vintertinget 1712 5/2 vid Ingelstads häradsrätt
anges Hindrich Terningsson Ovenius vara borgmästaren Löfbergs
styvson.
Nicolaus Brinck, döpt i Kristianstad 1688 30/12, föräldrar
tullinspektoren Edvard Brinck och Marna Rasmusdotter, student i Lund 1704 21/1,
tullnär vid lilla tullen i Simrishamn o. 1710 6/7-1724, borgmästare 1716
9/10-1747, postmästare 1718 7/5-1744 25/6, riksdagsman 1719, assessors
titel, satt första gången som ordförande i rådstugorätten 25/10 1716 och sista
gången 15/7 1747. Var den första borgmästare i Simrishamn, som fick kunglig
fullmakt. Bodde 1756 på Delperöd och slutbetalade samma år till sin svärson
handl. i Ystad Jöran Filenius resterande köpeskillingen för Sölvesborgs slott,
vilket han tycks ha ägt redan 1753, död 1760 23/1 i Ystad (S:ta Maria). Skänkte
en altartavla till Simrishamns kyrka år 1722.
Gift 1. med Petronella Paulin, född 1691, död
1753, dotter till kyrkoherden i Glimåkra Paul Enertsson och Appollonia
Hansdotter. Barn: Maja Ernesta, född o. 1717, död i Ystad 1780 4/5, bouppt.
19/5, g. 1731 10/9 m. handl. i Ystad Andreas Polcha, f. 1708, död 1751 i Ystad,
skilsmässa, g. 2 i Ystad 1745 22/2 m. handl. Jöran Filenius, f. 1700, död 1767
9/3 i Ystad; Edvard, f. o. 1720, död 1739; Helena Catharina, död i Simrishamn
1724 5/11- "3 år gammal"; Petrus, kyrkoherde i Gylla, f. 1724 19/8 i Simrishamn,
död 1800 29/3.
Gift 2. i Simrishamn 1754 27/12 med änkan Greta Lisa Cervin, född 1703, död 1772
4/10, dotter till kyrkoherden i V. Ingelstad Knut Cervin (död 1735) och Helena
Maria Gemzell (död 1742 i hennes 2:a gifte).
Fredrick Wettring, född i Glemminge 1721
18/3, föräldrar kyrkoherden Enoch Wettring och Margareta Barfoth; gick 3 år i
Malmö skola; student i Lund 1739; vice
borgmästare i Simrishamn -1747; borgmästare 1747-1756,
satt sista gången som ordförande i rådstugurätten mars 1755; nödgades 1756 för
sjuklighet anhålla om avsked; sökte 1758 (efter fatalietidens utgång)
borgmästaretjänsten i Lund; fick 1765 17/9 tillåtelse att åter träda i kungl.
Maj:ts och kronans tjänst; bodde sin sista tid i Stora Köpinge;
död under besök hos kapten Florman på Äsperöds gård (i Tranås) 1783 25/8
(enligt anteckning i Ystads kyrkobok).
Gift i Lund 1747 22/7 med Giertrud Maja Lindegård i hennes 2:a
gifte (1:o g.m. Gert Sifversson). Barn: Ulrika Mariana, död 1795, gift med
Holger Peter Flint, på Svenstorps mölla.
Jacob Wilhelm Rooth, döpt i Gödelöv 1721 24/11, föräldrar
kyrkoherden Johannes Rooth och Margareta Elisabet Törner; elev i Ystads skola
1736; student i Lund 1740; fil. mag i Greifswald; jur. examen i Lund 1753 21/4;
vice borgmästare i Simrishamn 1756 27/9-1759 /9; borgmästare
1759-1763 27/6; "sålde sedermera sysslan mot det att
han erhöll några frälsehemman i Huaröds socken, där han så
hushållat, att han blivit en ganska förmögen man"; fick 1772 17/6 kungens
tillstånd "at åter söka sig in uti någon syssla, sedan han nu mera till helsan
fullkomligen är återstäld"; död
på Roothsberg, Huaröd, 1804 5/4.
(Gift 1739??? med Christina Wettring???, född i
Glemminge omkring 1715. Föräldrar: Enoch Wettring och Margareta
Barfoth.)???
Gift i Sövde med Margareta Jöransdotter, dotter till inspektor Jöran Hansson på
Tosterup.
Gift i Vä 1767 med Catharina Hadelin, dotter till ryttmästaren Johan H. och Anna
Christina Björkman, bosatta i Djuröd.
Barn: Göran, född 1760 19/10, medicinalråd 1818, död 1840 2/7..
Per Gustaf Landgren, född
1743 16/1 i Vittskövle, föräldrar frälseinspektoren och
kronolänsmannen Strickard Landgren och Anna Sara Blanxius; student i Lund 1757; borgmästare 1763-1799; riksdagsman i borgareståndet 1765-1792; rojalist under Gustav III; död 1802 19/1. Oljemålning
med hans porträtt finns på
rådhuset i Simrishamn.
Gift 1771 med Henrietta Ovenius. Barn: Gustava
Petronella, f. 1772 22/12 i Simrishamn, mamsell, död 1850 6/11; Maria, f.
