Tillbaka till huvudsidanDomböcker
Fram till 1683 den 1 juli så följdes stadgandet i Roskildefreden om att skånsk lag (Skånelagen) skall tillämpas i Skåne. Efter "Skånska kriget" (1675-1679) så hade skåningarna hållits utanför den svenska riksdagen av Karl XI. Först när de förmåtts att anta uniformiteten skulle de åter bli välkomna. Detta ledde till att prästerna och borgarna i Skåne redan 1681 skriftligen anhöll om den svenska lagens och kyrkoordningens införande. På våren 1683 kunde generalguvernör Ascheberg meddela Karl XI att ridderskapet och adeln hade förklarat sig villig "att antaga uniformiteten i gudstjänsten och kyrkoceremonierna samt lag och processen". Bondeståndet anhöll aldrig om något avsteg från skånsk lag - som gällde i enlighet med Roskildefreden - men trots det så infördes svensk rättegångsordning i häradsrätterna fr.o.m 1683 1/7. Svenskfödda häradshövdingar tog säte på häradstingen, och landstinget i Skåne ersattes av ett lagmansting under en svensk lagman. Lagmannen i Skåne, Herman Fleming, tycks ha introducerat häradshövdingarna vid tingen, och före den första tingsförrättningen undervisade dessa allmogen i det nya rättegångssystemet. I förstone uppstod lätt friktioner mellan dem och befallningsmännen, som tidigare handhaft vissa tingsgöromål.
Avskrifter av Järrestads häradsrätts domböcker:
Biografier över Häradshövdingar, tingsfogdar
och tingsskrivare
Biografier över Häradsskrivare
Tiden med skånsk lag
Häradsrätten utgjorde den lägsta rättsinstansen på
landsbygden, och därifrån appellerade man till landstinget i
Lund, som sammanträdde en gång i veckan under landsdomarens
ledning, och vidare till den svenska herredagen. Häradsrätterna
sammanträdde under den danska tiden regelbundet varje vecka, och
dagen för häradstinget var densamma sedan hedenhös.
Sammanträdena ägde rum på bestämda tingsställen, där tingen
ursprungligen hölls under bar himmel men där man under
1600-talet började uppföra tingshus.
Häradsrättens domar fälldes av häradsfogden (tingsfogden) och
de åtta stockamännen. Tingsfogden skulle enligt gällande lag
insättas av den kunglige länsmannen men enligt vad bönderna
uppgav inför 1669-70 års skånska kommission, hade häraderna
själva brukat att välja sina häradsfogdar under den danska
tiden. Stockamännen skulle utses av häradsfogden bland den
samlade tingsmenigheten, men i den skånska skogsbygden var det
praxis att bönderna själva valde stockamän före varje nytt
ting. Protokollen, domarna och akterna vid häradstinget
uppsattes av en särskild tingsskrivare, och både han och
tingsfogden innehade var sin gård som boställe i häradet.