Österlenforskning
Forskning ur Österlenperspektiv

Samhällsstruktur

Kronan | Monarki | Riksdag
Krigsmakt | Byråkrati | Finansväsen
Adel | Präster
Storborgare
Hantverkare | Bönder

 

Åter till huvudmenyn

 

Anteckningar gorde under Recognoseringen 1816 i

INGELSTA, JÄRESTA och ALBO HÄRADER

af A A J Ammilon
Under-Lieutenant

Ingelsta Härad

Wattendrag

Köpinge Ån är beskrifven år 1812 uti anteckningarne öfver Herresta Härad.

Tryde Ån börjar i Albo Härad faller i Tryde eller Fyle Ån Nord West om Stenby By, är af mindre betydenhet, kan på alla ställen vadas till fots och på de flästa ställen till häst. Wid Tryde K:a är öfver denna Å en stenbro, farbar för alla sorter vapen och fordon. Wid Onslunda är en bro af sten.

Ullstorps Ån tager sin början i trakten af Lunnarp och Stenby, där den ej är annat än en Bäck. I Qvärresta Socken blir den redan större och har där äfvensom i Ullstorps Socken ända till Ullstorps kyrka sumpiga stränder som gör den där svår att öfvervadas för Infanterie och omöjlig för Cavallerie. Ifrån Ullstorps K:a är den vadbar öfveralt.

Kabusa Ån är mycket liten och består af 3ne Grenar - de tvänne första sammanstöta ungef. 2 tusen Alnar från Kabusa By, äro ej annat än större Bäckar och kunna öfveralt öfvervadas - den tredje gren är äfven en större bäck som vid Kabusa faller i Ån, är i anseende till de stora Kärr som på de flästa ställen omgifva den, svår till och med omöjlig att öfvervadas af Infanteri, men för Cavallerie alldeles omöjlig. Ifrån Kabusa till Hafvet är Ån vadbar för Infanteri.

Ån från Gylleboa Sjön se Järesta Härad.

Ån från Tunbyholms Sjön är på sina ställen i Tunbyholms ängar ända till Stockebro mölla svår att vadas för Infanteri, men kan likväl tårra årstider på flästa ställen öfvervadas af Infanteri och på flere ställen af Cavallerie.

Fortsättning – Se Besk. öfver Järesta H:ad

 

Wattendrag

Blandt öfriga wattendrag är

Hoby bäcken störst, den norra gren eller den egenteliga bäcken är öfveralt vadbar – den södra är väl liten, men i anseende till de sanke ängar den genomlöper ända till Kyl gården, är den vid våtare årstider och vattenflöde svår att vadas af Infanteri och omöjlig för Cavallerie.

 

Ingelsta = Härad

Wägar

Allmänna Landswägen igenom Benesta och Tryde Socknar är sandig, farbar med gröfre forverk alla årstider.

Wägarne inom Öfraby och Tosterups Socknar äro djupa och leriga höst och wår, äfven hela vintern om marken ej är frusen, således dessa årstider svåra för tunga fordon.

Wägarne inom Bollerup, Hannas, Hammenhög och Östra Herrestads socknar äro bättre än i förenämnde Socknar äfven de regnigaste Årstider.

Wägarne i Glimminge Socken äro ungef. af lika godhet med Hannas och Hammenhög.

Wägen genom Ingelstorp, Walleberga och Löderup har fordom varit stor Landsväg, men har i sednare tider ansenligen förfallit, och är isynnerhet förstörd genom den dåliga stenläggning där finnes. De smärre vägarne äro i allmänhet bättre närmare Hafvet.

Allmänna Landsvägen inom Köpinge är lerig och elak att passera Höst och Wår för stora fordon. Den gamla landsvägen genom Kabusa från Ingelstorp till Ystad är horibelt sandig och därföre mycket svår att passera alla årstider. Ny Bron öfver Köpinge ån är af träd och risquabel att öfverfara med ett lätt åkdon.

Wägarne inom Hoby Socken, den största som går genom Hoby och Qvarneby är betraktad som Häradsväg rätt god. De öfrige vägarne äro smärre och dåliga.

