Domböcker

Fram till 1683 den 1 juli så följdes stadgandet i Roskildefreden (1658) om att skånsk lag (Skånelagen och dansk rättegångsordning) skall tillämpas i Skåne. Efter "Skånska kriget" (1675-1679) så hade skåningarna hållits utanför den svenska riksdagen av Karl XI. Först när de förmåtts att anta uniformiteten skulle de åter bli välkomna. Detta ledde till att prästerna och borgarna i Skåne redan 1681 skriftligen anhöll om den svenska lagens och kyrkoordningens införande. På våren 1683 kunde generalguvernör Ascheberg meddela Karl XI att ridderskapet och adeln i Skåne hade förklarat sig villig "att antaga uniformiteten i gudstjänsten och kyrkoceremonierna samt lag och processen". Bondeståndet anhöll aldrig om något avsteg från skånsk lag - som gällde i enlighet med Roskildefreden - men trots det så infördes svensk rättegångsordning i häradsrätterna fr.o.m 1683 1/7. Svenskfödda häradshövdingar tog säte på häradstingen, och landstinget i Skåne ersattes av ett lagmansting under en svensk lagman. Lagmannen i Skåne, Herman Fleming, tycks ha introducerat häradshövdingarna vid tingen, och före den första tingsförrättningen undervisade dessa allmogen i det nya rättegångssystemet.

Avskrifter av Albo häradsrätts domböcker:

    1683 höstting(a) 1683 höstting(b)
1684 vinterting 1684 sommarting 1684 höstting 1684 extraordinarie ting
1685 vinterting 1685 sommarting 1685 höstting  
1686 vinterting 1686 sommarting 1686 höstting  
1687 vinterting 1687 sommarting 1687 höstting  
1688 vinterting 1688 sommarting 1688 höstting  
1689 vinterting 1689 sommarting 1689 höstting  
1690 vinterting 1690 sommarting 1690 höstting 1690 extraordinarie ting
1691 vinterting 1691 sommarting 1691 höstting  
1692 vinterting 1692 sommarting 1692 höstting  
1693 vinterting 1693 sommarting 1693 höstting  
       

Avskrifter av Järrestads häradsrätts domböcker:

    1683 höstting  
1684 vinterting 1684 sommarting 1684 höstting  
1685 vinterting (saknas) 1685 sommarting (saknas) 1685 höstting (saknas)  
1686 vinterting 1686 sommarting 1686 höstting  
1687 vinterting 1687 sommarting 1687 höstting  
1688 vinterting 1688 sommarting 1688 höstting  
1689 vinterting 1689 sommarting 1689 höstting  
1690 vinterting 1690 sommarting 1690 höstting 1690 extraordinarie ting
1691 vinterting 1691 sommarting 1691 höstting  
1692 vinterting 1692 sommarting 1692 höstting  
1693 vinterting 1693 sommarting 1693 höstting  
1694 vinterting 1694 sommarting 1694 höstting  
1695 vinterting 1695 sommarting 1695 höstting 1695 extraordinarie ting
1696 vinterting 1696 sommarting 1696 höstting 1696 extraordinarie ting
1697 vinterting 1697 sommarting 1697 höstting  
1698 vinterting 1698 sommarting 1698 höstting  
1699 vinterting 1699 sommarting 1699 höstting  
1700 vinterting 1700 sommarting 1700 höstting  
1701 vinterting 1701 sommarting 1701 höstting  
1702 vinterting 1702 sommarting 1702 höstting 1702 extraordinarie ting
1703 vinterting 1703 sommarting 1703 höstting  
1704 vinterting 1704 sommarting 1704 höstting  
1705 vinterting 1705 sommarting 1705 höstting  
1706 vinterting 1706 sommarting 1706 höstting  
1707 vinterting 1707 sommarting 1707 höstting  
1708 vinterting (saknas) 1708 sommarting 1708 höstting  
1709 vinterting 1709 sommarting 1709 höstting  
1710 vinterting (hölls ej) 1710 sommarting 1710 höstting  
1711 vinterting 1711 sommarting 1711 höstting  
1712 vinterting 1712 sommarting 1712 höstting  
1713 vinterting 1713 sommarting 1713 höstting  


Avskrifter av Ingelstads häradsrätts domböcker:
Fritz Wihlborgs avskriftssamling: Avskrifterna gjordes av Fritz Wihlborg under 1950- och 60 talet och inlämnades av Linnéa Wihlborg till Landsarkivet i Lund som gåva 3 maj 1989. Samlingen består till största delen av avskrifter från Löderup församlings kyrkoböcker och Ingelstad häradsrätts domböcker, protokoll, bouppteckningar mm. Dessutom förekommer avskrifter av lantmäterihandlingar, jordeböcker och tryckta skrifter som herdaminnen mm. I flera volymer förekommer också tidningsklipp i olika historiska ämnen som rör bygden. Ett exemplar av Fritz Wihlborgs avskrifter finns även i pärmar på Löderups bibliotek.
Utdrag ur ordinarie ting 1669-1840
Utdrag ur urtima ting 1727-1769


Avskrifter av Simrishamns byting och rådhusrätts domböcker:
"Udi wor kiöbsted Simbritzhaffn - En krönika från vår sista danska tid 1611-1660" av Urban Glimberg och Gustaf Åberg, Simrishamn 1981.


