Vitaby

Pastorat: S Mellby och Vitaby
Folkbokföringshandlingar 1895-1991 finns på landsarkivet i Lund
Härad: Albo
Kommun:
1863-1951 Vitaby
1952-1973 Kivik
1974- Simrishamn

1889-1951 Vitemölle municipalsamhälle
1952-1973 Kivik
1974- Simrishamn

Storskifte: "Storskiften eij existerade eller har kunnat förrättas" [år 1762]
Enskifte:

Litteratur:
Haväng, H. Det ursprungliga Vitaby stationssamhälle. Stencil. 1977
Landsarkivet i Lund skriftserie 2. Biskopsvisitationer i Skåne 1697, sid. 133-135. 1991
Vuxenskolan i Österlen. Hjälmaröd i Vitaby socken. 1977
Vuxenskolan i Österlen. Vitaby socken. 1976
Wallin, C. Kristianstads län 1762, sid. 120-121. 1981
Åberg, G. Vitaby kyrka. 1966

Kyrkoböcker (SVAR)
Kyrkoböcker (DigiArkiv)
Brandförsäkringar (SVAR)

Ur: Historisk, Oeconomisk och Geografisk Beskrifning öfver Christianstads län - 1767 (av J. L. Gillberg)
Hvitaby
Sokn och By har: (e)

Annex 3/16
Insokne Frällse 4 Torups Gård.
Gatehus 8 till Torup 7 st.

Mycken men skarp åker, liten äng och ey mera,

Gräflunda har: (f)

Skatte 1/4
Crono in och oindelte 2. 1/4
Länsmans Boställe 1/4
Utsokne Frällse 1/8 Torup 1/16 och Giärsnäs 1/16
Insokne Frällse 1. 5/24 Torups Gård.
Gatehus 26 till Torup 3 st.
Qwarn 1

Nödtorftigt utsäde och höbohl med någon bok- och surskog.

Axellhult har:

Skatte 1/8

Skarp åker, godt höbohl med någon bok- och surskog.

Hielmaröd har:

Crono indelt 1. 3/4
Utsokne Frällse 1/8 Torups Gård.
Insokne Frällse 1. 1/4 "
Gatehus 30 till Torup 7 st.

Skarp och swag åker och äng men ey flere lägenheter.

Krubbemölla:

Crono indelt 1 1/6 Torups Gård.
Utsokne Frällse 1/12 Torups Gård.

Nödtorftigt utsäde och höbohl med någon surskog.

Torups By har:

Insok. Frällse 2. 5/8 Torups Gård.
Gatehus 6 "

Skarp och swag åker samt äng men ej mera.

Biärneboa:

Insokne Frällse 1/4 Torups Gård.

Sidländ och swag åker, god äng, tillräckelig bok-, eke-och surskog.

Ljungseröd:

Insokne Frällse 3/16 Torups Gård.

Egor af lika beskaffenhet med Biärneboa.

Hyblekille:

Insokne Frällse 1/8 Torups Gård.

Skarp åker, god äng, tillräckelig bok-, eke- och surskog.

Hwitemölla:

Insokne Frällse 1 Torups Gård.
Gatehus dito 16 "
Åledrätter dito 4 "

Detta fiske Läye idkar saltsiöfiske bestående uti lax, ål, torsk, flundror, tobis och sill.

Torups Säteri (g) 1. 2/3 Herr Grefwen Præsidenten Riddarn och Commend. af kongl. Maj:t orden Carl Fried. Piper.

Soknen har 61 st. hemmansbrukare utom Säteriet, och giör med Mälby Sokn ett Regalt Pastorat.

(e) Sax Gram. berättar pag 152 att Ragnar Lodbrok, then Swänske konung Sigurd Hrings Son har wid denne By hullit ett fäldtslag och därigenom banat sig wägen till det Skandiska öfwerwäldet.

