Ö Vemmerlöv

Pastorat: Stiby och Ö Vemmerlöv
Härad: Järrestad
Kommun:
1863-1951 Östra Vemmerlöv
1952-1968 Tommarp
1969-1970 Simrishamns stad
1971- Simrishamn

Storskifte: "Storskiften eij begierte" [år 1762]
Enskifte:

Litteratur:
Landsarkivet i Lund skriftserie 2. Biskopsvisitationer i Skåne 1697, sid. 87-90. 1991
Thomée, G. A. Beskrifning öfwer Wemmerlöfs Socken. Handlingar af Christianstads Läns Kongl. Hushålls-Sällskap. 3. 1817
Wallin, C. Kristianstads län 1762, sid. 143. 1981
Österportskolan i Ystad. Gyllebo- Ö Vemmerlöv. Projektarbete vt 1978

Kyrkoböcker (SVAR)
Kyrkoböcker (DigiArkiv)
Brandförsäkringar (SVAR)

Ur: Historisk, Oeconomisk och Geographisk Beskrifning öfver Christianstads län - 1767 ( av J. L. Gillberg)
Wämmerlöfs Sokn och By har: (i)

God åker, nödig äng och någon torfjord.

Karlaby har:

God åker, nödig äng, någon torfjord andre delen ligger i Gladsax och Tommerups Soknar.

Stora Ramnekulla:

Liten och swag åker och äng samt någon krattmarck.

Wiresta har:

God åker och äng, och andre delen af Byn ligger Tommerups Sokn.

Wämmerlöfstorp har:

Nödtorftigt utsäde och hö med Buskage af ene.

Stora Esperöd:

Swag åker, god äng, någon ung bok och ekeskog.

Skräddary har:

Desse hafwa god åker, äng och muhlbete med nödig surskog.

Torssemölla:

Swag åker och äng, någon surskog.

Hafwa nödig åker, äng, mulbete och någon surskog.

Stora Dode har:

Swag åker, nödig äng och någon surskog.

Yxnaröd har:

Swag åker, äng och muhlbete.

Lilla Dode:

Nödig åker, äng, bete och surskog.

Desse hafwa nödig åker, äng, muhlbete och surskog.

Lilla Ramnekulla:

Swag åker, äng och muhlbete.

Gylleboa Berustade

Soknen har 64 st. hemmansbrukare utom Säteriet.

Denne Sokn med Rörum i Albo Härad giör ett Regalt Pastorat.

(i) Förr har kyrckoherden bodt i Rörums Sokn, men sedan Prästegården 1715 afbrände, hafwa Prästerne efter den tiden bodt uti Wämmerlöfs By.

