Smedstorp

Pastorat: Smedstorp, Kvärrestad, Tosterup, Bollerup, Övraby och Ö Ingelstad
Härad: Ingelstad
Kommun:
1863-1968 Smedstorp
1969-1970 Tomelilla köping
1971- Tomelilla

Storskifte: "Storskifte är till slut förrättadt i Tiustorpsby" [år 1762]; Smedstorp 1791-92
Enskifte: Smedstorp 1806-07

Litteratur:
Barup, K. Smedstorp - Gårdlösa. 1981
Linné, C. Skånska resa 1749, sid. 150-156. 1751
Nyman, C. F. Allmän Beskrifning öfwer Qwerrestads och Smedstorps socknar. Handlingar af Christianstads Läns Kongl. Hushålls-Sällskap. 6. 1815.

Kyrkoböcker (SVAR)
Kyrkoböcker (DigiArkiv)
Brandförsäkringar (SVAR)

Ur: Historisk, Oeconomisk och Geografisk Beskrifning öfver Christianstads län - 1767 (av J. L. Gillberg)
Smedstorps Sokn och Tiustorps By har:

God och tillräckelig åker och äng samt någon torfjord.

Gårdlösa har:

God och tillräckelig åker och äng, torfjord till salu och ett fördelaktigt stenbrått.

Tunby har:

Swagt utsäde, tillräckeligit höbol och surskog, någon torfjord.

Listarum har:

Swag åker och äng, tillräckelig torfjord och godt kalckstensbrått.

Desse hafwa liten åker och äng, men nödig torfjord.

Desse hafwa swag åker och äng med någon surskog till Pinneboa.

Skarp och swag åker och äng med nödig hög surskog och torfjord.

Swag åker och äng, nödig torfjord och godt stenbrått.

Soknen har 92 st. hemmansbrukare utom Säterierne, och giör med Qwäresta Sokn ett Regalt Pastorat:

(h) Denne Gård possideras af Herr Hofrätsrådet Wettring samfält med dess Stjuf Barn afledne Häradshöfdingen Montans arfwingar. Gårdens anläggare har warit Danska Ammiralen Anders Bing, som kan intagas så wäl af ett Epithaphium i marmor uthuggit, som af några ristade anmärckningar på Predikstolen i Smedstorps kyrcka, men tiden då det skiedt igenfinnes icke. Sedan denne Gård år 1660 kom i kronan Sweriges händer såsom wederlag för Bornholm, war den först en förläning till gamla herrar Officerare för trogen tienst, men sedermera år 1688 bort arrenderades till Herr öfwerste Lieutenanten Schjonleben, och sedan till Herr Generalen Faltsburg, alt intill året 1713, då Gården till Rustning wart indelt. Mangården består af 2:ne Grundmurade Bygnader 2 Etager höga och en liten flygelbygnad af korswärcke alt med tegel betäkt. Ladugården utgiöres af 3:ne korswärcks bygnader täkte med halm. 2:ne tillräckeligt stora och med en myckenhet frukteträn försedde trägårdar finnes, en på hwarthera sidan om Gården. Situationen, af skog, siö och fruktbara fält, är täck och behagelig, hwarförutan Gården eger, fiske till husbehof i 7 st. dammar, wildhane af rapphöns och harar, utsäde i 6 st. med sten infredade wångar till något öfwer 60 tunneland, 400 lass höbärgning, tillräckeligit muhlbete, 10 och fyratioen fyrationdeåttondedels Skatte, 4 och en sextondedels Crono och siu åttondedels kyrcko, alle underlagde arbeteshemman, 17 st. Hus och Torp, 3:ne st. watnmiölqwarnar, en stampeqwarn, någon, dåck otillräckelig skog af ek, hassel och ahl, stenbrått tienligit till trappe och likstenar, och Jus Patronatus har gården i förra tider ägt, tillika med 32 Insokne och 24 Utsokne Frällse hemman.

(i) Tunbyholm ligger ganska wäl belägen på en liten holme i en insiö som har 13 st. holmar bewuxne med skog såsom lundar: denne siö har tillförene warit ett kiärr, men gienom uppdämningar blifwit förwandlat till siö. Borggården har en stor Corps de Logis 3 wåningar hög, 2:ne Pavilloner 2 Etager höga, och en liten flygelbygnad en wåning hög, alt af sten grundmurat samt på en holme i siön belägit. Ladugården på fasta landet belägen, har 3:ne stora bygnader, äfwenledes grundmurade. Emellan Borg- och Ladugården är en hwalfder stenbro till Communication. Trägården bakom Ladugården på fasta landet belägen, är anseenligt stor, och indelt i qwarter med frukteträn, hwar förutan gården eger ymnit fiske i siön af rudor, brax, giäddor, abbor och ål; wildhane till nödtorft så af, hög som smärre djur, något öfwer 100 tunnors godt utsäde i 4:ra wångar med dubbel stengård infredade, ömnigt höbol, 8 och siu sextondedels Skatte arbeteshemman, 2:ne augmentshemman, 11 st. Rå och Rörs Torp, 16 st. Gatehus, en miöl stampe samt sågeqwarn, ansenlig skog af bok och ek, så ock ett fördelaktigt stenbrått, för hwilcket alt hålles 10 st. Ryttare och 2:ne tråssdrängar samt den i äldre tider hafwa warit ett Gyldenstierne Gods. De gamla Bygningar äro, dels ombygde, dels och Renoverade af Herr Lanshöfdingen Piper, som deraf warit Egare.

Smedstorps ägare:

Tunbyholms ägare:

Skatteköp 1700-1799
Skatteköp var ett köpeavtal, varigenom äganderätten till kronojord övergick från kronan till enskild person och den sålda kronojordens natur ändrades till skattenatur.

Ur: Kristianstads läns landsbygd, fullständigt beskrifven härads- och sockenvis 1877-79
Socknen utgöres af 22 7/16 hemman, hvilka alla äro skattehemman.

Ur: Föreningen för fornminnes och hembygdsvård i sydöstra Skåne, skrift 2 (av Carl Cederström)
Nämndemän 1825-1926:

Kvärrestads och Smedstorps socknar
Vid indelningen 1825 tjänstgjorde för socknarne Lars Svensson i Smedstorp. Efter honom valdes

Erland Andersson i Kvärrestad, som tjänstgjorde från 1832; därefter
Nils Nilsson, Tjustorp, som tjänstgjorde 1847;
Ola Månsson, Gårdlösa, tjänstgjorde från 1848, bevistade som ledamot av bondeståndet bl.a riksmötena 1851 och 1854, var 1851 av ståndet utsedd till revisor;
Mårten Mårtensson, Kvärrestad, vald 4/9 1859, entl. 26/1 1884;
Ola Jeppsson, Tjustorp, vald 16/2 1884;
Ola Nilsson, Lunnarp, vald 21/10 1893;
Sven Rasmusson, Gårdlösa, vald 19/3 1900
Gustaf Fredrik Eckerman, arrendator av Smedstorps Gård, vald 27/12 1902
Nils Olsson, Kvärrestad, vald 24/4 1904;
Thure Nilsson, Petersborg, vald 26/7 1922; innehar fortfarande befattningen (1926)

Åter till huvudmenyn