Wägarne i Hörups Socken äro dåliga isynnerhet höst och Wår.

Wägarne innom Ingelsta Socken äro smärre men likväl i godt stånd och passabla alla årstider med alla sorter fordon, isynnerhet i den norra delen där jordmån är sandigare.

Wägarne innom Smedstorp och Onslunda Socknar äro alla årstider farbara med alla sorter fordon, likväl i förstnämnde Socken bättre än i den sistnämnde.

Wägarne i Spjutstorps Socken, äro endast smärre och i allmänhet sämre än i förenämnde Socken samt höst och vår mycket leriga och djupa.

 

Jordmån

Tryde Socken Nord Westra delen består af ler och sandblandad mylla något stenbunden. Syd Östra delen sandig och mindre bördig än förenämnde del. Tryde Å gör gränts emellan jord­månerne.

Benesta & Ullstorps Socknar.  SandJord nästan öfveralt isynnerhet förstnämnde socken, den är i allmänhet mindre fruktbar.

Öfraby Socken bördig jordmån, den består af Lerblandad mylla.

Tåsterups Socken bördig jordmån något mindre lerblandad än i Öfraby Socken.

Bollerup, Hannas, Hammenhög, Ingelsta, Qwärresta, Östra Herresta Socknar. Ler och Sandblandad mylla, på några ställen blandad med små sten, isynnerhet Ingelsta fälad eller norra delen af Ingelsta Socken, som till största delen består af Sand.

Köpinge Socken. Sandblandad mylla, till större delen ofruktbar, isynnerhet södra delen af Socken där man äfven träffar flygsand som fördrifver de bördigare fälten som äro därtill nära belägne.

Glimminge Socken. Jordmån är bördig och består af lermylla.

Ingelstorps Socken, Bördig jordmån, något lerblandad utom Hammars Bys ägor som endast består af Sand. Ingelstorps måse kan den tårra årstiden nästan öfveralt öfvergås af Infanteri, men den så kallade Hammars Sjön är omöjlig att passera.

Walleberga & Löderups Socknar. Norr om byarne består jordmån af lermylla, men ofanteligt stenbunden, Söder om Byarne består jordmån af lera utom längs hafsstranden där den är sandig.

Hörup Socken. Jordmån består af Ler och Sandblandad mylla.

Jordmån Hoby Socken. Jordmån består af lera i norra delen. Långs efter Hoby bäcken österut på norra sidan omkring 500 alnar från backen mycket stenbunden. Södra delen består af sand, på sina ställen lerblandad. De stora ängarne äro våta årstider upfylda af vatten men kunna dock öfveralt öfvergås af Infanteri.

Smedstorps Socken består Jordmån af svartmylla och sandmylla utom åsarne vid Gräntsen mellan Smedstorp och Tunby som bestå af Sand. Åt Onslunda sidan äro större och på sina ställen sanka ängar - hvilka likväl ej göra särdeles hinder.

Onslunda Socken består jordmån omkring och Söder om byn af Lermylla, men norra delen af Sandmylla som är mycket stenbunden.

Spjutstorps Socken. Jordmån består af lermylla undantagande åsarne åt Onslunda gräntsen som består af Sand och sandmylla.

 

Hafskusten och Stranden

Wester om Kabusa Ån och därifrån 3000 al. åt öster är kusten låg och platt. Närmast stranden på ungef. 400 alnars bredd är flygsand, men därifrån upföre vidtager Åkrar och ängar. Ifrån denna platta kust börjar höga sandbackar som hafva ett beständigt sammanhang ända till Lyngs­bjershuset men skilja sig något från Hafsstranden omkring 3000 Alnar öster om Kåseberga där flygsand vidtager, och hafva ungef. 800 ā 1000 alnars bredd. Norr om dessa höga backar är Landet lågt och platt ända till Hoby Socken där landet på sina ställen småningom börjar att höja sig.