Avskrifter av gruvtinget i Andrarums domböcker:
Inga kända avskifter på Internet.
9:e Bergmästaredistriktets arkiv i Vadstena landsarkiv innehåller följande domböcker:
Ordinarie ting 1743-1835 (se: ArkivDigital)
Urtima ting 1744-1809 (se: ArkivDigital)


Biografier över Häradshövdingar, tingsfogdar och tingsskrivare
Biografier över Bergmästare och Bergsfogdar på Andrarums alunbruk
Biografier över Häradsskrivare
Biografier över Kronobefallningsmän i Albo härad och Ingelstads och Järrestads härader
Domsagohistorik - Simrishamns tingsrätt (pdf)
Domsagohistorik - Kristianstads tingsrätt (pdf)
Byråkrati

Avskrifterna av domböckerna på denna sidan har bl.a använts av:
-"Kriget och misärens inverkan på brott och straff", B-uppsats av Carl Wahlström, Ht-2004, Högskolan Dalarna, Falun.
-"Hor, dråp och tjuvnad, Brott och straff i Järrestad härad 1683-1713", Tommie Lundquist.
-"Galgbackarna på Österlen", Magnus Lindskog, 2012 (Jubileumsskrift när Österlens S&F fyllde 25 år)

 

Tiden med skånsk/dansk lag (-1683)

Häradstingen utgjorde (tillsammans med birker - se nedan) den lägsta rättsinstansen på landsbygden, och därifrån appellerade man till landstinget i Lund, som sammanträdde en gång i veckan under landsdomarens ledning. Häradstingen sammanträdde, fram till svensk rättegångsordning infördes 1683, regelbundet varje vecka, och dagen för häradstinget var densamma sedan hedenhös:

Albo härad - onsdagar
Ingelstads härad - måndagar
Järrestads härad -

Sammanträdena ägde rum på bestämda tingsställen, där tingen ursprungligen hölls under bar himmel, men där man under 1600-talet började uppföra tingshus:

Häradstingens domar fälldes av häradsfogden (tingsfogden) och de åtta stockemännen. Tingsfogden skulle enligt gällande lag insättas av den kunglige länsmannen men enligt vad bönderna uppgav inför 1669-70 års skånska kommission, hade häraderna själva brukat att välja sina häradsfogdar under den danska tiden. Stockemännen skulle utses av häradsfogden bland den samlade tingsmenigheten, men i den skånska skogsbygden var det praxis att bönderna själva valde stockemän före varje nytt ting. Protokollen, domarna och akterna vid häradstinget uppsattes av en särskild tingsskrivare, och både han och tingsfogden innehade var sin gård som boställe i häradet.

Birker

I Danmark, som saknade motsvarighet till de många svenska handelsplatserna med namn på Björkö (Birka), kom birkeret att betyda "rätt för ett birk". Sistnämnda ord fick därmed innebörden av "eget rättsområde", d.v.s ett från häradet avskilt rättsområde med speciell jurisdiktion.

Ravlunda birk (-1574 12/6-1683 30/6)
1574 12/6 utfärdar kung Frederik II ett öppet brev om att han tar bönderna i Ravlunda i sitt beskärm och stadfäster de privilegier och den Birkeret, som de från urminnes tid (fra Arilds tid) har haft. Ännu i 1671 års jordrevningsprotokoll anger: "Wdtj denne sockn, finnes ehn frij birck och rätt, bestående wdtj Raflunda bye och de 2:de torper, Toskarp och Tyllekille benambde, som af gammel tijd, så lenge som någon kand minnas tilbacha haffuer wahrit och endnu ähr, under bircherätts frijheet, huarföre dj indtet giffue till tingfoegdhen, tingskrifuaren eller till tinghuset, såsom andra bönder i häradhet".

Tranås birk(?)
Kyrkoherden Knut Fredriksson skriver i sin sockenrelation år 1691: "Tranäs socken sorterar under Herresta häradt, och meenes tillförne hafwa warit et bijrck, och hafft sit egit forum. Samma socken är krinringet af Alboo häradt i öster, af Ingelsta häradt i söder, och af Färs häradt i wäster och nordh; och förän man kan komma til Häresta häradt, som Tranäs är lagt under, då måste man reesa både genom Ingelsta och Färs häradet. /.../ Synder uthe wijdh byen ligger en backe kallas Gräd-bärgh, qs: Gärde-bärgh. Nampnet twifwels utan hafver den af grååt, förty fins troligit ogiä[r]ningzmänner i gammal tijdh der wara justificerade [=avrättade]". Enligt "Danmarckis oc Norgis Fructbar Herlighed" (s. 207) tryckt år 1656 ligger Tranås då under Herrestads härad.

Källor:
- Danmarckis oc Norgis Fructbar Herlighed av Arent Berntsen, s. 207-209, tryckt år 1656.
- Tomelilla Hembygdskrets årsbok 1972-1973; "Varför kom Tranås och Everöd att tillhöra Herrestads härad" av Curt Wallin, s. 83-101.

Tillbaka till huvudsidan