Fågeltofta

Pastorat: Ravlunda, Brösarp, Andrarum, Eljaröd och Fågeltofta
Folkbokföringshandlingar 1895-1991 finns på landsarkivet i Lund
Härad: Albo
Kommun:
1863-1951 Fågeltofta
1952-1968 Brösarp
1969-1970 Tomelilla köping
1971- Tomelilla

Storskifte: "Storskiftsdelning ingen existerad" [år 1762]
Enskifte:

Litteratur:
Barup, K. Bondrum, Fågeltofta, Eljaröd. 1979.
Wallin, C. Kristianstads län 1762, sid. 124-125. 1981.

Kyrkoböcker (SVAR)
Kyrkoböcker (DigiArkiv)
Brandförsäkringar (SVAR)

Ur: Historisk, Oeconomisk och Geografisk Beskrifning öfver Christianstads län - 1767 (av J. L. Gillberg)
Fulstofta Sokn och By har:

Liten och mager åker och äng, någon bok, surskog och torfjord.

Bonderum har:

Skarp och mager åker, god äng, nödig bok, surskog och torfjord.

Månslunda har:

Förestående hafwa liten och mager åker, tillräckelig äng, någon skog och torfjord till Månslunda och Frörum.

Bontofta:

Sidländ och sur åker, god äng, någon bok- och surskog.

(m) är ett uhrgammalt Frällse Säteri belägit inuti tjåcka eke och bokeskogen på en backe, som gienom 2:ne starcka fördämningar och en grafwen Canal warit kringsluten, hwarföre på wästra sidan om Gården finnes bygd en stenbro 80 alnar lång med fyra st. stora och starcka hwalfbågar och dess utom en öppning mitt på bron till windbryggan, hwaröfwer endast inkiörselen till Gården warit då watnet eller siön däromkring stådt uppdämd. Hwem som bygt denna kostsamma bro, eller anlagt de starcka fördämningar till watnets uppdämmande omkring Gården, är obekant, emedan sådant tyckes skiedt för mycket lång tid tillbaka. För 20 år sedan, fans ännu qwarliggande ett par ekestolpar på bron wid windbryggan som woro swedda, och tyckes wisa, att bron blifwit afbränder, kan hända i förra krigstider, då snapphanar, för den tjåcka skogen, häromkring haft sitt starcka tillhåld, och af hwilcka en, för 90 åt tillbaka skall wara nedskuten på Gårdsens åker, därest stället ännu utwises. Denne bro är sedermera, i så måtto, nyttig gjorder att öppningarne af hwalfwen blifwit igenmurade och inrättade till brygghus, mälthus, twättstufwa och andre nödige rumm i hushållningen och rummet åfwan på hwalfwen till Materialshus apterat. Af denne kåstbara Brobygnad kan slutas, att då warande Egaren, som förmenes warit en Dansk Adelsman wid namn Falck Lycke, wäl ämnadt någon ansenlig bygnad på sielfwa gården anlägga, men krig eller dödsfall synes hafwa sådant hindrat till år 1740, då en stor grundmurad Caractairs bygnad, 2 wåningar hög utom kiällrarne började anläggas af framledne Cammarherren Pähr Palmcreutz och är inuti försedd med wäl inrättade och tillräckeliga rumm. Ladugården som ligger på samma backe belägen är kringbygd på alla fyra sidorne, hwaraf den wästra och norra sidan är försedd med grundmurade, och den södra samt östra med korswärcksbygnader.

Wid Caractairs bygnaden är början giorder att Planera ett fält till trägård. Något litet fiske hafwer Gården, dels uti qwarndammen, dels ock uti några större och mindre fiskedammar. Åkerbruket till Gården är knapt och skarpt uti 4:ra st. wångar indelt, men höbohlet däremotansenligit, och egorne med stengårdar infredade. Gården hafwer tillräckelig bok-, eke- och surskog, en Miölqwarn som går med watn, tillräckelig torfjord och muhlbete utom 2:ne infredade beteshagar, ett kalkbruk försed med ett grundmurat kalckskrifware och Materials-hus, 6 och trettiosiu fyratioåttondedels Insokne, trettiosiu fyratioåttondedels Utsokne Frällse, 3 och fem åttondedels Cronoskatte hemman, 40 st. Gatehus och Torp alt uti Albo Härad belägit, och jus Patronatus har Gården fordom haft till S:t Olofs kyrcka men det i senare tider icke nyttjat. Om gårdens förra Possessorer under den Danska Regeringen hafwer man ingen säker underrättelse, fast det är kunnigt at en Anders Sincler, hwars Wapn sitter på Prediksstolen i Sokne kyrckan, däraf warit egare. Sedermehra säges, at Lindenoviska Familien Gården Possiderat, men det är säkert att Fru Rosencrantz, som till Herre ägt Herr Otto Thott, war egarinna af Godset 1658, då Landet blef Swänskt. Hon sålde det till kongl. Rådet, Fäldtmarschalcken och General Gouverneuren i Skåne Herr Baron Gustaf Banér år 1668, hwilcken åter förpantade det sine Borgenärer, en Gyllenpalm och Hans Karup, och änteligen blef det 1692 för skiette pennings gravationer indragit till Cronan, samt bort arrenderat och illa fördärfwat till 1709, då en fröken Ebba Banér det under bördsrätt från Cronan återlöste och inbytte mot gods i Finland. Hon sålde det samma straxt till Riddarhus Fischalen Borring af hwilcken framledne krigsrådet Pähr Palmcreutz. år 1739, hwars äncke Fru, Friherrinnan Frisenheim ifrån år 1744 det under morgongåfwa rättighet sedermera Disponerade. Efter henne tillföll det deras Son Håfjunkarn Palmcreutz såsom Fidei Commiss, år 1754, och efter honom, med hwilcken den Palmcreutziske Familien på mans sidan utslåknade, hafwer det tillfallit dess syster, nuwarande Egarens Fru, år 1765.

Kronovalls ägare:

Skatteköp 1700-1798
Skatteköp var ett köpeavtal, varigenom äganderätten till kronojord övergick från kronan till enskild person och den sålda kronojordens natur ändrades till skattenatur.

Ur: Kristianstads läns landsbygd, fullständigt beskrifven härads- och sockenvis 1877-79
Socknen utgöres af 15 7/40 hemman, af hvilka 11 3/10 äro frälse, 3 9/16 skatte och 5/16 krono.

Åter till huvudmenyn