(f) Wäster om denne By synes Rudera efter en Gård. Berättelsen i orten är därom sålunda, att en Grefwe wid namn Lund, bygt denne Gård, af hwilcken Byn sedermera fådt sitt namn och att denne Grefwe skall ligga begrafwen i en kulle ej långt från Gården, warest en stor sten till åminnelse däraf finnes upprättad.

(g) Sätesgården har en grundmurad Caractairs Bygnad en Wåning hög utom kiök och 3:ne kiällare, samt en flygelbygnad af korswärcke för Betieningen inrättad, hwilcka bägge med tegel äro betäckte, men den södra och östra sidan af gården finnes med Gråstensmur instängder. I norr bredewid korswärcks bygnaden är en liten trägård, och i öster en liten humblegård, uti hwilcken finnes en del asketrän af en anseenlig högd hwaraf de siöfarande taga rättelse. Ladugården som ligger något i söder från Mangården, består af 2:ne Bygnader, den ena af Gråstens grundmur, uppbygd 1639, och den andre af korswärcke, samt bägge med halmtak försedde. Emellan Man och Ladugården äro 2:ne dammar tillämnade, som komma att i ståndsättas, hwarförutan Gården eger, ett important Laxörefiske uti en ström en fierdedels mil från Gården, utom saltsiöfisket. Skarpt och sandigt, dåck nödtorftigt utsäde i 3:ne Wångar. Liten höbärgning. Tillräckelig hög- och surskog med mycken kåstnad instängd, utom 2:ne anseenliga Planterings hagar. Efter Jordeböckernes föranledande 9 och trettioen fyratioåttondedels Insokne, 3 och fem tolftedels Utsokne Frällse hemman. 3 och en siettedels Rusthåls hemman. 64 st. In- och Utsokne samt Crono Gatehus 64 st. fiskare hus som idka saltsiöfiske. 5 st. odal Miölqwarnar utom sqwatteqwarnar på underliggande gods och 22 st. så kallade ålefisken eller Drätter. Floreus pag. 125 förmenar, at denne Gård har sitt namn af en mägtig Thor som i förra tider härstädes haft sitt säte, hwarest ock till dess åminnelse, skall finnas en kiälla i neiden liggande, Thorskiälla kallad, wid hwilcken mycken wantro med offrande och dantsande, Midsommars natten fordom blifwit föröfwad. Detta Gods har i äldre tider tilhört Beckiska Familien men gienom byte mot Glimminge kommit till Fru Christina Piper.

Skatteköp 1700-1798
Skatteköp var ett köpeavtal, varigenom äganderätten till kronojord övergick från kronan till enskild person och den sålda kronojordens natur ändrades till skattenatur.

Axlahult nr 1, 1/8 mtl 1756 okt. 14, skattebrev på 1/8 mtl
Grevlunda nr 3, 1/4 mtl 1790 aug. 5, kvittens i landskontoret
Grevlunda nr 11, 1/8 mtl 1790 juni 26, kvittens i landskontoret
Grevlunda nr 14, 1/6 mtl 1790 mars 30, kvittens i landskontoret
Grevlunda nr 15, 1/4 mtl 1767 sept. 23, skattebrev på 1/4 mtl
Grevlunda nr 17, 1/4 mtl 1756 okt. 14, skattebrev på 1/4 mtl
Grevlunda nr 18, 1/4 mtl 1790 juni 26, kvittens i landskontoret
Hjälmaröd nr 5, 1/4 mtl  1797 maj 26, kvittens i landskontoret
Hjälmaröd nr 6, 1/4 mtl 1790 juni 26, kvittens i landskontoret
Hjälmaröd nr 7, ett gatehus 1769 okt. 5, skattebrev
Hjälmaröd nr 11, 1/8 mtl 1795 apr. 4, kvittens i landskontoret

Ur: Kristianstads läns landsbygd, fullständigt beskrifven härads- och sockenvis 1877-79
Socknen utgöres af 16 5/8 hemman, af hvilka 11 31/48 äro frälse, 2 3/4 skatte och 2 11/48 krono.

Åter till huvudmenyn