(k) har i förra tider warit ett frällse Säteri af mycken lyster, i anseende till Situationen, Bygnad och egor, gamla och aldeles ruinerade Mangården har warit ganska wäl belägen och af en siö omgifwen, hwar wid en angenäm högd, Winberget kallad, med några skuggrika trän faller i ögnasikte.
Uti östra wäggen står fölljande Inscription uthuggen uti en sten: Ärlig och wälbördig Man Laurits Knof med sin hustru Fru Sicelia Henning, Walckendorfs dotter af Glorup Anno 1538, begynte jag denne Gård och fullbordade honom 1544 i Jesu Christi Namn Amen. Ehuru swårt det är att namngifwa de aldra äldsta Herrskaper, så wet man likwäl, att Torckel Brahe wid pass år 1400 däraf warit Egare, jämwäl att Fiolmer Knof hafwer uppbygt Gården 1434; men obekant är, hwad öden denne Gård sedan har undergådt, som förorsakat, att den sedan af Laurits Knof år 1538 å nyo blifwit uppbygd, som åfwanförmälte sten utwisar. Så länge murarne stodo under tak, såg man iblandt åtskilliga Inscriptioner, i en stor Sahl äfwen denna: Nils Gylte till Gylleboa, så länge Gud will, och är troligit att denna Gylte, af hwilcken man håller före Gården fådt sitt namn, warit Knoffarnes efterträdare. På ett annat ställe har man läst följande Inscription: Der Henning fic egit, giorde han strax fred med Keiser Carl, Aar 811, och skaffede all ting i lafwe; På Keiserens wägner war ...; På Konungens sida af Dannemarck, förutan 2:ne hans Bröder, 10 Herremend blandt hwilcka war en af Edle Urner. Detta är den freden Hvitfeldt uti sin krönika p. 19 omtalar.
Paul Urne med sin Fru en Ulfstand hafwer wid pass 1641 bebodt denne Gård. När Gylleboa sedermera under namn af Bornholms wederlag kommit till Cronan, är troligit, att Landt Dommaren i Skåne, Assistance Rådet wid General Gouvernementet och Burg Grefwen i Malmö Herr Gilius Ehrenberg, fådt honom i förläning, wars Epitaphium sitter i Sokne kyrckan. Härefter har Gården blifwit indelt till Rustning och kommit i Herr Landshöfding Adlerstens händer, uti hwars Familie den nu innehafwes af Fröken Schiönström.
Mangården är flyttad något i söder från den Knoffiska Bygnaden och är försedd med ett wäl indelt Caractairs hus af korswärcke. Ladugården har en grundmurad och 4 st. korswärcks Bygnader. Gården äger sandig, dåck tillräckeligit åker, godt höbol, skiöne skogar och torfmåssar, godt muhlbete, tillräckeligit fiske, 2 och trettiosiu fyratioåttondedels Crono hemman och 22 st. Gatehus eller Torp. På egorne och wid en kulle, korskullen kallad, har stådt et Chr. Crusifix, som förwaras i kyrckan, wid hwilcket det säges Herr Paul Urne förrättat sin privata andakt.

Ägare Gyllebo:

Skatteköp 1700-1799
Skatteköp var ett köpeavtal, varigenom äganderätten till kronojord övergick från kronan till enskild person och den sålda kronojordens natur ändrades till skattenatur.

Ur: Kristianstads läns landsbygd, fullständigt beskrifven härads- och sockenvis 1877-79
Socknen utgöres af 17 23/24 hemman, af hvilka 2 2/3 äro frälse, 12 19/24 skatte och 2 1/2 krono.

Ur: Föreningen för fornminnes och hembygdsvård i sydöstra Skåne, skrift 2 (av Carl Cederström)
Nämndemän 1825-1926:

Östra Wemmerlövs socken
Enligt indelningen skulle socknen välja nämndeman efter Måns Andersson i Stiby, Komstad. Han efterträddes av Lars Bengtsson i Wemmerlöv, vald 30/3 1827. Efter honom kom

Per Persson, n:r 20 Wemmerlöv, vald 8/1 1854, var avflyttad från orten 1864 och efterträddes av
Fjärdingsmannen Per Ervastsson, n:r 7 Wemmerlöv, vald 30/3 1864, entledigad 1873 3/8;
Jöns Olsson, Wemmerlöv, vald 1873, entledigad 19/12 1893;
Jöns Nilsson, Sofielust, vald 28/1 1894;
Kammarherren Börje Rosencrantz å Gyllebo, vald 1/8 1897;
Johan Håkansson, n:r 3 Wemmerlöv, vald 28/4 1901;
Henrik Olsson, Wemmerlövstorp, vald 2/8 1911;
Kyrkvärden Nils Persson, Wemmerlövsgård, vald 8/12 1913;
Sven Eljertsson, Gyllebo, vald 2/5 1916;
Arvid Christoffersson, Wirrestad, vald 19/1 1918;
Jöns Jönsson, Wemmerlövsgården, vald 6/5 1924; innehar fortfarande befattningen (1926).

Arthur Gerhard Ohlsson, Karlsro, Gyllebo, Vemmerlöv, 1935-1957-.

Åter till huvudmenyn