1777 16/11 i Simrishamn, gift med kornett A. Nisbeth, död 1841 17/3 i
Simrishamn; Stickard Christian, född 1776 22/7, borgmästare, se nedan;
Erica, född 1779 i Simrishamn; Eric, född 1780 11/3, borgmästare, se nedan;
Anna Christina, född 1782 i Simrishamn; Amalia Charlotte, född 1783;
Adolph, född 1788 3/11 i Simrishamn, rektor vid skolan i S.; August, född 1793 13/6 i Simrishamn,
borgmästare i Södertälje, död
1860 9/6 å Hammar i Nosaby socken.
Strickard Christian Landgren, född 1776 22/7 i Simrishamn, föräldrar
borgmästaren Per Gustaf Landgren och Henrietta Owenius; student i Lund 1791;
auskultant i Göta hovrätt 1794; borgmästare 1800-1810;
assessor i Svea hovrätt 1810; hovrättsråd 1824; vice president därstädes 1837;
död 1843 5/6 i Stockholm.
Gift 1:o 1801 i Karlshamn med Alexandra Margareta
Hackert, född 1780 i Karlshamn, föräldrar rådman Andreas Hackert och Sara
Charlotta Dalberg, död 1809 17/11 i Simrishamn. Barn: Gustaf Anders, f. 1805.
Gift 2:o 1813 i Vänersborg med Fredrika Margareta Krull, död 1842, föräldrar
borgmästaren i Vänersborg Jonas Krull och Margareta Katarina Hök.
Eric Landgren, född 1780 11/3 i Simrishamn, föräldrar borgmästaren Per Gustaf
Landgren och Henrietta Owenius, student i Lund 1798; auditör vid franska kåren
"Le Regiment du Roi" 1807 14/6 (deltog i Pommerska kampanjen 1807); jur. examen
1807 11/12; auskultant i Göta hovrätt 1808 18/3;
vice borgmästare; borgmästare 1810 17/12; borgmästare 1810-(1858)-1867
28/5; permanent tjänstledig från juli 1858; bodde på tomt nr 66; assessors
namn 1817 3/6; RVO; död 1867 28/5 i
Simrishamn.
Ogift.
Folke Carl Reinholt Kraak, född 1812 15/1 i Simrishamn, föräldrar
Henric Samuel Kraak och Magdalena Elisabeth Sjövall; student i Lund 1826;
student i Uppsala 1832; jur. examen där 1832; vice häradshövding; årsförordnande
som borgmästare i Simrishamn från 1858 19/7; borgmästare
1858 19/7-1867; borgmästare i Trelleborg 1867 11/4; den första
borgmästaren där sedan detta samhälle 1865 återfått sina från 1619 upphävda
stadsprivilegier; RVO 1867 4/6; död i Trelleborg 1868 5/5.
Gift med Katrina Elisabeth Werngren, född 1810, död i Simrishamn
1878.
Johan Peter Sellander, född 1835 28/4 i
Billeberga, inflyttade till Simrishamn 1867 6/11 (tomt nr 5), borgmästare 1867-1897 2/6, flyttade 1868 till tomt nr 47, byggde 1894 en villa vid nuvarande
Järnvägsgatan (tomt 214) dit familjen flyttade 1895. Innan dess var han
hyresgäst i 25:e kvarteret (Kocken), tomt nr 207; död i Simrishamn1897 2/6,
RVO.
Gift 1895 25/3 med sin frånskilda hushållerska, Ida
Bothilda Charlotta Raab, född 1850 14/4 i Simrishamn. Barn: Ida Maria
Elisabeth, född 1895 26/8 i Simrishamn, död 1907 30/8.
Gustaf* Theodor Ehrnberg, född 1867 5/4 i
Simrishamn, föräldrar stadsfullmäktigeordförande fabrikör
Jonas Ehrnberg och Eljena Trulsson, mogenhetsexamen i Kristianstad 1886; hovrättsauskultant
1889; förordnades den 9 april
1894 att förvalta häradshövdingeämbetet i Vemmenhögs,
Ljunits och Herrestads domsaga, landstingsordförande,
riksdagsman i första kammaren. Borgmästarevalet i Simrishamn den 19 november
1898 utföll så att Gustaf Ehrnberg erhöll flest röster, och vid regeringskonselj
den 30 december fastställdes hans utnämning; borgmästare 1898-1939; ombudsman vid Skånes Enskilda Banks kontor i Simrishamn 1899; död 1939 23/5 i Simrishamn.
Gift 1926 med Gurli Lindgren, född 1876 i Ystad, dotter till handlanden
och vice konsuln Adolf Gottfrid Lindgren och Anna Eksteen, död 1941 i
Simrishamn.
Vakant, 1939-1944.
Manfred* Nils Gustaf Petersson,
född 1901 17/2 i Västerås, föräldrar fastighetsägaren Nils Gustaf
Petersson och Hedvig Johansson, studentexemen i Karlstad 1920,
reservofficersexemen 1925, jur kand i Uppsala 1931, tingstjänsgöring Nordmarks
domsaga 1932-34, egen advokatbyrå i Årjäng 1935-44,
borgmästare 1944-1966-, död 1976 5/3 i Simrishamn, RVO.
Gift 1933 26/12 med Inez Appelquist, född 1903 11/10 i
Uppsala, dotter till överkonstapel Axel A. och Frida Peterson, död 1988 21/6 i
Simrishamn. Barn: Britta, f. 1935