Ravlunda

Pastorat: Ravlunda, Brösarp, Andrarum, Eljaröd och Fågeltofta
Folkbokföringshandlingar 1895-1991 finns på landsarkivet i Lund
Härad: Albo
Kommun:
1863-1951 Ravlunda
1952-1968 Brösarp
1969-1970 Simrishamns stad
1971- Simrishamn

Storskifte: "Storskiften eij förrättade" [år 1762]
Enskifte:

Litteratur:
Andersson, E. Några ogifta mödrars och "oäkta" barns levnadsöden i 1800-talets Ravlunda. 1982
En bok om Ravlunda socken. 1983
Landsarkivet i Lund skriftserie 2. Biskopsvisitationer i Skåne 1697, sid. 137-140. 1991
Linné, C. Skånska resa 1749, sid. 113-120. 1749
Nilsson, A. Ravlundafältets landmolluskfauna. 1961
Ravheden, N. De försvunna byarna. Berättelser om Killehus, Bäckahus och Kyrkokullen. 1987
Stoltz, E. Som liten i Ravlunda prästgård. 1948
Wallin, C. Kristianstads län 1762, sid. 121-122. 1981
Åberg, G. Ravlunda kyrka.

Kyrkoböcker (SVAR)
Kyrkoböcker (DigiArkiv)
Ravlundas hemsida

Ur: Historisk, Oeconomisk och Geografisk Beskrifning öfver Christianstads län - 1767 (av J. L. Gillberg)
Raflunda Sokn och By har: (b)

Mycken men skarp åker, nödig bok-, eke- och surskog.

Öståkra har:

Mager åker, tillräckelig äng och nödig bok-, eke samt surskog.

Skipparp har:

Widlyftig och skarp åker,liten äng, nödig eke och surskog.

Lilla Juleboa:

Liten åker och äng men ej mera.

Tåstaröd:

Desse hafwa sidt och swagt utsäde, godt höbohl, nödig bok-, eke- och surskog.

Hus och Torp:

Desse hus och torp idka saltsiö fiske till sahlu.

Enstaka Torp:

Har någon liten och skarp åker men ej mera.

Soknen har 39 st. hemmansbrukare, och med Brösarps Sokn giör ett Regalt Pastorat.

(b) Herr Öfwerste Lieutenantens och Baron Stael von Holsteins Gård i denne By belägen, är wäl Bygd och har en wacker Trägård, men egor samfälte med de öfrige hemmanen uti Byen. Floræus uti sin Skånska Historia, pag. 90 säger att Skånska konungen Svärting skall wara begrafwen i den här på egorne liggande Swärtings kulle och icke långt därifrån finnes en gammal Minning, Frorum kallad, efter konung Frode som säges Svärting öfwerlefwat, så ock ligger en, med otrolig möda af ålderdomen hopbragt hög wäster om Prästegården, hwilcken, efter gammal sägen, de siöfarande i Hedenhös upprättat til Neptuni ära. Wid denne By ligger äfwen en mycket bekant Bok Lund som i gamla tider warit offerlund, hwilcket af fundna urnæ och brända ben styrckes, så ock här brede wid ett Berg, nu af flysand betäkt, hwaruti finnes Bernsten eller Raf så wäl som wid sielfwa siöstranden, hafwandes Byen fådt sitt namn af förbenembde Raf och boklund, bredewid hwilcken det förmenes en Stad i gamla tider warit liggande som hetat Lund. En märckwärdig Wales Hög och Grop är tillika här att bese, hwarutaf mullwadar uppskiuta Brändt Ler, Ben och kål, och synes Floræus icke utan anledning, till denne orten föra then Phaëtoniska diktens ursprung som hos Ovidius och annorstädes omtalas, enär man jemförer de många omständigheter som med denne sagan öfwerensstämma och härom kring igenfinnes, hwilcket alt witnar om Ortens stora ålder och märckwärdighet.

Skatteköp 1700-1798
Skatteköp var ett köpeavtal, varigenom äganderätten till kronojord övergick från kronan till enskild person och den sålda kronojordens natur ändrades till skattenatur.

Ur: Kristianstads läns landsbygd, fullständigt beskrifven härads- och sockenvis 1877-79
Socknen utgöres af 8 19/24 hemman, af hvilka 1 5/16 äro frälse, 6 13/16 skatte och 2/3 krono.

Ur: Från sockenstämma till storkommun - Kristianstads län och Blekinge

Ravlunda
I anledning af Högwälborne Herr Baron Landshöfdingens och Riddarens höggunstiga befalning, under d. 17 April sistl., angående det sielfswåldiga Tiggeriets hämmande, och de medel och utwägar, som där emot böra tagas, sammanträdde med Sockne-männen i Raflunda Sockn Pastor Loci, Söndagen d. 9 Maj. efter Gudstjänsten, och effter plägat samråd, stadnade i följande slut.

1:o Blefwo wj därom ense, at nedan nämnde Personer för närwarande tid böra anses för Socknens Almose hion, nembl.
Afskiedade Soldaten Pehr Skåning,
dito Volontairen Håkan Edberg
Änkan Karena Maurits dotter i Skipparp,
dito Hanna Anders Skytts,
Qu-follket Margareta i Tegelladan,
Änkan Karena i Tegelhusen,
dito Elna Pihls i Killehusen,
dito Ingar Swäns i Knäbäck.
Ofwan nämnde Almose-hion åtage wij undertecknad os, på egna och alle Socknemännens wägnar, at effter råd och ämne försörja; så at de ej skola hafwa nödigt söka sit uppehälle utom Socknen. Och när Gud behagar igenom den timeliga döden kalla dem hädan, wele wij ock befordra dem ährl. till grafwa.

2:o Kommer någon widare af Sig igenom ålder, siukdom eller annat olycksfall, så undandrage wij os icke häller at sörja för des uppehälle. Såsom ock, ehwem som lider brist, kan anmäla Sig hos Pastor Loci, och wänta hans biträde till undsättning, på lämpligaste sätt.

3:o Till all oredas afböjande, och Almosans jämna utdelande, will wara nödigt, at ej allena hwart Almose-hion wet, hos hwem det hafwer at undfå sit uppehälle; utan ock at en god man i hwar rota åtager Sig på behagelig tid en besynnerlig omsorg om de fattiga. Därför hafwa wij ock därom öfwerenskommit, at Pehr Skåning, Håkan Edberg, Karena Maurits, och Hanna Skytts hafwa allena at hålla Sig till Raflunda By, Tåstaryd och Tullekille, och i synnerhet till Matthis Bängtson, som Christel: lärer gå dem till handa. Elne Pihls och Margareta hålla Sig allena till Skipparp, Kongsmöllan och Killehusen i synnerhet till Swän Trulsson. Men Ingar Swäns och Karena i Tegelhusen hålla Sig till Knäbäck, Öståckra, Lilla Juleboda, Brostorp och Tegelhusen, i synnerhet till Nils Offesson i Öståkra.
Raflunda d. 9 Maj. 1762.

C. Stael von Holstein - Andreas Thomaeus - Johannes Jacobaeus

Åter till huvudmenyn