Hafsstranden innom Köpinge och Ingeltorps Socknar bestå af sandbotten och är lång grund så att endast fiskare båtar kunna där lägga till. På ett afstånd af ungef. 300 al. är 16 ā 18 fots djup, och god ankarbotten. Innom dessa Socknar är ej något fiskeläge; men idkas det oaktadt något Lax­fiske af de få på stranden boende fiskare.

Hafsstranden i Walleberga och Löderups Socknar består äfvensom i de föregående Socknarne af sandbotten samt är långgrund så att endast små fiskare båtar där kunna lägga till. På ett afstånd af ungef. 300 al. från stranden är 16 ā 18 fots djup utom vid Kåseberga och Kåsehufwud där samma djup inträffar vid omkring 150 Al. afstånd från stranden.

Hafstranden vid Hoby Socken består af sandbotten och är af samma beskaffenhet och djup som vid de förut omnämnde Socknarne.

Skillinge fiskeläge har tämmeligen god hamn för större båtar.

 

Skogar

Diverse

Wid Örup en liten gles skog kan traverseras af Infanteri och Cavallerie.

Wid Tosterup en liten tät skogs park, består af löfträd, och kan endast passeras af Infanterie.

Wid Tunbyholm en tämmeligen stor på de flästa ställen gles men omgifven och genomskuren af många kärr och sanka ängar.

Onslunda skogen är mycket tät samt stenig och således svår för Infanterie att traverseras.

 

Qvarnverk

Diverse

Tryde mölla ett par stenar, går nästan hela Året.

Allewads mölla 2 ne par stenar, mal hela Året.

Ny mölla vid Öfraby ett par stenar gå ej om Sommaren om ej

Kjäde mölla vid Qvärresta mycket rägn inträffar.

Munka mölla vid Tosterup, ett par stenar och en klädes stamp går hela året.

Röde mölla Do Do Do Do Do

Bollerups mölla 2ne par stenar går endast höst och vår.

Köpinge mölla 1 par stenar, går hela året.

Tufve mölla vid Löderup 2ne par stenar går ej den torraste årstiden.

Rugavadsmöllan nära Gärdsnäs 1 par stenar Gå hela Året

Komsta mölla 2ne par stenar

Gärdsnäs mölla 2ne Do Do

Onslunda mölla 2ne Do går endast våtare årstider

Spjutstorps mölla 2ne par stenar går endast våtare Årstider.

Tunbyholms mölla 3ne par stenar. Tårrare årstider är endast vatten för 1 par stenar- om ej vid strängare behof då Tunbyholms sjön kan uttappas.

Slagabro mölla nära listarum har 1 par stenar jämte en stamp, går hela Året.

Efweröds By hörer till Tryde Socken; men ligger innom Herresta Härad.

Fårarp, Svenstorp och Lilla Köpinge Byar, höra till Köpinge Socken; men ligga innom Herresta Härad.

Sandby och Blästorps Byar, höra till Borreby Socken uti Jeresta Härad; men ligga innom Ingelsta Härad.

Tunbyholms sjön har fordom varit mycket stor, men aftar årligen, den har isynnerhet åt västra sidan sumpiga och kärriga stränder och åt Östra sidan (där den har sitt aflopp) flere fördämningar samt kan när som helst mycket lätt uttappas.

Ingelstorps och Björka måsar, äro mycket sanka och djupa så att de endast af små lätta Infanterie troupper kunna passeras; men ej af Cavallerie. Diken som finnas i dessa måsar kunna lätt vadas af Infanteri.

 

Järesta härad

Wattendrag

Cimbrishamns Ån tager sin början från Gylleboa och Tunbyholms Sjöar. Gylleboa gren är ungef. ända till 1000 Alnar från Sjön med svårighet möjlig att vadas; men för öfrigt mellan Gylleboa Sjön och Killeröd, eller något längre där den förenar sig med Tunbyholms Ån, omöjlig att Öfvervadas. Stränderna äro omgifna af sanka djupa och håliga torfmåsor som de tårraste Årstider med svårighet kunna öfvergås. Ifrån Komsta är Cimbrishamns ån sommar tiden på många ställen svår, men på de fläste ställen möjlig och till och med lätt att af alla vapen öfvervadas. Om Hösten och isynnerhet vårarne höjer sig Ån till 2 ā 3 till och med 4 gånger större djup än om sommarn och gör den därföre på de fläste ställen svår att vadas.

