Ö. Nöbbelöv

Pastorat: Simrishamn, Simris, Ö Nöbbelöv, Järrestad och Gladsax
Folkbokföringshandlingar 1895-1991 finns på landsarkivet i Lund
Härad: Järrestad
Kommun:
1863-1945 Östra Nöbbelöv
1946-1951 Simris-Nöbbelöv
1952-1970 Simrishamns stad
1971- Simrishamn

1894-1951 Branteviks municipalsamhälle
1952-1970 Simrishamns stad
1971- Simrishamn

Storskifte:
Enskifte: Gislöv 1810 och 1815, Ö Nöbbelöv 1818

Litteratur:
Landsarkivet i Lund skriftserie 2. Biskopsvisitationer i Skåne 1697, sid. 109-111. 1991
Solli, E. Hus och hem Brantevik före år 1900.
Vuxenskolan i Österlen. Simris och Ö Nöbbelövs församlingar på Österlen. 1978.
Vuxenskolan i Österlen. Östra Nöbbelövs socken 1 - Gislöfs by före enskiftet 1807. 1975
Vuxenskolan i Österlen. Östra Nöbbelövs socken 2 - Ö. Nöbbelövs socken från slutet av 1600-talet till 1801 och tiden före enskiftet. 1977
Vuxenskolan i Österlen. Östra Nöbbelövs socken 3 - Dokument från skolans historia. 1977
Wallin, C. Kristianstads län 1762, sid.145-146. 1981

Kyrkoböcker (SVAR)
Kyrkoböcker (DigiArkiv)
Branteviks museum

Ur: Historisk, Oeconomisk och Geografisk Beskrifning öfver Christianstads län - 1767 (av J. L. Gillberg)
Nöbbelöfs Sokn och By har:

Skatte 3/8
Crono indelt 1. 11/16
Annex 1/2
Gatehus 2
Gislöfs By har (d)
Skatte 6. 29/48
Crono in och oindelte 3. 5/6
Gatehus 27

Desse hafwa god och tillräckelig åker, liten äng och ej mera.

Enstaka Torp 3 Fiska i saltsjön

Soknen har 37 st. hemmansbrukare och giör med Cimbris Sokn ett Regalt Pastorat

(d) På egorne wid siöstranden har Fäldt Commissarien Holst och Fact. Balt. Weduvar år 1724 börjat arbeta på en Bly Grufwa och där med continuerat till år 1739, då arbetet, såsom icke lönande, afstadnade. Wid salt stranden är en stor sten hög, Branta Rör kallad, hwar ifrån Byemennen för några år tillbaka hämtade sten till en täppning. Under detta arbete funno the 4 mycket stora och flata stenar uppreste, emellan hwilcka the funno en Urne och ett ofanteligit handfång af ett Swärd, hwaraf kan slutas, att någon betydande Man fådt här sitt Lägerställe.

Skatteköp 1700-1799
Skatteköp var ett köpeavtal, varigenom äganderätten till kronojord övergick från kronan till enskild person och den sålda kronojordens natur ändrades till skattenatur.

Gislöv nr 1, 5/16 mtl 1758 febr. 20, skattebrev på 5/16 mtl
Gislöv nr 5 o 24, 1/2 mtl 1790 aug. 2, kvittens i landskontoret
Gislöv nr 6 o 24, 1/2 mtl 1790 aug. 2, kvittens i landskontoret
Gislöv nr 7, 3/8 mtl 1794 mars 27, kvittens i landskontoret
Gislöv nr 11, 5/16 mtl 1766 maj 27, skattebrev på 5/16 mtl
Gislöv nr 16, 1/3 mtl 1790 sep. 17, kvittens i landskontoret
Gislöv nr 19, 9/16 mtl 1790 aug. 2, kvittens i landskontoret
Gislöv nr 31, gatehus 1789, skattevärdering
Gislöv nr 32, 3/8 mtl 1790 aug. 2, kvittens i landskontoret
Gislöv nr 33, 1/4 mtl 1766 jan. 31, skattebrev på 1/4 mtl
Ö Nöbbelöv nr 1, 1/8 mtl 1790 mars 24, kvittens i landskontoret
Ö Nöbbelöv nr 2 o 4, 1/2 mtl 1790 mars 24, kvittens i landskontoret
Ö Nöbbelöv nr 6 o 7, 3/8 mtl 1758 febr. 20, skattebrev på 3/8 mtl

Ur: Kristianstads läns landsbygd, fullständigt beskrifven härads- och sockenvis 1877-79
Socknen utgöres af 13 hemman, af hvilka 12 1/2 äro skatte och 1/2 krono.

Ur: Föreningen för fornminnes och hembygdsvård i sydöstra Skåne, skrift 2 (av Carl Cederström)
Nämndemän 1825-1926:

Östra Nöbbelövs socken
Socknen skulle enligt indelningen välja nämndeman efter Per Tuvesson i Simris; efter honom valdes

Trued Hansson, Nöbbelöv, vald 7/4 1828;
Per Ingvarsson, Nöbbelöv, vald 1830;
Rasmus Glivberg, Gislöv, vald 1833;
Christian Mårtensson, Gislöv, vald 1845;
Nils Jönsson, Gislöv, vald 30/12 1849;
Rasmus Tuvesson, Gislöv, vald 20/3 1859;
Per Nilsson, n:r 21 Gislöv, vald 12/1 1867;
Kommunalordföranden Nils Persson, Gislöv, vald 5/7 1901, häradsdomare, vilken fortfarande innehar befattningen (1926).
Per "Öra" Nilsson, n:r 21 Gislöv, 1932-1957-.

Åter till huvudmenyn