Vallby

Pastorat: Hammenhög, Hannas, Ö Herrestad och Vallby
Härad: Järrestad
Kommun:
1863-1951 Vallby
1952-1968 Hammenhög
1969-1970 Simrishamns stad
1971- Simrishamn

Storskifte: "Storskiften inga" [år 1762]
Enskifte: Vallby 1818, Salarp 1823

Litteratur:
Landsarkivet i Lund skriftserie 2. Biskopsvisitationer i Skåne 1697, sid. 113-114. 1991
Ljungmo, C. K. Glimmingehus och sydöstra Skåne. 1923
Rydbeck, O. Glimmingehus. 1965
Tengwall, S. N. Sockne-Beskrifning. Wallby Socken. Handlingar af Christianstads Läns Kongl. Hushålls-Sällskap. 4. 1818.
Wallin, C. Jens Holgersen Ulfstand till Glimminge. 1979
Wallin, C. "Rige Holger" till Glimmingehus och Dömestorp. 1943
Wallin, C. Sägner kring Glimmingehus. 1952
Wallin, C. Till Vallby skolas historia. 1943
Wallin, C. Vallby och Bolshög - en "Sighrafkyrka" och en "Tomarpskyrka"? 1943
Wallin, C. Kristianstads län 1762, sid. 146-147. 1981

Kyrkoböcker (SVAR)
Kyrkoböcker (Arkiv Digital)
Brandförsäkringar (SVAR)
Lysningar och vigslar 1733, 1735-1743 (Skriftserie 1)
Sockenrelation 1729 (Skriftserie 2)
Gravstensinventering
Vallby-Salarps hemsida 1
Vallby-Salarps hemsida 2
Glimmingehus
Se även mer om Vallby under Bönder

Ur: Historisk, Oeconomisk och Geografisk Beskrifning öfver Christianstads län - 1767 (av J. L. Gillberg)
Walby Sokn och By har: (e)

God och tillräckelig åker, swagt höbol och ej mera.

Salarp har:

Mycken och god åker, men swagt höbol.

Glifarp har:

Nödigt utsäde och höbol med torfjord.

Har någon åker och äng.

Soknen har 52 st. hemmansbrukare utom Säteriet.

(e)Uti kyrckan och på norra sidan finnes en huggen sten i muren af denna Inscription: Anno 1499 d. 1 Maji lade Jöns Holgerson Ulfstand, Riddare, Riks Ammiral, och Ländsman på Gylland, Glimminge fasta stenhus Grund. Dödde 1523, begrafwen här med sin andra Fru Margaretha Trolle och hafwer wälb. Måns Rosencrantz bekåstadt denna sten till en hugkommelse Anno 1651. 2:ne Likstenar i Coret med munckestyl uthugne wisa, att Helge Hindrikson och Jöns Holgerson Ulfstand ligga här begrafn, af hwilcka den förra afled 1485 och den senare 1523.

(f) Ett stycke ifrån kyrckan ligger denna Sätesgård på en holme i en liten insjö, hwarest den gamla Ulfstandska Bygnaden, som uppå åfwanförmälte sten i Walby kyrcka kallas Glimminge fasta stenhus, finnes, och med rätta bär ett sådant namn. Af murarne som är 3 och en half aln tjåcka; af de besynnerliga hålen som äro inrättade både i murarne och i trapporne, samt af hela husets inrättning intages nogsamt, at det icke blått till Boning och beqwämlighet utan fast mera till förswar och säkerhet blifwit upprättadt.

Huset består af 3:ne wåningars högd, hwaraf nedersta wåningen är indelt till kiällare, skafferi, bakestufwa och smedja m.m. i mittersta wåningen har Gudstiensten fordom blifwit förrättad uti ett rum, som ännu kallas kyrckan.
På hela huset är ej mera än en ingång emot norr och Borggården wid hwilckens östra sida står en uthuggen stenbild i muren insatt liknande en naken menniska med ett bredt skiägg, hållande i wänstra handen en trästubbe och i den högra ett Djur, som liknar en hare. Om denne bildförtäljes i orten en saga, som här förbigås. Öfwer ingången sitter en annan huggen sten som föreställer Jöns Holgerson Ulfstand uti Hielm och harnisk med sitt skiöldemärcke i handen och öfwer hans hufwud läses desse orden i otydelig munckestyl; Anno 1499 tå lade jag Jöns Holgerson första stenen i Grundwalen af detta hus.På hans högra sida står en bild af hans första Fru hållandes sitt wapn som wisar, att hon warit af BraheskaFamilien med denne öfwerskrift: Anno 1495 tå dödde jag Holger Axelsdotter på Wisborg och ligger i Tommarpe Closter. På hans wänstra sida föreställes hans senare Fru hållande Trålliska wapnet i handen med denne öfwerskrift: Anno 1498 tå giorde Jöns Holgerson sitt Bröllop med Margaretha Arveds-dotter på Wisborg.

Wid första inträdet i huset finner man å ömse sidor i muren 3:ne hål, som utan twifwel warit försedde med Canoner, och så wäl i trapporne som i öfwra wåningen ser man hål hwilcka finnes så passade, att man därigenom antingen med stenar eller med handgewär kunnat skiuta på dem som med wåld welat tränga sig upp uti huset. Uti öfwersta wåningen är en ganska stor Sahl, där ifrån man träder in uti en kammare, hwarest Jungfru Maria med Barnet finnes på wäggen i sten afbildadt, jemte åtskilliga adeliga wapn i fenster murarne som merendels nu äro utbrutne, undantagande en 8:ta kantig sten uti ena fenstret, hwaruppå är en mans bild ristad, såsom klädd uti hjelm och harnisk, stödjande sig med wänstra armen uppå sitt swärd och håller i högra handen det Ulfstandiska samt i wänstra handen det Braheska wapnet med denne öfwerskrift; Jag är en Kiämpe starck och stor, från Gylland jag till Skåne for Anno 1487.