De öfriga vattendragen äro endast smärre bäckar och af ingen betydenhet.

 

Wägar

Största vägen innom Borreby Socken är i allmänhet dålig och i mindre godt stånd; men är höst och vår bättre än i Löderup, Walleberga och Hoby i anseende till den fastare Jordmån där finnes. De mindre vägarne äro tämmeligen goda.

Största vägen innom Nöbbelöf och Cimbris Socknar är ungef. af lika godhet som största i förenämnde Socken, likväl något djupare höst och vår - de mindre vägarne äro äfven något djupare.

 

Wägar

Stora Landsvägen innom Gladsax Socken är på sina ställen något sandig, som t. ex. utanför Tobisborg; men för öfrigt fast och i godt stånd farbar för alla sorter fordon. Broarne öfver Cimbrishamns Ån vid Tobisborg äro af sten myket goda och starka. De mindre vägarne äro äfven i måhn af deras storlek farbara alla årstider N. B. i norra och nordöstra delen, men i Syd västra mera djupa.

Wägarne innom Wemmerlöfs Socken äro i södra delen mycket dåliga och djupa – i västra delen bättre och mindre djupa - men i Norra delen sandiga och ofanteligt backiga. Stora vägen från Stiby till Rörum, är från Wemmerlöfs by mycket sandig, backig och svår att passera alla årstider.

Stora Landsvägen äfvensom vägen till Rörum innom Stiby Socken mycket god utom i sjelfva Byn där den är sämre. De öfvriga vägarne äro högst dåliga.

Stora Landsvägen innom Tommarp och Järesta Socknar äro i mycket godt stånd, likväl något djupare Höst och vår än i Stiby Socken. De mindre vägarne innom Järesta äro tämmeligen goda i synnerhet den till Gladsax; men innom Tommarp äro de mindre vägarne dåligare, isynnerhet i Karlaby högst dåliga, i Wiresta något bättre. Broarne vid stora Landsvägen öfver Cimbrishams Ån äro af sten och godt stånd.

Wägarne innom Bollshög och Wallby Socknar äro smärre men om sommarn i proportion af deras storlek tämmeligen goda - de andra årstiderne dåliga.

 

Jordmån

Borreby Socken. Jordmån består af lera blandad med sand och något småsten, åt hafs stranden är den mera sandblandad och sluteligen vid Hafvet endast sand.

Wallby & Bollshögs Socknar. Bördig jordmån - den består af lera och lermylla.

Nöbbelöf & Cimbis Socknar - Jordmån är bördig, och består mest af lera och lermylla mot Hafvet kanske något sandblandad.

Gladsax socken – omkring sjelfva Byn är jordmån bördig och består af lermylla, mellan Långaryd, Cimbrishamns Ån och Hafvet mycket bergig och stenig, vid Baskemölla sandiga Åkrar och för öfrigt består jordmån af sand samt på många ställen enbuskar och sten.

Wemmerlöfs Socken Jordmån består i Norra delen af sand, öfvergår småningom omkring Wemmerlöfs By och Wemmerlöfstorp till sandmylla samt sluteligen i den alldra sydligaste spetsen af Socken till lermylla, vid Wemmerlöfstorp är jordmån mycket stenig.

Stiby Socken Bördig jordmån, den består af Lera och Lermylla

Tommarps Socken Jordmån består af lera, omkring sjelfva Byn mycket skiffer blandad, i Karlaby är Superbe lermylla Järesta Socken Jordmån består af lera och Lermylla, vid Grötstorp mera stenig, mycket berg blandad och långsamt docerande flata berg, fylda med någon jord.

 

HafsKusten och Stranden

Hafskusten innom Nöbbelöfs och Cimbris Socknar[?], är i allmänhet högländt utom just vid Skillinge fiskeläge där den är platt och till en del består af ängar och något kärr, samt sedermera till omkring 2500 alnar från Skillinge tämmeligen jämn, där en åssträckning vidtager som åtföljer stranden ända till Cimbrishamns Ån.

