Domböcker

Fram till 1683 den 1 juli så följdes stadgandet i Roskildefreden om att skånsk lag (Skånelagen) skall tillämpas i Skåne. Efter "Skånska kriget" (1675-1679) så hade skåningarna hållits utanför den svenska riksdagen av Karl XI. Först när de förmåtts att anta uniformiteten skulle de åter bli välkomna. Detta ledde till att prästerna och borgarna i Skåne redan 1681 skriftligen anhöll om den svenska lagens och kyrkoordningens införande. På våren 1683 kunde generalguvernör Ascheberg meddela Karl XI att ridderskapet och adeln hade förklarat sig villig "att antaga uniformiteten i gudstjänsten och kyrkoceremonierna samt lag och processen". Bondeståndet anhöll aldrig om något avsteg från skånsk lag - som gällde i enlighet med Roskildefreden - men trots det så infördes svensk rättegångsordning i häradsrätterna fr.o.m 1683 1/7. Svenskfödda häradshövdingar tog säte på häradstingen, och landstinget i Skåne ersattes av ett lagmansting under en svensk lagman. Lagmannen i Skåne, Herman Fleming, tycks ha introducerat häradshövdingarna vid tingen, och före den första tingsförrättningen undervisade dessa allmogen i det nya rättegångssystemet. I förstone uppstod lätt friktioner mellan dem och befallningsmännen, som tidigare handhaft vissa tingsgöromål.

Avskrifter av Albo häradsrätts domböcker:

1693 höstting

Avskrifter av Järrestads häradsrätts domböcker:

    1683 höstting  
1684 vinterting 1684 sommarting 1684 höstting
1685 vinterting (saknas) 1685 sommarting (saknas) 1685 höstting (saknas)  
1686 vinterting 1686 sommarting 1686 höstting  
1687 vinterting 1687 sommarting 1687 höstting  
1688 vinterting 1688 sommarting 1688 höstting  
1689 vinterting 1689 sommarting 1689 höstting  
1690 vinterting 1690 sommarting 1690 höstting 1690 extraordinarie ting
1691 vinterting 1691 sommarting 1691 höstting
1692 vinterting 1692 sommarting 1692 höstting
1693 vinterting 1693 sommarting 1693 höstting
1694 vinterting 1694 sommarting 1694 höstting
1695 vinterting 1695 sommarting 1695 höstting 1695 extraordinarie ting
1696 vinterting 1696 sommarting 1696 höstting 1696 extraordinarie ting
1697 vinterting 1697 sommarting 1697 höstting  
1698 vinterting 1698 sommarting 1698 höstting  
1699 vinterting 1699 sommarting 1699 höstting  
1700 vinterting 1700 sommarting 1700 höstting  
1701 vinterting 1701 sommarting 1701 höstting  
1702 vinterting 1702 sommarting 1702 höstting 1702 extraordinarie ting
1703 vinterting 1703 sommarting 1703 höstting  
1704 vinterting 1704 sommarting 1704 höstting  
1705 vinterting 1705 sommarting 1705 höstting  
1706 vinterting 1706 sommarting 1706 höstting  
1707 vinterting 1707 sommarting 1707 höstting  
1708 vinterting (saknas) 1708 sommarting 1708 höstting  
1709 vinterting 1709 sommarting 1709 höstting  
1710 vinterting (hölls ej) 1710 sommarting 1710 höstting  
1711 vinterting 1711 sommarting 1711 höstting  
1712 vinterting 1712 sommarting 1712 höstting  
1713 vinterting 1713 sommarting 1713 höstting

Biografier över Häradshövdingar, tingsfogdar och tingsskrivare
Biografier över Bergmästare och Bergsfogdar på Andrarums alunbruk
Biografier över Häradsskrivare
Biografier över Kronobefallningsmän i Albo härad och Ingelstads och Järrestads härader
Domsagohistorik
Byråkrati

Tiden med skånsk lag

Häradsrätten utgjorde den lägsta rättsinstansen på landsbygden, och därifrån appellerade man till landstinget i Lund, som sammanträdde en gång i veckan under landsdomarens ledning, och vidare till den svenska herredagen. Häradsrätterna sammanträdde under den danska tiden regelbundet varje vecka, och dagen för häradstinget var densamma sedan hedenhös. Sammanträdena ägde rum på bestämda tingsställen, där tingen ursprungligen hölls under bar himmel men där man under 1600-talet började uppföra tingshus.
Häradsrättens domar fälldes av häradsfogden (tingsfogden) och de åtta stockamännen. Tingsfogden skulle enligt gällande lag insättas av den kunglige länsmannen men enligt vad bönderna uppgav inför 1669-70 års skånska kommission, hade häraderna själva brukat att välja sina häradsfogdar under den danska tiden. Stockamännen skulle utses av häradsfogden bland den samlade tingsmenigheten, men i den skånska skogsbygden var det praxis att bönderna själva valde stockamän före varje nytt ting. Protokollen, domarna och akterna vid häradstinget uppsattes av en särskild tingsskrivare, och både han och tingsfogden innehade var sin gård som boställe i häradet.

Tillbaka till huvudsidan