Södra Mellby

Pastorat: S Mellby och Vitaby
Folkbokföringshandlingar 1895-1991 finns på landsarkivet i Lund
Härad: Albo
Kommun:
1863-1951 Södra Mellby
1952-1973 Kivik
1974- Simrishamn

1886-1958 Kiviks municipalsamhälle
1959-1973 Kivik
1974- Simrishamn

Storskifte: "Storskiften eij existerade eller har kunnat förrättas" [år 1762]
Enskifte:

Litteratur:
Cappelin, O m.fl. Kiviksborna
Landsarkivet i Lund skriftserie 2. Biskopsvisitationer i Skåne 1697, sid. 133-135. 1991
Linné, C. Skånska resa 1749, sid. 125-130. 1751
Odéen, A. Södra Mellby och Vitaby i 1729 års sockenrelation, YA 3/12 1977
Vuxenskolan i Österlen. Bygd i förvandling - Bästekille under 150 år. 1982
Wallin, C. Kristianstads län 1762, sid. 120-121. 1981
Åberg, G. Södra Mellby kyrka. 1973

Kyrkoböcker (SVAR)
Kyrkoböcker (Arkiv Digital)
Brandförsäkringar (SVAR)
Piratensällskapet

Ur: Historisk, Oeconomisk och Geografisk Beskrifning öfver Christianstads län - 1767 (av J. L. Gillberg)
Mälby Sokn och By har:

Nödtorftigt utsäde och höbohl med bok- och surskog.

Esperöd har:

God åker och äng, tillräckelig eke- och surskog samt wacker belägenhet.

Bästekille har:

God åker och äng, tillräckelig bok-, surskog och torfjord.

Åkarp har:

Nödtorftigt utsäde och höbol med bok- och surskog.

Stubbaröd har:

Liten och swag åker, bättre äng, tillräckelig bok-, eke-, surskog och torfjord.

Swineberga har:

Mager och stenig åker och äng med ringa surskog.

Bökåkra:

Liten och swag åker, bättre äng, tillräckelig bok-, eke- surskog och torfjord.

Kifwiks fiske Läje har: (c)

Swabesholms Crono

Soknen har 62 st. hemmansbrukare utom Säteriet.

(c) Ett ansenligit fiske läye, som har ännu Rudera efter ett Capell waraf man kan sluta, att det i förra tider warit större och folckrikare. De mäste som här bo äro fiskare och fånga Lax, Torsk, Flundror, Tobis och sill, men i synnerhet en myckenhet Ål. Här i näjden fånges ock så Marsvin, gienom grofwa Nät som utlägges på djupet, hwar af de koka Tran. Wid detta fiske läye är äfwen den så kallade Penninge grafwen belägen: en grafwård af gamla wärden med mycken möda inrättad; men år hwem denna warit uppkastad, eller om någon härstädes haft sitt lägerställe, det kan man icke med säkerhet säga.

(d) Efter gamla berättelser är denne Gård funderat af en Herre, wid namn Måns Swab, och efter honom fådt sitt namn, men hwad tid det skiedt, wet man icke, icke eller hwad Beställning denne Svab haft, dåck synes sannolikt, att han i Danska tiderne warit Amt eller Lähnesman och således af någon betydelig wärdighet. Detta gods har warit ett Borneholms wederlag och under en sådan titul kommit till Swänska kronan tillika med flere, samt därefter blifwit indelt till Ryttmästare Boställe wid Södra Skånska Cavallerie Regementet. Både Man och Ladugården är i någorlunda godt stånd. På Mangården befinnes ett nyligen grundmuradt Caractairs Hus för Cronans medel uppfört under Herr Majoren och Riddarn Francks Inseende.
Ladugården ligger mitt för Man Gården belägen på en wacker plan och är i godt stånd med Bygnader af korswärcke försedder. Trägården ligger bak om Caractairs huset, har goda frukteträn och är med stengård inhägnad. Gården har fiske af ål och sill m.m. uti saltsiön som därintil är belägen, utom 3:ne st. fiske dammar. Utsädet räknas årligen mellan 70 à 80 tunnor uti förswarligt god jordmåhn. Höwäxten räknas till 400 lass årligen. 3 och femton sextondedels underlagde Crono hemman och 27 st. Gatehus som giöra arbete till Gården. En infredad hästhage som innesluter Berget Stenshufwud, hwilcket tienar till stor rättelse för de siöfarande. Någon ringa skog af eke, hassel och ahl, hwars tillwäxt hindras af Gietter som Allmogen härpå orten hålla, och gårdens 2:ne sädes wångar äro med sten inhägnade.

Skatteköp 1700-1798
Skatteköp var ett köpeavtal, varigenom äganderätten till kronojord övergick från kronan till enskild person och den sålda kronojordens natur ändrades till skattenatur.

Ryttmästare på Svabesholm: - 2 major från år 1759

Efter 1834 års indelning var Svabesholm ej längre skvadronschefsboställe.

Ur: Kristianstads läns landsbygd, fullständigt beskrifven härads- och sockenvis 1877-79
Socknen utgöres af 16 7/24 hemman, af hvilka 8 31/192 skatte och 8 25/192 krono.

Åter till huvudmenyn