Så wida kunnit är, har Glimminge gård warit bebodd af följande Herrskaper. Holger Hindrikson Ulfstand, död 1485. Jöns Holgerson Ulfstand, död 1523. Biörn Ulfstand, har 1531 warit på Riddaresyn å egorne mellan Gylleboa och Tommerups Closter, uti hwilcken förrättning han nämnes såsom herre till Glimminge. Efter honom har Eric Rosencrants fådt gården med sin Fru Margaretha Ulfstand, med hwilcken han hade flere Barn och ibland dem Axell Rosencrants som feck Godset och hade en Grobbe till Fru. Holger Rosencrants Axelson ägde Gården 1640. Måns Rosencrants Holgerson wid år 1656. Holger Rosencrants Månsson, död 1715. Holger Rosencrants, den förra Holgers Broder son och efterträdare sålde Gården till Fru Christina Piper, född Törnflyckt, som emot östre Torup bortbytte Glimminge Gård till Herr Öfwerste Lieutenanten Jockum Beckfris, efter hwars död Godset tillträddes af dess Broder Herr Majoren och Riddarn Corfits Ludvig Beckfris, och 2:ne af hans efterlemnade söner, herr Landshöfdingen och Herr Capitainen Beckfris äro nu för tiden däraf Egare.

Utom förrbeskrefne Corps de Logis äro på BorgGården 2:ne Pavilloner, grundmurade en wåning höga. Till gården har förr warit windbrygga öfwer watnet men nu igenlagder. Ladugården har 3:ne grundmurade och en korswärcks Bygnad. Trägården är med gamla frukteträn försedder, hwarför utan gården eger ansenligit och godt utsäde och hö i 4:ra wångar indelt, otillräckelig skog af eke och hassell, fiske till nödtorft uti insjön, som omgifwer Gården och i 3:ne st. dammar, efter jordebokens föranledande häri Länet 16 insokne Frällse 9 och nitton fyratioåttondels utsokne Frällse hemman 44 in och utsokne Gatehus eller Torp, 2:ne Miölqwarnar, tillräckelig torfjord och bokeskog i Albo Härad wid ett hemman.

Ägare Glimminge:

Skatteköp 1700-1875
Skatteköp var ett köpeavtal, varigenom äganderätten till kronojord övergick från kronan till enskild person och den sålda kronojordens natur ändrades till skattenatur.

Ur: Kristianstads läns landsbygd, fullständigt beskrifven härads- och sockenvis 1877-79
Socknen utgöres af 24 1/24 hemman, af hvilka 22 7/24 äro frälse, 1 1/4 skatte och 1/2 krono.

Militär indelning
Skånska Dragonregementet:

Södra Skånska Infanteriregementet:

Ur: Föreningen för fornminnes och hembygdsvård i sydöstra Skåne, skrift 2 (av Carl Cederström)
Nämndemän 1825-1926:

Wallby socken
Enligt indelningen skulle socknen välja efter Ola Andersson i Vallby (n:r 13) och valde

Per Persson, Vallby, vald 1826;
Matts Nilsson, Vallby, vald 9/9 1831;
Nils Andersson, Vallby, vald 1836;
Lars Andersson, Salarp, vald 5/12 1847;
Per Persson, Salarp, vald 21/9 1851;
Anders Olsson, n:r 13 Vallby, vald 26/12 1853;
Jöns Nilsson, Vallby, vald 23/2 1875;
Jöns Olsson, n:r 14 Vallby, vald 27/2 1895;
Jöns Mårtensson, Salarp, vald 30/7 1903;
Ola Svensson, n:r 13 Vallby, vald 3/8 1912;
Hans Nilsson, Gunnarshög, vald 31/3 1919; innehade fortfarande befattningen (1926)
Alfred Löfstedt, n:r 3 Vallby, 1934-1944-

Vallby socken år 1684:

Källa: Skånska generalguvernementskontoret och landsbokshålleriet GIIIa:46 (1684) Bild 58 / sid 53 ff (AID: v98462.b58.s53)

Ur: Lunds Domkapitels arkiv, FIIja:10, Landsarkivet i Lund (tidigare infört i Släkt och Bygd 4/91)

Förteckning på så många af födde och döde ifrån och med 1721 til och med 1735, som finnas upförde i Wahlby och Bolshögz kyrckioböcker. [not. Bolshög är här utelämnat]

Ifrån 1727 åhrs slut til 3 söndagen efter helige trefallighetz söndag finnes ingen uptekning på hwarken födde eller döde, utan är i kyrkioherden sal. Jonas herr Hollbeckz tid försummad. Och berättar klockaren at sal. herr Jonas i de siste åhren war behaftad, som oftast med siukdomar och swagheter, af hwilken orsak han skall haft, för sitt Embetes så myckit redigare utförande skull, till medhielpare i sitt Embetes sysslor herr Albrecht Weibull; Jag har elliest så wida mig warit giörligit sökt redo härutinnan, och efter gudztiensten på kyrkiogålfwet begärat at hwar i församlingen wille gifwa uptekning på sina, men har fåt ännu ingen widare än som fins i kyrkioböckerna, hwarföre jag den samma måste till föreskrefen Datum här igenom affärda.

Åter till huvudmenyn