Innom Gladsax Socken är hafskusten från Cimbrishamn till Tobisborg platt, samt består ända till 200 Alnar från stranden af flygsand. Wid Tobisborg vidtager en annan åssträckning som från Järesta sidan åtföljt Cimbrishamns ån; men som vid Hafsstranden endast är ett par Hundrade alnar bred. Därifrån är Hafsstranden åter några Hundrade alnar mera platt, men fortfar sedermera att vara hög och långsluttande ända till Baskemölla, där den begynner att vara brant invid stranden.

Hafsstranden vid Nöbbelöfs och Cimbris Socknar är i allmänhet långgrund, men blir brantare efter som den närmar sig till Cimbrishamn, likväl kunna ej annat än fiskare båtar där lägga till. Wid Brantevik är Landningsställe före större båtar. Wid Cimbrishamn god hamn för ­­­_0 fots djupgående fartyg, innom Gladsax Socken i allmänhet mindre Långgrund, den är vid Baskemölla klippig och tämmeligen brant, så att där möjligen mera djupgående fartyg kunna Landsätta.

 

Skogar

Diverse

Finnes endast Gylleboa skogen, som vid Norra och Nordvestra stranden af Gylleboa Sjön är tämmeligen tät; men de öfriga delarne af Skogen äro mera glesa och lätt traverserade af Infanteri,  samt Gylleboa Tallplantering som är gles och marken jämn.

 

Qvarnverk

Wid Tommarp

Järesta - Bergsjömölla tvänne par stenar, går hela året.

Baskemölla Ett par stenar, går mäst hela året.

Wik, mindre qvarn, 1 par stenar går endast våtare årstider

Ramnakulla. 2ne par stenar, går endast våtare årstider

Forseqvarn, 2ne par stenar – går alla årstider

Sträntemölla, 2ne par Stenar, Do Do

Rugavadsmöllan 1 par stenar – går mest hela året.

 

 

ALBO HÄRAD

Vattendrag

Wärka Ån, tager sin början i Färs Härad och Långaröds Socken, är ej af någon betydenhet för än vid Andrarums Alunbruk. Den är om sommarn vadbar öfveralt ända till Bengtemölla där hålor och gropar förefalla, hvilka fortfara ända till dens utlopp och således på flere ställen gör den svår om ej omöjligt att öfvervadas. Wåta Årstider skall den redan nedan om Lille mölla vara svår att öfvervada och vid Brösarps ängar ända till Hafvet ytterst svår om ej omöjlig. 1000 alnar ofvan om dens utlopp idkas Laxörings fiske med tämmelig framgång.

Ån som utgör gräntsen emellan Albo och Färs Härader är af mycket mindre betydenhet än värka Ån och kan alla årstider öfveralt öfvervadas.

 

Wägar

Allmänna Landsvägen i Fogeltofta Socken är alla årstider fast och hård. De mindre vägarne äro i proportion äfven goda.

Wägarne innom St. Olofs Socken äro alle mindre. De underhålles efter behag af enskilta personer; men äro likväl i anseende till den sandiga Jordmån där finnes alla årstider i godt stånd.

Wägarne innom Rörums Socken. Stora Landsvägen är något sandig, farbar alla Årstider med tunga fordon - de öfrige mycket sandiga.

Wägarne innom Mälby och Hvitaby Socknar - Stora vägen är mindre sandig än i förenämnde Socken och tämmeligen fast. De öfrige äro äfven fasta och farbara alla årstider.

Stora Landsvägen innom Raflunda och Brösarps Socknar, är sandig och alla årstider farbar med tunga Fordon - De öfrige vägarne äro äfven sandiga.

Wägarne innom Eljaröds Socken äro Sandiga och farbara alla årstider. De mindre vägarne äro mycket steniga.

Wägarne innom Andrarums Socken äro fastare än i någon af de forenämnde Socknarne - De smärre vägarne äro mycket steniga.

 

Jordmån

Fogeltofta Socken - Jordmån består af svartmylla blandad med alunskiffer - Sämre Jordmån.

St Olofs Socken - består Jordmån af Sandmylla blandad med rödgrus dalig Jordmån.

Rörums Socken - den odlade Jordmån består af bördig sandmylla, men den öfrige delen består af sand, samt emot Hafvet af något flygsand.

Mälby Socken - Svartmylla.

Hvitaby Socken - Raflunda Do Närmast intill Byn består Jordmån af svartmylla, den öfriga delen består af sand i synnerhet mot Hafvet.

Brösarp Socken - Mera sandig än föregående Socknar, har obetydligt sandmylla.

Eljaröds Socken, Odlings jorden eller den Wästra Delen består af något jordmylla blandad med grus, den ofriga delen eller den östra består af Sand och grus.

Andrarums Socken - Mylla med Rödgrus till botten mycket stenbunden.

 

Hafskusten och Stranden

Hafskusten är innom Rörums Socken brant men ej särdeles hög, innom Mälby Socken mycket hög och brant så långt strackningen af Stenshufvud åtföljer Hafsstranden, men sedermera vid Kiviks Fiskeläger platt och jämn. Wid gräntsen med Hvitaby Socken börjar åter kusten att vara tämmeligen hög och brant, hvilket fortfar inom denna och innom den härtill gräntsande Socken Raflunda.

Hafsstranden långsåt hela Albo Härad består af sandbotten och är Långgrund utom just nedan om Stenshufvud där stranden är klippig och mycket brantare, så att större båtar där kunna lägga intill. Smärre Hamnar (för båtar) finnes vid fiske lägerna, hvaribland Hamnen vid Kiviks fiskeläger är den bästa. De öfrige Landningsställena vid Knäbäck, Hvitemölla och Wik äro endast för smärre båtar.

 

Skogar

Skogar

Diverse

Rörums bys skog är tämmeligen tät samt blandad med haggtorn och således svår för Infanterie att passera

Delparöds skog är mindre tät

Skogarne innom St Olofs Socken äro tämmeligen täta och på sina ställen upfylda med sanka kärr, hvaribland Getings måsen är omöjlig att passera.

Skogarne innom Mälby äro mycket täta och skogsmarken backig samt dälderne sanka.

Skogarne innom Hvitaby, Raflunda och Eljaröds Socknar, samt Björstorps skog hörande till Brösarps Socken äro i allmänhet mycket täta och sammanhängande med St Olofs skogar, De öfrige eller Krono skogarne innom Brösarps socken äro i allmänhet täta men renare än de öfrige inom Albo Härad, samt ej så mycket upfylde med buskar tufvor och sten.

Innom Andrarums Socken äro skogarne i allmanhet till vänster om vägen från andrarums Alunbruk åt Höröd upfylda af mycken sten och kärr samt till höger om nämnde väg mycket omgifven af stora ängar samt gemom skuren af kärr.

Skogarne innom Fogeltofta Socken äro genomskurne af kärr och ängar samt upfylde af en mängd tufvor och sten.

 

Qvarnverk

Sträntemölla, 2ne par Stenar, går hela Året

Forssemölla Do Do Do Do Do.

Stora Ramnakulla. 2ne par stenar, går endast våtare Årstider

Nybro Möllor 1 par stenar hvardera, går våtare Årstider

Esperöds mölla Do Do Do Do Do

Gräflunda mölla 2ne par, går hela Året

Hvitemölla 1 par, Do Do

Krubbemölla 2ne par, Do Do

Blåherremölla 1 par, Do Do

Kungsmölla 2ne par, Do Do Sågqvarn och stamp

Bosarps mölla Do Do Do

Bengtemölla Do Do Do 1 stamp

2ne Hallemöllor den ena 2ne par och den andra 1 par samt stamp, gå hela Året

Forssemölla 2ne par, går största delen af Året.

***

Ovanstående är textdelen till den s.k. rekognoseringskartan över Österlen från år 1816.

Åter till huvudmenyn